The purpose of this study was to develop two types of prediction models for Scots Pine and Norway Spruce. The first type for calculation of the stump diameter under bark the year the tree reached breast height (Dstubh130). The second type for calculation of the annual difference, e.g. the number of growth years between stump height (0.2 m) and breast height (1.3 meters above ground level). The primary thought with these prediction models is to obtain the breast height age in the trees on basis of the number of annual rings at stump.

Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga långtidssjukskrivnas hälsa före och efter avslutad intervention samt studera vilka faktorer som hindrat alternativt främjat återgång i arbete hos individer med tidsbegränsad sjukersättning.Metod: Studien baseras på data från EU-projektet ?SAMKLANG? som är en longitudinell interventionsstudie. Data har samlats in på 59 långtidssjukskrivna deltagare via enkäter både före projektstart och ett år efter och dels har data samlats in kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer med 13 deltagare efter det att projektet avslutats. Intervjudeltagarna var indelade i två grupper (de som hade återgått i arbete/studier och de som fortfarande var sjukskrivna). Interventionen bygger på både behandling och samverkan mellan organisationer som är involverade i rehabilitering av personer som har ett år kvar av sin tid i sjukersättning.

Vattentäthet är en mycket eftersträvad komfortegenskap inom funktionsplagg idag. Utveckling av nya material och funktioner syns ständigt på marknaden, funktioner som ska förbättra denna vattentäta egenskap och låta den kvarstå efter hårda väderförhållanden, tvätt och andra slitage. Tejpade sömmar är en faktor som är okänt för många, då det vanligtvis inte syns på utsidan. En vattentät jacka hade dock inte fått sitt namn om det inte vore för denna funktion. De flesta sydda plagg som kräver att vatten inte ska läcka in, är alltså täckta med en tejp på baksidan av sömmen och sömsmånen.

The relatively poor economy in European dairy farming might be improved from efficient feeding systems and dietary management. Increasing herd sizes and transition to loose housing systems in Sweden, increases the possibilities for other feeding systems than separate feeding that is the traditional feeding system in Sweden. Other possible feeding systems are partial mixed ration (PMR) and total mixed ration (TMR), where the TMR system sometimes is associated with overfeeding and thereby increased environmental impact and high feed cost. Diets providing nutrients above or below animal requirements are considered as unbalanced, which in turn are associated with reductions in health, fertility and milk production. On the other hand, a balanced feed ration improves feed efficiency, nitrogen utilization and profitability.

Denna uppsats är en kvantitativ studie som genom en enkätundersökning har för avsikt att mäta konsumenters preferenser om ekologiska livsmedels marknadskommunikation. Utifrån dessa preferenser ges förslag på komponenter till en marknadskommunikationsmix som tar hänsyn till resurseffektivitet i marknadsföring av småskaliga producenter av ekologiska livsmedel. Enkäten har distribuerats genom ett bekvämlighetsurval varför framkomna resultat inte är generaliserbara på populationen konsumenter av ekologiskt livsmedel. Den teoretiska referensramen grundar sig på aktuell forskning rörande konsumtion av ekologiskt livsmedel, marknadsföringsteori för små företag, samt teori om marknadskommunikationsmixen och dess beståndsdelar. Enkätundersökningens frågor är sprungna ur den teoretiska referensramen, och ur enkätens preferensbaserade frågor är åtta dimensioner genom faktoranalys utkristalliserade, vilka vardera representerar mellan två och fem variabler från enkäten.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att kartlägga och analysera förändringen av fysisk kapacitet hos äldre som medverkat i GIH:s hälsoprojekt under två respektive fyra påföljande år med en ettårs- respektive treårs-jämförelse. Frågeställningarna var: På vilket sätt förändras resultaten i vissa utvalda styrketester, aeroba tester och kroppsmått jämfört med tidigare års deltagande inom respektive uppföljning? Hur skiljer sig resultaten i ettårs- gentemot treårs-jämförelsen? Metod: Detta är en longitudinell studie på befintlig data från GIH:s hälsoprojekt under åren 2009-2014. Urvalet bestod av alla personer som har fullföljt hälsoprojektet under två respektive fyra påföljande år.  I ettårs-jämförelsen inkluderades data från 593 deltagare (70-72 år i snitt).

