Sökresultat:
489 Uppsatser om 9 kapitlet föräldrabalken - Sida 10 av 33
Bilder av islam - en läroboksgranskning
I vår undersökning gör vi en läroboksgransknig av kapitlet som berör Islam i två läroböcker som idag används i religionsundervisningen på högstadiet. Vi har fokuserat oss på bilderna, vad de innehåller och relationen mellan bilden och texten. I litteraturgenomgången ger vi en kort presentation om läroböcker i allmänhet, bilder i läroböcker och även hur bildtolkning sker. Vi presenterar även tidigare forskning inom samma område. Syftet med vår undersökning är också att med hjälp av denotation och konnotation, göra en djupare analys av en del av de bilder vi stöter på i läroböckerna.
Poolhus
I denna rapport redovisas ett examensarbete av Yvonne Svensson i samarbete med Claes Edman, entreprenör.Projektets mål har varit att designa ett poolhus med inredningsförslag till uppdragsgivarens koncept Poolhus/poolskydd som ska vara så pass flexibel att den passar en bred kundgrupp. Konceptet är sekretessbelagt och kommer därför inte gå närmare in på konstruktionsfrågor gällande poolskyddsdelen. Poolhuset kommer att fungera som en gäststuga och har bastu, utomhusdusch, utomhuskök samt en veranda. Inspirationen till inredningen och formen till poolhuset är ifrån ett marint tema.I faktainsamlingen ges en överblick vem som är målgruppen genom en enkätinsamling och målgruppsanalys även en konkurrentanalys har genomförts. Här presenteras även en funktionsanalys och en diskussion om trender utförs.
Partiella fissioner
Den svenska skatterätten har i reglerna om partiella fissioner fått ett nytt omstruktureringsverktyg. Reglerna infördes den 1 januari 2007 och fick ta plats i 38 a kapitlet i inkomstskattelagen. Det finns redan tidigare en rad omstruktureringsmöjligheter och uppsatsen syftar till att avgöra huruvida partiella fissioner innebär någon nyhet i svensk skatterätt samt att undersöka verktygets användbarhet. Reglerna i inkomstskattelagen har en motsvarighet i reglerna om partiella delningar i aktiebolagslagen. För att kunna bedöma verktygets nyhetsvärde och användbarhet krävs att man tittar på den bolagsrättsliga regleringen och vilka konsekvenser ett genomförande kan få.
Sund eller osund religiositet.Barn och ungdomar som far illa i manipulativa religiösa rörelser
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den svenska gymnasieskolans förändringar sedan början av 1970-talet har påverkat en enskild lärares yrkesliv. Frågeställningarna lyder som följer; Vilka förändringar har skett i den svenska gymnasieskolan sedan början av 1970-talet? Hur har dessa förändringar påverkat en enskild lärares yrkesliv? För att uppnå mitt syfte och besvara mina frågeställningar har jag använt mig av en muntlig källa och av flera skriftliga källor. Mitt teorikapitel innefattar tre avsnitt; undersökningen Nära gränsen, gjord av Arbetslivsinstitutet, samt begreppen oral history och livshistoria. Förändringarna i den svenska gymnasieskolan sedan 1970-talet fungerar som en bakgrundsteckning.
Svenskt entreprenörskap : Ett manligt åtagande?
SyfteSyftet med denna uppsats är att ge blivande nyföretagare i allmänhet och blivande kvinnliga nyföretagare i synnerhet en inblick i vad som skiljer nyföretagare i Sverige av olika könMetodFör att skapa en förståelse kring hur det kvinnliga och manliga nyföretagandet skiljer sig i Sverige har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Vi har valt den deduktiva ansatsen och började undersökningen med att samla in relevant teori om vårt problemområde. Därefter följde sex stycken kvalitativa intervjuer med entreprenörer i Kalmar och närområdet.SlutsatserDenna studie är en kvalitativ studie vilket gör att vi inte kan dra några generella slutsatser om könsfördelningen inom nyföretagandet i Sverige. Däremot kan vi ge en inblick samt en ökad förståelse kring varför könsfördelningen ser ut som den gör. Vi har identifierat vissa skillnader mellan kvinnlig och manliga entreprenörer, både när det gäller karaktäristiska drag och drivkrafter men även hur de upplever nyföretagares situation i samhället.
