Sök:

Sökresultat:

549 Uppsatser om 6,10 meter - Sida 34 av 37

Våtmarkssystemet vid Skedala deponi - Konstruktion, funktion och skötsel

Skedala deponi har använts som en soptipp för hushållsavfall sedan mitten av 1950-talet och 20 år framåt. Sedan 1974 har området använts som en deponi för slagg, slam från rökgasrening och flygaska. Villkoren för deponin ändrades 1993 när inte lakvatten fortsättningsvis fick pumpas till reningsverket. Nya villkor upprättades för lakvattenhanteringen och ett våtmarkssystem anlades. Deponin drivs idag av Halmstads Energi och Miljö AB.

Effekt av ras och säsong på nötkreaturs avbetningsgrad av konkurrenskraftiga betesmarksväxter :

Grasslands which have been actively managed for a long time and which in modern times have not been subject to cultivation such as fertilization are called semi-natural grasslands. These rare and species-rich areas hold an ecological, biological and historical value and if the management stops these areas will likely diminish. More effective agricultural systems and a declining number of grazing animals have in Sweden, among other countries, made semi-natural grasslands less valuable as foraging areas. Shrubs and fast growing plants rapidly colonize abandoned semi-natural grasslands, threatening biodiversity. The objective of this experiment was to determine the effects of breed and season on diet composition, with special reference to four competitive species found in wet areas ? in cattle grazing heterogeneous semi-natural grasslands ? and thereby contribute to improved management of these areas.

Geokemisk undersökning vid Rävlidmyrgruvan, Västerbottens län : provtagning, analys och förslag till åtgärder

The mining industry, in terms of ore excavation and metal production, is and has been important to the Swedish economy. In connection with the ore excavation process, large amounts of partly sulphidic waste are produced. When the metal sulphides are exposed to air and water they are eventually oxidised, which leads to the formation of acidic water with high concentrations of metal cations and sulphate ions, so called Acid Mine Drainage (AMD). This water may reach the nearest surroundings and cause negative environmental effects. By covering the waste with soil or water, the oxidation process can be minimised. At the Rävlidmyran mine in the county of Västerbotten open pit mining took place between 1951 and 1991.

Miljöteknisk markundersökning av föroreningar vid Gällivare bangårdsområde

Gällivare bangård har varit i drift sedan sent 1800-tal då Malmbanans första del mellan Luleå och Gällivare färdigställdes. Sedan dess har bangården varit utsatt för förändringar för att passa den verksamhet som bedrivits. Förändringarna har påverkat markmiljön och tidigare undersökningar av området har visat att föroreningar finns. Främst har föroreningarna historiska orsaker men det kan inte uteslutas att dagens verksamhet har påverkat markmiljön negativt. Detta examensarbete har tagit vid efter tidigare undersökningar som utrett markföroreningar inom bangården.

En studie av produktionen i praktiska poppelplanteringar i södra Sverige

Informationen om vad poppel producerar i praktiska planteringar i södra Sverige är begränsad. De data som finns kommer ofta från SLU och Skogforsks försöksytor. Försöksytor är mer omsorgsfullt skötta jämfört med praktiska planteringar. Finns alltså en risk för överdriven optimism om trädslagets produktion. Det behövs därför undersökningar som visar vad poppeln producerar i praktiska planteringar. Motiven för att plantera poppel är flera, bland annat kort omloppstid, hög tillväxt och ökande priser på energived.

Brandskyddet i Hamnpåfarten Värtan: En alternativ lösning med transversell ventilation och sprinkler

I sta?der byggs va?gtunnlar fo?r att ge rum a?t bosta?der och kontor, i dessa trafikplatser fa?rdas a?rligen miljontals fordon. Bra?nder i dessa insta?ngda utrymmen kan fa? allvarliga konsekvenser och arbetas aktivt med att fo?rhindras. I Va?rtahamnen i Stockholm projekteras mellan 2011 och 2013 en kortare va?gtunnel i slutet av E20.

