Sök:

Sökresultat:

549 Uppsatser om 6,10 meter - Sida 27 av 37

Lyckopärs resa - Ett magisterarbete om inre och yttre bilder

Den resa ni ska få följa med på börjar i ett brev till skolans prefekt Henry Stiglund där jag bland annat nämner två upptäckter under våren 2004 som jag blev mer nyfiken på och som jag hade en önskan att få fördjupa mig i. Dels var det en övning vi gjorde under genusdagarna på skolan och dels på sättet jag hittade en nyckel till min roll Trigorin i "Måsen" under workshopen då vi tog in de nya ettorna. Upptäckterna går under rubriken ?att få se världen på ett nytt sätt?. I brevet nämner jag också hur jag hade tänkt att gå till väga för att dokumentera mitt magisterarbete.

CEEQUAL : Ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet i produktionen

CEEQUAL är ett klassningssystem utvecklad av ICE, den brittiska Institutionen för Civilingenjörer, för att bättra på anläggningsbranschens sociala, ekonomiska och miljömässiga hållbarhetsarbete. Systemet utvecklades år 2003 och användes fram till år 2011 endast i Storbritannien och Irland. År 2011 utvecklades en internationell version för organisationer som är intresserade av att certifiera projekt i andra delar av världen.Syftet med rapporten är att utvärdera konsekvenser för ett projekt som skall miljöcertifieras. Detta sker med hjälp av tre fallstudier från Skanska Sverige AB:Projekt Skarplöt, exploatering av en åkermark i Västerhaninge.Projekt Folkparksvägen, ombyggnation av en 1500 meter vägsträcka.Projekt Tyresövägen-Simvägen, en avsmalning av Tyresövägen från  motorvägsstandard till stadsväg.          Målet med rapporten är att:Identifiera förbättringsåtgärder för att främja hållbarhet och resurseffektivitet i produktion.Uppskatta vilka resurser förbättringsåtgärderna för certifiering kräver.Resultat från fallstudierna visar att Skanska har väl inarbetade rutiner i företagets ledningssystem, dock finns det förbättringspotential som kan uppnås med integrering av CEEQUALs krav i dagens arbetssätt.Merkostnaden av förbättringsåtgärderna består mestadels av tjänstemannatid för ett utökat samhällsengagemang, planering och bevakning av åtgärder som främjar hållbarhet samt insamling av bevismaterial för certifiering.

Laborationsmätning av vindtäthetens betydelse för en väggs U-värde

To fulfill the climate target that EU and the Swedish government have decided to apply, it becomes increasingly important that the energy efficiency of existing buildings and making new buildings energy efficient as possible. Of Sweden?s total energy consumption in 2011 was 40% used by residential and service. Of the 40% of the energy consumption was 60% used for heating and domestic hot water. A report from year 2012 shows that one reason why the heating volume is so great could be due to underestimating on the energy consumption for the heating in the planning of the building.

Framtida klimatförändringar och gruvdrift i Kiruna: bedömning av kvalitativa förändringar och efterföljande konsekvenser för Ala Lombolo

Ala Lombolo i centrala Kiruna har under ett drygt sekel påverkats av mänsklig aktivitet, vilket har resulterat i att sjön idag är kraftigt förorenad. Huvuddelen av föroreningarna återfinns fastlagda i bottensedimenten och läckaget från sjön är relativt litet i jämförelse med de lagrade metallkvantiteterna. Förändringar av rådande förhållanden i sjön kan medföra att föroreningarna mobiliseras och sprids, bl.a. till Torneälven. Syftet med detta examensarbete är att identifiera kvalitativa förändringar och efterföljande konsekvenser som kan beröra Ala Lombolo i framtiden.

Tjälinträngning i fyllningsdammars tätkärna i anslutning till betongkonstruktioner: En studie av fyllningsdammar i Luleå älvdal

Den vanligaste dammtypen vid vattenkraftsanläggningar i Sverige är fyllningsdammar, som byggs upp av olika zoner såsom tätkärna, finfilter, grovfilter, stödfyllning och erosionsskydd. Tätkärnan har en dämmande funktion och utgör därmed en av de viktigaste delarna i en fyllningsdamm. Lämpligtvis är tätkärnan uppbyggd av en finkornig morän. I många fall ansluter tätkärnan direkt mot den betongkonstruktion som utgör utskovspartiet, vilket innebär att betongen utgör det enda tjälskyddet mot tätkärnan. Anslutningen mellan tätkärnan och betongkonstruktionen är av erfarenhet en svaghetszon i en dammanläggning.