Grus i maskineriet : En fallstudie av lågkonjunkturens påverkan på Scania
Vårt syfte med denna uppsats är att skapa förståelse dels för hur lågkonjunkturen påverkar ledarskapet och dels för vilka organisatoriska förändringar som lågkonjunkturen har bidragit till för ett företag i ekonomisk nedgång.Vi har använt oss utav en kvalitativ undersökningsstrategi och gjort en fallstudie av Scania. Vi har utfört semi-strukturerade intervjuer med hjälp utav en intervjuguide. Vi har haft en hermeneutisk tolkningsansats där vi har haft som mål att skapa förståelse för hur ledarskap påverkas av lågkonjunkturen.                  Vi har presenterat vår empiri i två kapitel. I kapitel IV tas empirin upp i form av ett imaginärt personalmöte och i det efterföljande kapitlet analyseras empirin med hjälp av vår teoretiska referensram.      Scanias organisation har påverkats i hög grad av lågkonjunkturen exempelvis har antalet skift reducerats och den totala arbetstiden har minskat. Inom Scania satsas det nu väldigt mycket på utbildning och kompetensutveckling.
4aire : module furniture service
I mitt konstnärskap förhåller jag mig till speciella fenomen som upptar mitt engagemang och som jag relaterar till i mitt arbete. För mig har begreppen; Makt, Familj och Institution, varit särskilt viktiga och jag betraktar dem som mina huvudteman och har valt att skriva om dem i dessa grupperingar;Institution ? Makt ? ArkitekturInstitution ? Makt ? FamiljMakt ? TeckningJag kommer förklara närmare hur jag ser på dem och visa på hur de samverkar.Jag utgår från mitt konstnärskap och kommer beskriva hur det och min arbetsprocess ser ut samt beskriva tidigare verk och pågående examensarbete. I kapitlet om mina verk framgår det att tematiken jag nämnt ovan genomsyrat dem alla.Jag kommer ta upp sånt som betyder mycket för mig, och vad jag tar spjärn emot i tematik liksom i arbetsprocess.För mig handlar mitt arbete om att hitta den berättelse jag söker och låta mig föras genom konsten av mitt eget undersökande. Att utmana mina föreställningar och att låta dem möta det jag fascineras av.
Bidrar SOA till kvalitativa egenskaper och inom vilken aspekt av affa?rsnytta? - Bidrar SOA till affa?rsnytta?
Affa?rsnytta a?r ett ma?ngtydigt och sva?rdefinierat begrepp, men det a?r na?got som alla verksamheter vill uppna?.
Uppsatsen avgra?nsar sig till sa?rskilda kvalitativa egenskaper som definieras av ISO/IEC FDIS 25010:2010 under kapitlet "Quality in use". Uppsatsen ga?r ut pa? att utva?rdera de kvalitativa egenskaperna och om SOA (Service Oriented Architecture) bidrar till dessa samt inom vilken aspekt av affa?rsnytta. Fo?r att svara pa? fra?gan var det relevant att utva?rdera begreppen Affa?rsnytta och Kvalitativ nytta samt definiera SOA.
Resultatet fick vi genom kvalitativa intervjuer fra?n fyra respondenter som har deltagit i ett lyckat SOA projekt och har goda kunskaper inom SOA och dess koppling till affa?rsnytta inom olika aspekter.
Utifra?n litteraturen och resultatet ser vi indikationer pa? att SOA bidrar till de utvalda kvalitativa egenskaperna.
Det svenska arbetssättet inom ett COIN-perspektiv : Den amerikanska doktrinen FM3-24 belyser ett sätt att nyttja sina resurser på och detta kan vara en doktrin som Sverige kan inspireras utav, men har vi möjligheten och skall Sverige låta sig inspireras a
Den svenska Försvarsmakten har tagit steget från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Detta har medfört att svenska enheter får verka i olika konfliktnivåer. Detta möjliggör också för svenska enheter att få verka i en konflikt inom en irreguljär kontext, som exempel Afghanistan. Uppsatsen syftar till att jämföra huruvida den svenska insatsen arbetar likt den amerikanska doktrinen FM3-24, detta kopplat till genomförandet av operationen. I uppsatsen beskrivs det femte kapitlet, genomförande av operationer ur FM3-24.
De(o)begripliga familjerna : en diskursanalys av SOU 2001:10 Barn i homosexuella familjer
Mitt syfte med denna uppsats är att analysera den statliga offentliga utredningen SOU 2001:10 Barn i homosexuella familjer, för att se hur den normala respektive den onormala familjen skapas genom olika distinktioner. Jag fokuserar på hur kön/genus och begär kan ses som betydelsebärande konstruktioner i skapandet av den hetero- och den homosexuella familjen, samt den heterosexuella normens makt att begripliggöra handlingar, beteenden och kategorier.Jag analyserar min empiri, SOU 2001:10, med hjälp av feministiska och queer teoretiska utgångspunkter, där inspiration hämtats från dessa teoriers konstruktivistiska och dekonstruktivistiska ansatser. Jag har i uppsatsen varit intresserad av att visa hur queerteori kan användas för att dekonstruera ett empiriskt material som har materiell och kulturell betydelse.I uppsatsen visar jag hur Butlers heterosexuella matris kan användas för att förstå hur den homosexuella familjen normeras i utredningen. I kapitlet Familjens ?ontologi? visar jag hur den homosexuella familjen och den heterosexuella familjen skapar varandra och hur den heterosexuella hegemonin drar upp gränserna för de (o)begripliga familjerna..
