Denna studie behandlar implementering av lean på en informationsprocess för fel- och avvikelserapportering i produktutvecklingen hos Saab AB, under affärsområdet Security and Defence Solutions (SDS) och sektionen Command & Control Systems (C2S). Målet med studien är att genom kartläggning av informationsflödet analysera hur leanfilosofi och leanmetoder kan implementeras för att utvärdera och förbättra informationsprocesser samt vilket problematik som finns förknippat med detta och kan avhjälpas av detta. Studiens mål är även att analysera hur mätetal kan användas för att mäta effektivitet och att se vilka potentiella risker som finns förknippat med detta samt så är målet att analysera hur ett företags organisationskultur påverkar flödet i informationsprocessen samt en implementering av lean.Uppgiften löstes genom att skapa en gedigen kunskap inom området genom teoretiska källor och simultant så utfördes en omfattande fallstudie med 21 kvalitativa intervjuer som huvudsaklig bas där flera perspektiv framkom som bidrog till en övergripande kartläggning över informationsflödet. Det empiriska materialet analyserades gentemot det teoretiska ramverket, där Likers 14 identifierade principer för implementering fungerat som utgångspunkt, vilket ledde fram till att ett flertal slutsatser kunde dras.Slutsatserna sammanfattas och illustreras i en figur som påvisar den generella problematik som behöver begrundas vid ett införande liknande det analyserade. I figuren belyser vi slutsatsen att företagskulturen genomsyrar varje steg av implementeringen av lean och att det första steget måste vara att se till så att kulturen är mottaglig för implementeringen och den förändring det innebär.

Vårt examensarbete är baserat på ett behov från August Lundh AB i Eskilstuna, att designa om en befintlig engångsmingelbricka till en flergångsmingelbricka. Brickan ska kunna användas med August Lundh ABs befintliga kollektion med vin ? och ölglas.Arbetet har utgått ifrån den designprocess som SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, har tagit fram. Denna process består av olika steg: Utgångspunkt, användarstudier, koncept & visualisering, utvärdering & konceptval, justering & genomförande samt uppföljning & utvärdering. Den sista punkten har vi avgränsat oss ifrån och lagt på uppdragsgivaren.De verktyg och studier som har varit nödvändiga för vårt arbete har beskrivits i punkten användarstudier.

Den här uppsatsen visar ett alternativt gestaltningsprogram för utvecklingsområdet Östernäs. Arbetsområdet ligger centralt i tätorten Ljusdal och har direkt kontakt med Kyrksjön och rekreationsområde, men avskärmas från centrum genom starka barriärer. I examensarbetet undersöker jag hur man genom olika arkitektoniska strategier kan koppla samman området Östernäs med Ljusdals centrum. Syftet med uppsatsen är att skapa ett gott stadsliv. Målet är att genom förslaget visa exempel på hur ett kompakt centrum kan gynna det sociala livet. Arbetet bygger på en modell där inventering och studier av kartor, historia, översiktsplan, detaljplan, medborgardialog och program skapat den informationskälla och den bas som det övriga arbetet vilar på. Informationen har sedan legat till grund för uppsatsens mål, att skapa ett gott stadsliv genom ett kompakt centrum. Ett antal analyser har utförts för att lyfta fram och tydliggöra områdets problem. Problemen har sedan resulterat i forskningsfrågan hur man kopplar samman Östernäs med övriga centrum. För att svara på forskningsfrågan har jag sökt strategier inom litteratur och likvärdiga utvecklingsområden. Strategierna har sammanställts i en konceptuell skiss som visar riktlinjer för hur området Östernäs kan kopplas samman med Ljusdals centrum. Utifrån konceptskiss och program som bygger på önskemål från kommun, medborgare, samt riktlinjer från analyser och egna idéer har jag tagit fram en programskiss för att disponera områdets ytor. Programskissen har legat till grund för det slutliga förslaget. Svaret på forskningsfrågan är att det går att koppla samman Östernäs med övriga centrum genom arkitektoniska strategier.

Bakgrund och problem: Lean är en ledningsfilosofi som får allt större utbredning. Inom lean är kontinuerliga förbättringar ett viktigt inslag för att kunna arbeta mer resurssnålt, bli mer lönsamt, möta konkurrens och tillgodose kundernas krav. Men att arbeta med kontinuerliga förbättringar innebär också att medarbetarna kontinuerligt måste förändra sitt sätt att arbeta. Här förekommer det ofta ett förändringsmotstånd och det som denna uppsats utforskar är hur man med hjälp av ekonomistyrning kan hantera motståndet och stödja förbättringsarbetet.Syfte: Syftet med uppsatsen är att belysa och skapa förståelse för det förändringsmotstånd som ofta uppstår i arbetet med kontinuerliga förbättringar samt att utifrån ett lednings- och ekonomistyrningsperspektiv beskriva hur företag möter detta och skapar förutsättningar för ett framgångsrikt arbete med kontinuerliga förbättringar.Metod: En kvalitativ empirisk studie med sammanlagt nio intervjuer på två olika företag genomfördes. Intervjuerna gjordes med personer i främst ledande positioner som alla aktivt arbetar med kontinuerliga förbättringar.Resultat och slutsatser: Studien visar att förändringsmotstånd ofta förekommer i samband med kontinuerliga förbättringar även om förändring inte per automatik behöver leda till motstånd.