Kontinuerlig glukosmätning : en möjlighet för den svenska djursjukvården?

The purpose of this scientific essay is to evaluate if a continuous glucose monitoring system is something that can benefit Swedish animal health care. The study investigates if it is medically possible to use continuous glucose monitoring systems on dogs with an apparatus attached to their bodies. Furthermore, I try to establish whether this is possible in practice and how it could be done. The keywords used were diabetes mellitus, insulin, continuous glucose monitoring, blood glucose monitoring, dog, pet owner and animal nursing care. Furthermore, I wanted to find out if this system could be an alternative to currently established methods to measure the patient?s blood glucose level.

Markering och risning av basvägar inom slutavverkningstrakter : en intervjustudie hos maskinförare och planerare

In an attempt to prevent ground damage and to reduce harvesting costs, StoraEnso's districts Värmbodal and Fryken, selected a number of final felling areas where the base roads have been marked by planners in the districts. The parties involved in the experiment are mainly planners, harvester operators and forwarder operators. The purpose of this paper is to determine the findings of this trial and to find cost savings or lost revenue. This has been done with a sample of interviews from the involved parties who logged the chosen felling areas. Literature about the interview process has been used to facilitate data collection, interpretation and analysis of the material. If we look at profitability based on assumed income and expenditure, revenue per MWh would be 63 SEK.

ALK?RR - K?LLA ELLER S?NKA F?R V?XTHUSGASERNA METAN OCH LUSTGAS? Empirisk studie av v?xthusgasutbyte i kustn?ra alk?rr p? den svenska V?stkusten.

Due to global climate change and the rising levels of greenhouse gases (GHG) in the atmosphere, the interest for seeking solutions for mitigation has increased. While much attention has been directed towards technical solutions such as carbon capture and storage (CCS), biogenic carbon sinks has also garnered significant attention. Previous studies have shown that coastal ecosystems such as seagrass meadows and mangroves have a much greater capacity for storing carbon (C) compared to terrestrial ecosystems. That raises the question if other coastal ecosystems, such as coastal wetland forests, that previously haven?t been considered as blue carbon habitats also contribute to coastal carbon sink capacity.

Kristinehamns grönstrukturplan: analys Kristinehamns tätort

I Kristinehamns kommun vill man skapa en enhetlig grönstrukturplan. Detta utifrån de karteringar och inventeringar som gjorts. Med denna som bas skall analyser göras på de olika stadsdelarnas avstånd till grönstrukturer och rekreationsområden. Även en jämförelse av andra kommuners tillvägagångssätt vid skapande av grönstrukturplan gentemot Kristinehamn skall göras. Man ska se över vart den kommunägda marken finns i relation till det skikt med gröna områden som skapas.

Sambandet mellan steglängd och kroppslängd, ålderns inverkan på steghastighet samt subjektiv gånghastighet jämfört med reell gånghastighet

Bakgrund: Gången är en förutsättning för att förflyttning mellan platser ska vara möjlig. Hela kroppen involveras och det är ett energisnålt och komplext rörelsemönster. Gånghastigheten bestäms av hur många steg per minut och hur långa steg som tas. När gånghastigheten ökar är det främst steglängden som ökas. Självvald gånghastighet är hastigheten som väljs när en person promenerar själv utan att vara påverkad av yttre faktorer, den är ofta relaterad till att minimera energiåtgången.

Fjärrvärme i Juoksengi

En planerad biogasanläggning i Juoksengi ger ett värmeöverskott på 535 MWh/år. För att förbättra lönsamheten i anläggningen framfördes iden med ett fjärrvärmenät där överskottsvärmen går till att värma lokaler i byn. Värmebehovet för de fastigheter som har visat intresse för att ansluta sig till ett fjärrvärmenät uppgår till cirka 2800 MWh/år. Två flispannor på vardera 450 kW placeras i skolans lokaler för att täcka upp resterande värmebehov samt inte minst det erforderliga effektbehovet på cirka 1,3 MW. Reservkapacitet i produktionsanläggningen utgörs av en befintlig pelletspanna och en oljepanna på 300 kW respektive 200 kW.