Modellering av tvärsnitt i betongbro med avseende på egenskaper som platta och balk

Examensarbetet behandlar ett brotvärsnitt som inte entydigt kan betraktas som ett balktvärsnitt eller plattvärsnitt. Med de måttdefinitioner som används vid broprojektering ska en plattkonstruktion ha en bredd som är fem gånger höjden, annars ska konstruktionen ses som en balk där även balkens längd definieras att vara större än tre gånger höjden. Brotvärsnittet som studeras i detta examensarbete kan alltså definieras både som ett plattvärsnitt och som ett balktvärsnitt. Målet med arbetet är att undersöka om det är möjligt att finna en metod att konstruera denna typ av tvärsnitt som befinner sig i gränslandet mellan två definitioner. Skillnaderna mellan en plattas och en balks verkningssätt ligger i att plattan antas bära last i två riktningar medan en balk enbart bär last i en riktning.Examensarbetet är genomfört i sammarbete med WSP Bro- och vattenbyggnad i Örebro, som konstruerade en bro med just detta tvärsnitt.

Träpålnings inverkan på den odränerade skjuvhållfastheten i sulfidhaltig kohesionsjord: En fallstudie på väg 685 Vibbyn - Skogså, Bodens kommun

Sulfidjord är i allmänhet betraktad som en problemjord ur geoteknisk synvinkel då jorden är sättningsbenägen och ofta har relativt låg skjuvhållfasthet. I och med att jorden oxiderar vid kontakt med syre och då bildar försurande produkter klassificeras den som en problemjord ur ett miljöperspektiv. På grund av sulfidjordens ofördelaktiga geotekniska egenskaper uppstår problem i samband med byggnation av väg- och järnvägskonstruktioner på dessa lösa sedimentjordar.Kippelbäcksbron som ligger längs med väg 685 mellan Vibbyn och Skogså i Boden kommun har genomlidit stora sättningar och årligen drabbats av översvämningar till följd av detta. Senast vägen och bron reparerades och rustades upp var 1992, sedan dess har bron och den anslutande vägen satt sig med ungefär 2 meter. Sättningarna orsakades till följd av besvärliga geotekniska förhållan-den och en bristfällig konstruktion av bron och den anslutande vägen.

Stort landskap på liten yta : gestaltningsförslag till en askgravplats

`Stort landskap på liten yta` är ett gestaltningsförslag till en askgravplats för Korsbackakyrka i Kävlinge. Låga former blev en givande lösning för att inte påverka kyrkogårdens hela samanhållna karaktär och för att inte skapa obalans i kyrkogårdsrummet. Med ett vattenarrangemang och prasslande bambu, vill jag kamouflera yttre ljud och aktivitet och bidra till en mer meditativ plats. Jag ville inte bara skapa en gravplats åt de avlidna utan ett landskap för de efterlevande. Med inspiration hämtat från den japanska stenträdgårdana fick små gravstenar bli till klippor och öar. Och istället för polerade stenar uppradade i kvarter, en del av en helhet i ett stenlandskap. ur dagboken den 10,13 april, 2012 Askgravplatser ligger ofta samlade i mindre områden eller kvarter på kyrkogården och upplåts med gravrätt. Dessa platser markeras med en sten och det finns ofta strikta regler om hur pyntning och plantering får ske. Oftast kan två eller flera urnor begravas under samma sten och det ska finnas möjlighet till att tända ett ljus vid graven. Efter platsbesök och öppet samtal med kyrkogårdsvaktmästare Johan Solstad och mailkorrespondens med Kyrkoherde Mats Andersson-Risberg togs den här behovslistan fram. ? Askgravplatsen ska hålla cirka 40 gravplatsen och cirka 26-27 gravstenar (Äkta makar ska kunna begravas under samma sten.

Vad är det för skillnad på en pinne? : Ikonologisk analys av rondellkonstverket "Vridning" av Anders Lönn

Uppsatsen beskriver konstverket ?Vridning? av Kalmarkonstnären Anders Lönn. På den pre-ikonografiskanivån beskrivs verket i avseende på vad som är möjligt att konkret uppfatta med ögat, både gällande material och form på den plats där det står. På samma nivå beskrivs också vad som finns i konstverkets omedelbara närhet geografiskt, samt Kalmars lokalisering i förhållande till konstverket och regionen. Verket är placerat i den så kallade Karlsrorondellen strax söder om Kalmar.

Stabilisering av höga trähus via centralt placerat hisschakt

I Sverige finns det inte många höga trähus, trots den enorma tillgången på material och det faktum att de allra flesta villor/småhus är byggda av just trä. Att trä är ett lätt byggmaterial, är väl lämpat för prefabricering samt är återvinningsbart i stor utsträckning medför att det är väldigt konkurrenskraftigt. Så varför utnyttjas inte detta byggmaterial oftare? En av anledningarna till det ligger i de konservativa regelverk som tidigare funnits i Sverige, de har inte tillåtit att bygga högre än två våningar med bärande stomme av trä. Något som ändrades vid årsskiftet 93/94 då en ny norm, BBR 94, kom som gjorde det möjligt för trä att användas i stommar.