Skall mellan dessa höga hus en dag stiga en sång? : Om DIVE-analysen och rekordårens miljöer som kulturarv
Syftet med uppsatsen är att diskutera om rekordårens bebyggelse kan med hjälp av en DIVE-analys betraktas som en del av kulturarvet. En kvalitativ metod har använts där observationer och historisk såväl som samtida litteratur varit grunden till empirin. Detta i enlighet med DIVE som undersökningsmetod. En kvalitativ analys med ett etnologiskt perspektiv har sedan gjorts. Uppsatsen utgår ifrån Grundad teori och behandlar således tidigare forskning kring kulturarvet, som begreppets karaktär och kulturarvets värden, i det avslutande kapitlet.
Fotoboken och det visuella berättandet : En undersökning om tre ungdomars erfarenheter och upplevelser av att göra fotoböcker i gymnasiearbetet.
Uppsatsen är en kvalitativ undersökning av tre ungdomars arbeten med att göra fotoböcker i gymnasiearbetet. Syftet är att se vilka erfarenheter och upplevelser eleverna har haft av visuellt berättande, processen att göra boken och av fotoboken som arbetsform. De teoretiska perspektiven är fenomenologi, estetiska lärprocesser och teorier om berättande. Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer. Analysen och tolkningen är hermeneutiskt inspirerad.
Reglering kontra förtroende - Revisorns anmälningsplikt i förändring
Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken betydelseanmälningsplikten har för förhållandet mellan revisor ochklient, samt vilka konsekvenser förändringarna avanmälningsplikten skulle kunna få på den ekonomiskabrottsligheten.För att uppnå syftet har vi valt att göra personliga intervjuerav semistrukturerad karaktär med revisorer, Ekobrottsmyndigheten, företag och Skatteverket. Vi harunder studiens gång inspirerats av grundad teori samt tagitdel av relevant litteratur inom området.I teoriavsnittet har vi redogjort för ekonomisk brottslighetoch dess innebörd. Vi har även presenterat revisornsuppgifter samt anmälningspliktens utformande.Förväntningsgapet och förtroende är också centrala avsnitti kapitlet.Empirin utgörs av de svar och åsikter som vårarespondenter delgivit oss, med viss koppling tilllitteraturgenomgången.Våra slutsatser är att anmälningsplikten, som den ser ut idag, inte har någon vidare brottsförebyggande effekt. Snarare är det revisionen i sig som har detta. Därmed borde förändringar av anmälningsplikten inte få någon större effekt..
Porto Alegre, Kerala och dagens deltagardemokratiska debatt - en illustrerande studie om deltagardemokrati i tredje världen
Deltagardemokratiskt utövande kan ta sin form på olika sätt och begreppet är därför mångfacetterat. Globaliseringen har gjort att intresset för deltagande på lokal och regional nivå vuxit. Så har även den deltagardemokratiska debatten. Den dominerande debatten tenderar att fokusera på hur deltagardemokrati utövas i västvärlden. Med detta enkelspåriga fokus, finns det risk, menar vi, att andra länders deltagardemokratiska former utesluts.För att påvisa denna exkludering, används empiri från två fall i tredje världen där deltagardemokratiska inslag införts, Porto Alegre och Kerala.
Skissen som verktyg
I denna kandidatuppsats undersöks skissandets roll i gestaltningsprocessen. Syftet är att sprida kunskap kring hur vi landskapsarkitekter kan dra nytta av detta verktyg i vårt arbete.
Genom att bättre förstå hur skissen fungerar kan vi utveckla och optimera vårt användande av den.
Inledningsvis görs en genomgång av hur skissprocessen fungerar. Därefter fastslås tre faktorer som stärker skissen som landskapsarkitektens verktyg; det diskuteras hur kreativiteten kan stimuleras av skissande, hur skissen kan användas för undersökande och platsförståelse samt
hur skissen påverkar minnet och upplevelsen av en plats. Arbetet bygger i huvudsak på en litteraturstudie. Ett mindre experiment kompletterar litteraturen i kapitlet om skiss och minne.
Genom litteraturstudien konstateras att skissens organiserande funktion stärker vår förmåga att se och lösa problem.