Tränad för strid i urbaniserad terräng : Fysiska egenskaper som krävs i strid i bebyggelse

Strid i bebyggelse är en del av nutidens krigsföring. Uppsatsen handlar om vilka fysiska egenskaper som krävs i strid i bebyggelse, vilka fysiska krav som ställs på en stadsskyttesoldat samt hur man som plutonchef kan lägga upp träningen för sina soldater så att de når dessa krav, hur man kan hantera skador samt skapa motivation.Syftet med denna uppsats är, att identifiera de fysiska egenskaper som krävs i strid i bebyggelse, eventuella brister i de nuvarande särskilda kraven kopplat till tjänstens stridsmiljö och uppgifter, föreslå en utveckling av dessa krav samt föreslå ett periodiserat träningsprogram som kan möjliggöra att nå dessa krav för att på ett enkelt sätt fungera som ett stöd till en officer som är ansvarig för den fysiska utvecklingen i en stadsskyttepluton.Uppsatsen avsåg att undersöka hur ett periodiserat träningsprogram kan se ut genom att identifiera och beskriva de fysiska egenskaper som krävs i strid i bebyggelse. Därigenom erhölls slutsatser som kunde nyttjas för att föreslå ett periodiserat träningsprogram.Uppsatsens resultat kan sammanfattas på följande sätt: Stadsskyttestriden är intensiv och omväxlande i en föränderlig och ofta oländig miljö och terräng.Striden kräver en soldat med god kondition och förmåga att tempoväxla. Genom att höja de krav som idag ställs på stadsskyttesoldater och inrikta dem närmare tjänstens verklighet, medför en målinriktad träning, bättre motivation samt ett bättre slutresultat. På detta sätt kan vi få fram fler soldater som orkar göra rätt under striden.

Höga trähus med skivbeklädda träregelväggar som avstyvande element : En jämförelse mellan skivbeklädda träregelväggar och massivträväggar

Påbyggnader är ett sätt att öka möjligheterna för att skapa fler bostäder eller lokaler när markytorna inte räcker till. Efter att det tidigare förbudet på att konstruktioner med trästomme inte fick byggas högre än två våningar försvann, är det nu möjligt att göra en påbyggnad i trä. Trä är ett lätt material som passar bra för en påbyggnad, på grund av att den tidigare konstruktionen inte behöver förstärkas i lika stor grad ifall man skulle använt sig av en stål- eller betongstomme. En hög byggnad behöver stabiliseras mot horisontalkrafter. Ett sätt att göra detta är att utforma de bärande väggarna som skjuvväggar.

Konfliktförebyggande rekommendationer vid boende med närliggande hästhållning : En jämförelse av faktorer i Skåne läns rapport "Hästar och bebyggelse" mot faktorer beaktade i rättsfall avgjorda 2009 till 2011

Antalet hästar har ökat markant i Sverige under de senaste åren. Detta har skapat problem både vid detaljplanering hos handläggare men även hos boende som är osäkra på vilka regler och rekommendationer som ska följas. Examenarbetets syfte är att undersöka rapporten "Hästar och bebyggelse - Underlag för den fysiska planeringen" från 2004 av Länsstyrelsen i Skåne län och att jämföra faktorerna i guiden mot vilka faktorer som varit utslagsgivande vid beslut i rättsfall mellan 2009-01-01 till 2011-01-01. Målet med studien är att utifrån en jämförelse mellan faktorerna som Skåne läns guide rekommenderat och de faktorer som tas upp i rättsfallen komma med förslag på förbättringar till guiden. Som bakgrund genomfördes en litteraturstudie för att undersöka vad som tidigare skrivits inom området.

Fysisk Kapacitet Hos Manlig Innebandyelit : En studie kring sambandet mellan fysisk kapacitet och tabellplacering

Syfte och frågeställning: Studien är gjord för att undersöka sambandet mellan den fysiska prestationsförmågan hos manliga innebandyspelare på elitnivå och lagets tabellplacering efter avslutat grundserie.Är det så att det lag som har bäst fysik också uppvisar bäst resultat i form av tabellplacering efter avslutad grundserie?Metod: Fyra lag i den svenska elitserien för herrar, alla med ambitionen att nå slutspelsplats valdes ut för att delta i studien. Efter kontakt med lagens ansvariga coacher, där förutsättningarna noggrant förklarades angående anonymitet och upplägg etc. testades lagen i en rad olika fysiska tester baserade på de grenspecifika krav som ställs på en innebandyspelare. De tester som genomfördes var chins, dips, brutalbänk, moment som är vanligt förekommande inom fysprofiler.

<- Föregående sida 27 Nästa sida ->