Innovativa idéer föds då stora företag samverkar och överför kunskap om det höghållfasta stålet tillmindre företag : En undersökande uppsats om hur det höghållfasta stålet har påverkat förädlande företags tillverkning och produkternas egenskaper

Det behövs nya jobb för att ersätta basindustrins rationaliseringar. En ny struktur måsteskapas för att kunna ta hand om de nya förutsättningarna för svenska företag. De storautmaningarna för stålindustrin generellt är att fortsätta utveckla sina nischstrategier ochäven fortsatta FoU-satsningar för att stimulera kunskapsutveckling och nya innovationer som gör det möjligt att fortsätta utveckla kundanpassade produkter medhögt förädlingsvärde. Detta innebär att de stora företagen måste samarbeta med de små och medelstora företagen för att överföra sin kunskap om sina material till de små ochmedelstora företagen som de i sin tur förädlar, vilket i förlängningen ger de storaföretagen fler kunder.Syftet med denna studie är att använda det höghållfasta stålet, tillverkat av SSAB, somett exempel på en materialutveckling och undersöka vilka konsekvenser det höghållfasta stålet har gett på förädlande företags produktionsprocesser, derasprodukters tekniska egenskaper, designen på produkten, tillverkningskostnad ochmiljöaspekter och även undersöka om det finns några hinder för att skapa nya produktermed höghållfast stål och hur SSAB ska få ut det höghållfasta stålet i större utsträckningtill de små och medelstora företagen. Fallstudier har använts som undersökningsmetod och tre företag, Dellner Couplers AB,Hydroform Design Light AB och ME Racing Service AB har intervjuats.

Askåterföring på skogsmark : en metaanalys om påverkan på ytvattnets syra-baskemi

Uttaget av biomassa har ökat i det svenska skogsbruket. Energi från biomassa är en viktig del i att Sverige nu uppnått EU´s miljömål om att minst 50 % av vår energiförbrukning skall komma från förnyelsebara källor. I och med en ökad förbränning av biobränslen bildas också mer vedaska som idag till största del deponeras. Aska är starkt basverkande och innehåller alla de mineralnäringsämnen, förutom kväve, som träden under sin tillväxt tagit upp. Ett ökat biomassauttag och ett intensivare skogsbruk ger en ökad naturlig försurning, och en ökad bortförsel av mineralnäringsämnen.

Skärgårdsutveckling Hasselö och Sladö : Hur ska skärgården kunna leva vidare och bli en attraktiv boendemiljö?

SAMMANFATTNING Vårt examensarbete är en studie av två öar vid namn Hasselö och Sladö som ligger i Mellanskärgården utanför Västervik och Loftahammar. Hasselö och Sladö ingår i en glesbygdsskärgård som under de senaste decennierna drabbats hårt av avfolkning. De övergripande problemen på öarna är bristen på bostäder, avsaknaden av näringar samt bristande kommunikationer. Vår övergripande frågeställning är; hur ska skärgården kunna leva vidare och bli en attraktiv boendemiljö? Examensarbetet ska utmynna i en utvecklingsplan med riktlinjer för bebyggelsens utformning och fungera som ett underlag för öborna på Hasselö och Sladö för att kunna utveckla öarna.

Bergmekanisk analys av bergtunnel genom Kiirunavaara

LKAB:s gruva i Kiruna breder ut sig, hittills är det enbart LKAB:s egna områden som drabbats, men inom loppet av några år kommer också infrastruktur och bostäder i Kiruna att beröras. Banverket har bedömt att den nuvarande järnvägen måste ersättas 2012. Den nya järnvägen kommer att gå i en sträckning väster om Kiirunavaara, genom LKAB:s industriområde. Passagen förbi LKAB:s industriområde innebär att en kompromiss mellan järnvägens och LKAB:s intressen måste göras. Av den anledningen utreds nu tre alternativ för järnvägens passage mellan Kiirunavaara och sedimentdammarna, varav det ena är tunnelalternativet Kv125.

<- Föregående sida 34 Nästa sida ->