REFERATI tusentals år har hästen varit nära människan och tjänat som krigs-, arbets- och sportdjur. När hästen domesticerades för tusentals år sedan begränsades dess tillvaro till mindre utrymmen för att vara lättillgängliga. Hästen ska ha tillgång till en ren och torr liggplats som dagligen rengörs. De vanligaste strömedlen är spån, halm och torv. På senare år har det kommit fram nya strömaterial av restprodukter från pappersindustrin.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen är att undersöka om individer med bakgrund av upprepade fotledsstukningar har sämre balans och styrka jämfört med individer som har friska fotleder, samt om det skiljer sig i balans och styrka mellan dominant och icke-dominant fot. Författarnas hypotes är att kronisk instabilitet i fotleden är vanligt förekommande bland kvinnliga fotbolls- och basketspelare som lidit av upprepade fotledsstukningar under sin karriär. Följande tre frågeställningar undersöktes: (1) Har en individ med bakgrund av upprepade stukningar sämre resultat i balanstestet SEBT, jämfört med en individ utan tidigare fotledsproblem? (2) Har en individ med bakgrund av upprepade stukningar lägre styrka, jämfört med en individ utan tidigare fotledsproblem, i ett plantarflexionstest? (3) Skiljer sig resultaten i balans- och styrketestet mellan den dominanta- och den icke-dominanta foten?Metod: Balansförmågan testades genom att mäta räckvidden i en modifierad version av Star Excursion Balance Test. Styrkan uppskattades i ett kvalitativt plantarflexionstest där antal repetitioner räknades.

När hästen domesticerades för cirka femtusen år sedan förändrades dess tillvaro från att leva på stäppen till att stallas upp i begränsade utrymmen. Hästen är en gräsätare och spenderar i det fria uppemot 18 timmar per dygn åt att söka föda och när den stallades upp innebar det en begränsning av sitt naturliga födosöksbeteende. Uppstallade hästar ska ha en jämn yta att stå på. Denna ska vara försedd med ett lämpligt strömedel av god kvalité som ska hållas ren och torr samt ge en god liggkomfort. Hästen har tre olika typer av sömn; dåsighet, ortodox och paradox sömn (REM-sömn). Strömedlet kan vara en viktig faktor för att hästen ska vilja lägga sig ned och på så sätt möjliggöra sin REM-sömn.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen är att undersöka om individer med bakgrund av upprepade fotledsstukningar har sämre balans och styrka jämfört med individer som har friska fotleder, samt om det skiljer sig i balans och styrka mellan dominant och icke-dominant fot. Författarnas hypotes är att kronisk instabilitet i fotleden är vanligt förekommande bland kvinnliga fotbolls- och basketspelare som lidit av upprepade fotledsstukningar under sin karriär. Följande tre frågeställningar undersöktes: (1) Har en individ med bakgrund av upprepade stukningar sämre resultat i balanstestet SEBT, jämfört med en individ utan tidigare fotledsproblem? (2) Har en individ med bakgrund av upprepade stukningar lägre styrka, jämfört med en individ utan tidigare fotledsproblem, i ett plantarflexionstest? (3) Skiljer sig resultaten i balans- och styrketestet mellan den dominanta- och den icke-dominanta foten?Metod: Balansförmågan testades genom att mäta räckvidden i en modifierad version av Star Excursion Balance Test. Styrkan uppskattades i ett kvalitativt plantarflexionstest där antal repetitioner räknades.