Kommunal avloppsvattenrening är en energikrävande verksamhet. Det beror till stor del på att avloppsvattnet behöver transporteras med hjälp av pumpar och att den biologiska reningen kräver syretillförsel. Reningen ger även upphov till ett slam och behandlingen av detta kräver ytterligare energi. Samtidigt kan det energirika slammet utnyttjas för att alstra energi. Att minska energiförbrukningen är till nytta både för samhället och för miljön.Syftet med detta examensarbete var att utveckla ett enkelt verktyg som stöd till personer som arbetar med avloppsvattenrening.

För att finna långsiktigt hållbara lösningar på hur människan kan leva och utvecklas utan att belasta miljön har forskare utvecklat en gestaltningsmetod som möjliggör efterlikning av naturens lösningar. Metoden kallas biomimik, ett ord som härstammar från grekiskans bios som betyder levande och mimesis som betyder imitera. Förutom att beskriva en konkret metod så används även begreppet biomimik för att beskriva ett generellt förhållningssätt till naturen som förebild i gestaltningsprocessen. Trots biomimikens potentiella användbarhet kvarstår frågan hur implementerbar metoden är inom arkitekturkåren. Syftet med detta examensarbete är att föreslå ett förhållningssätt till biomimik samt undersöka på vilket, eller vilka sätt biomimik kan bidra till att stärka den gestaltande landskapsarkitektens arbetsmetodik. Arbetets huvudfråga har varit: På vilket sätt, och i vilka delar av landskapsarkitektens arbetsmetodik, kan biomimik implementeras i en gestaltningsprocess? Det analysen påvisar är att biomimik som gestaltningsmetod inte är ett komplett redskap som kan ersätta vårt traditionella arbetssätt. Till det finns två huvudsakliga anledningar: processen är tidskrävande och metoden är ett designverktyg för produkter snarare än miljöer som inte hanterar samtliga, för landskapsarkitekten relevanta hållbarhetsaspekter.

Rapporten redogör för ett examensarbete på kandidatnivå som utförts på Industridesigninstitutionen på Konstfack. Projektet har handlat om att ta fram ett koncept för en datorväska där väskan kan anpassas för den mängd saker som användaren vill ta med just för dagen. Fokus för projektet har varit att titta på de generellabehoven användarna har för att bära med sig en bärbar dator och övriga tillhörigheter, de önskvärda funktionerna hos en möjlig produktlösning för just de behoven och hur mötet mellan den organiska kroppen, användaren, och den fyrkantiga tekniken skulle kunna gestaltas i konceptet.Målgruppen har under hela projektets gång varit alla människor som bär på en bärbar dator dagligen. Under projektets gång har dock fokus hamnat på att gestalta konceptet utifrån det, för de personer som intervjuats, viktiga estetiska uttrycket i en likvärdig produkt för detta projekt. Genomgripande för alla intervjuade var önskemålet att produkten skulle vara representativ och värdeord som använts i processen har varit anpassningsbar, stram och funktionell.Arbetsprocessen var uppdelad i en kartläggningsfas, en gestaltningsfas bestående av två skissfaser, en definitionsfas och slutligen en modellbyggesfas.

I tillverkningsindustrin har driftstopp ansetts som en stor inverkansfaktor på produktionens prestation. Driftstopp hindrar produktionen från att utnyttja sin fulla kapacitet. Ett sätt att öka den operativa tiden i en monteringslinje är att identifiera orsakerna till driftstopp och därefter eliminera eller reducera dessa. Nära noll driftstoppstid är det ultimata målet för producerande företag.Syftet med examensarbetet är att bidra till kunskapen om hur driftstoppsorsaker kan identifieras och reduceras i monteringslinjer.För att kunna besvara syftet har två frågeställningar formulerats.1. Vilka möjliga orsaker finns det till att driftstopp uppstår i monteringslinjer? 2. Vilka åtgärder kan tillämpas i monteringslinjer för att reducera driftstopp?Examensarbetet har genom intervjuer, observationer, litteraturstudier, dokument och en egenutformad felrapport insamlat data för att finna svar på frågeställningarna.

I takt med att vår medvetenhet om miljöns påverkan på vårt välbefinnande ökar, så ökar också behovet av en kunnig yrkeskår som planerar vår livsmiljö utifrån de rådande förutsättningarna. Landskapsarkitektyrket är ett relativt ungt yrke, vars tunna yrkeshistorik bidrar till en allmänhet som generellt är dålig på att definiera yrkesrollen. Medias framställning och tolkning av yrket är också en starkt bidragande faktor till att den skeva bilden av yrkesrollen ytterligare förstärks. Syftet med denna pilotstudie är att granska ett antal utvalda medier, vars information ställs i motpol till ett antal intervjuade yrkesverksamma landskapsarkitekter. Resultatet förstärker min teori om att det finns en utbredd okunskap hos såväl kollegor som allmänheten.