Two field experiments were conducted in central Sweden in order to: 1) Determine a relationship between the number of approaching pine weevils (Hylobius sp.) and the number of attacks by pine weevils, in relation to the size of seedlings of Scots pine (Pinus sylvestris). 2) Determine if application of methyljasmonate (MJ) on seedlings of Scots pine will result in higher resistance towards attacks by pine weevils and/or have any effect on the number of approaching pine weevils. The field experiments were designed with two separate parts in close vicinity on the same clear cuttings: a) pitfall traps placed in patches of scarified soil that caught approaching pine weevils at 2.5 cm from the bait, which consisted of different sized seedlings of Scots pine some of which were subjected to application of MJ and b) the same type of seedlings planted out in patches of scarified soil. The first field experiment was conducted on a 1-year old clear cutting outside Uppsala in east central Sweden and the trapping part of the experiment consisted of 8 blocks with 6 treatments: 1) control, 2) small over-wintered seedling, 3) medium sized seedling, 4) medium sized seedling treated with 0.5 ml 100 mmol MJ 4 days prior to start of experiment, 5) large seedling, 6) vial with 9.5 ml of ?-pinene. The trapping experiment lasted for 6 weeks in the early summer.

Trots att en produkt uppfyller uppsatta krav och specifikationer kan den uppfattas av kunden som bristfällig om de uppsatta kraven och specifikationerna inte stämmer överens med kundens behov och förväntningar. Det är därför nödvändigt för företag att kontinuerligt erhålla information om kunden och dess attityder för att kunna skapa produkter med god kvalitet. Inom den del av tjänstesektorn där lönsamheten i stor utsträckning bygger på långa relationer med kunder tenderar kundtillfredsställelse och tjänstekvalitet att ses som nyckelverktyg för att behålla kunder (Sweeney & Swait, 2008). Syftet med detta examensarbete är att studera hur kundönskemål kan identifieras och omsättas till förbättringsprojekt i sådana verksamheter. Examensarbetet är utfört på Scania CV ABs helägda dotterbolag DynaMate AB, vars kärnverksamhet är produktionsunderhåll, och HT Svarv AB i Kalix, vilka sedan september 2007 har valt att överlåta sitt underhåll helt i DynaMates regi.

Hästars och människors har olika sätt att kommunicera. Hästen är mycket känslig för icke-verbal kommunikation medan människan gärna uttrycker sig verbalt. Människan måste därför lära sig att kommunicera på hästens vis, men vid stor prestationsängslan är det svårare att kontrollera kroppen. Detta kan orsaka problem i kommunikation mellan häst och ryttare. Prestationsängslan är ett fenomen som tidigare undersökts mycket inom andra idrotter och även lite inom utländsk ridsport, men det har aldrig tidigare gjorts en studie inom svensk ridsport.

Hästen levde från början i det fria och människan tog den första kontakten för köttets skull. Innan hästen domesticerades levde den som gräsätare på stäppen i flock med andra hästar. Det är långt ifrån hur dagens hästhållning ser ut. Därför krävs det att hästens grundläggande behov tillgodoses. Detta ställer också krav på att stallets miljö tillgodoser hästarnas behov. Syftet med denna studie var att utvärdera halmpellets med avseende på ekonomisk lönsamhet och hästarnas välbefinnande. Studiens frågeställningar var: Är halmpellets ekonomiskt lönsamt som strömaterial jämfört med kutterspån? Hur påverkas ammoniakavgången från de olika strömaterialen? Finns det några skillnader i hästens liggbeteende på en bädd av halmpellets jämfört med en kutterspånsbädd? Studiens hypoteser var: Halmpellets blir mer lönsamt med hänsyn till gödsel, strömängd och arbetstid.

Digitala läromedel blir ett vanligare inslag i skolgången då ny teknologi erbjuder tidigare okända pedagogiska möjligheter. Denna uppsats undersöker hur elever som använder ett digitalt läromedel i form av en virtuell lärmiljö för matematiklärande upplever denna lärmiljö. Dessutom undersöks elevernas prestation i lärmiljöns matematiska uppgifter. Skillnader mellan elever i olika årskurser samt elever som är matematiskt låg- eller högpresterande studeras. Matematisk prestation beskrivs utifrån Goods (1981) passivitetsmodell som innebär att lågpresterande elever är mindre risktagande i klassrumsmiljön.Elevernas upplevelse av digitala läromedel studerades i en virtuell lärmiljö bestående av två moduler, en spelmodul och en modul för skriven dialog.