Divisionen Underground Rock Excavation på Atlas Copco tillverkar kundanpassade gruvmaskiner i världsklass till kunder i mer än 170 länder. Från inköpsperspektivet är majoriteten av leverantörerna svenska men de dyraste komponenterna köps in från utlandet. Detta gör att stora krav ställs på både logistiken och produktionssystemet. De senaste årens ökande efterfrågan har lett till att materialförsörjningen har svårt att hantera de volymer som krävs och till följd uppstår störningar. En effektivisering och kapacitetsökning är nödvändig och därför kommer detta examensarbete att handla om kartläggning av material- och informationsflöde samt bristidentifiering av störningar i materialflödet.

Rapporten redogör för ett examensarbete på kandidatnivå som utförts på Industridesigninstitutionen på Konstfack. Projektet har handlat om att ta fram ett koncept för en datorväska där väskan kan anpassas för den mängd saker som användaren vill ta med just för dagen. Fokus för projektet har varit att titta på de generellabehoven användarna har för att bära med sig en bärbar dator och övriga tillhörigheter, de önskvärda funktionerna hos en möjlig produktlösning för just de behoven och hur mötet mellan den organiska kroppen, användaren, och den fyrkantiga tekniken skulle kunna gestaltas i konceptet.Målgruppen har under hela projektets gång varit alla människor som bär på en bärbar dator dagligen. Under projektets gång har dock fokus hamnat på att gestalta konceptet utifrån det, för de personer som intervjuats, viktiga estetiska uttrycket i en likvärdig produkt för detta projekt. Genomgripande för alla intervjuade var önskemålet att produkten skulle vara representativ och värdeord som använts i processen har varit anpassningsbar, stram och funktionell.Arbetsprocessen var uppdelad i en kartläggningsfas, en gestaltningsfas bestående av två skissfaser, en definitionsfas och slutligen en modellbyggesfas.

Idag saknar många landskapsarkitekter tillräcklig kunskap om hur växter ut-veck¬las, vilket gör att många planteringar inte utvecklas som man planerat. Genom att använda sig av växt¬dynamik kan planteringar bli hållbarare, få för¬bättrade sociala, biologiska och estetiska kvalitéer samt locka fler målgrupper. Syftet med uppsatsen är att presentera exempel på kunskap som krävs för att gestalta dynamiska plan¬teringar i urban miljö. Studien utgår från frågeställningen ?Hur kan man gestalta en dynamisk plantering med naturlik karaktär i en offentlig park?? I arbetet presen¬teras två planteringsförslag för en kvarterspark i industriområdet Kungsängen i Uppsala.

Översvämningsfrågan har flutit upp till ytan och blivit ytterst aktuell i och med debatten om globala klimatförändringar. Även om Sverige är relativt milt drabbat, så kommer också vårt land att påverkas framgent. Det område som vi har koncentrerat oss på ligger i norra delarna av centrala Lidköping, vid Vänerns södra strand. Vänerregionen är ett utpekat område som kommer att drabbas oftare av översvämningar i framtiden. En försmak på detta kom 2000/2001 då Vänerns nivå var 1,37 meter över det normala och delar av Lidköping var översvämmade.

I takt med ökande urbanisering fluktuerar befolkningsmängden allt kraftigare i små orter och många är beroende av turism. Leksand är en av de orter som upplever en kraftig tillströmning av turister under sommaren. Stora ytor står tomma över vintern och påverkar livet i centralorten negativt. Kommunen strukturerar nu om sitt centrum och efterlyser flexibel gestaltning som passar både hög- och lågsäsong. Flexibel urban design innebär att offentliga miljöer ska vara förberedda på demografiska förändringar och tillgodose blandade målgrupper på lång sikt, utan att en hel omgestaltning är nödvändig.

Idag är byggbranschen i stort behov av effektivisering och förnyelsen av processer och produkter går långsamt framåt. Bristfällig kommunikation och ostrukturerad information utgör några hinder som behöver lösas för att få fart på utvecklingen. Byggnadsinformationsmodeller, BIM, diskuteras mycket och har börjat användas för att förbättra informationshanteringen mellan aktörerna i byggprojekt.I Sverige är erfarenheten av hur BIM tillämpas liten i anläggningsprojekt. Användningen av BIM är mer utbredd i husbyggnadsprojekt där undersökningar har visat på stora förbättringar effektivitetsmässigt. För anläggningsprojekt väntas liknande förbättringar kunna framträda.Detta examensarbete är utfört åt Trafikverket i Luleå och genomfördes som en intervjustudie med totalt 12 olika aktörer från beställar-, konsult- och entreprenörorganisationer i branschen.