PÄ FOI i Linköping bedriver man bland annat forskning inom radarteknik. Som en del i denna forskning ingÄr mÀtning av radarsignaturer samt skydd mot signalsökande robotar. Vid mÀtning av radarsignatur anvÀnds det egenframtagna radarsystemet Arken. Arken anvÀnds bland annat för att mÀta signaturen pÄ fartyg. Ett problem Àr att vid ett givet mÀttillfÀlle sÄ Àr inte fartygets position eller attityd kÀnd.

Mitt syfte med denna examensuppsats har varit att analysera och beskriva hur fem formgivarnamarknadsför sig sjÀlva och sina produkter pÄ internet. UtifrÄn detta syfte formulerades tre frÄgestÀllningar:Vilka egenskaper har gjort webbsidan attraktiv för den besökande?Vilket syfte har formgivaren med webbsidan?Hur visualiserar och presenterar formgivaren sina produkter och sig sjÀlv? För att besvara dessa har jag anvÀnt mig av den kvalitativa metoden, semiotisk bildanalys och ettfrÄgeformulÀr med öppet strukturerade frÄgor i standardiserad ordning anvÀnts. FormulÀret har skickats uttill fem formgivarna via e-post. Valet av respondenter skedde genom ett strategiskt urval av pristagare frÄnElle interiörs designpris mellan Ären 2006-2011.

Denna rapport behandlar det examensarbete som har utförts hos företaget i4sense AB. Projektet syftade till att ta fram en prototyp pÄ en ny typ av portabel 72? multitouchlösning som bygger pÄ bakprojektionsteknik. Denna produkt Àr frÀmst avsedd för bruk vid mÀssor och event. Prototypen ska vara estetiskt tilltalande, kostnadseffektiv, enkel att montera och lÀtt att frakta.

The relationship between landscape - public - art and whatoccurs and happens in between is what this paper casts light on. The essay intends to investigate whether there is any boundary between landscape architecture and art. How does this border looks like? Can art in the context of landscape architechture lead to a closer cross-border collaboration between landscapearchitects,artists and the public, to create attractive and/or functional outdoor environments. The place where the meeting can take place is outdoors where the landscape architect works, in the public environment and around the public art.

Hur kan samspelet mellan objekt och plats se ut och vad kan det kallas? Genom litteraturstudier och observationer undersöks samspelet mellan konstverk och allmÀnt tillgÀnglig plats. De objekt som undersöks Àr konstverk i tre olika miljöer; en stadsmiljö, en naturmiljö och en park, vilken kan ses som en blandning av de tvÄ förstnÀmnda. Syftet med Àr att genom litteraturstudier och observationer undersöka samspelet mellan dessa tre konstobjekt och platser och pÄ sÄ sÀtt försöka utröna om ett konstnÀrligt förhÄllningsÀtt kan appliceras i platsskapandet Àven inom landskapsarkitekturen. Dessutom diskuteras om enskilda objekt kan vÀcka medvetenhet om en plats och stÀrka platsens identitet.

I Malmö finns en stor park som anlades pÄ 1980-talet och som heter Bulltoftaparken. Samtidigt i Paris anlades Parc de la Villette efter att man haft en tÀvling om parkens utseende och chefsarkitekt. HÀr nÄgonstans började mina tankar att cirkulera runt det faktum att parkerna ser olika ut, men bÄda Àr anlagda frÄn 1982 ungefÀr och framÄt. Finns det nÄgra andra gemensamma nÀmnare frÄn början? Hur sÄg deras tillkomst ut? Vad bidrog till utformningen av Parc de la Villette och vad bidrog till utformningen av Bulltoftaparken? Genom att titta pÄ historik, tillkomst, arkitekt och landskapsarkitekter, idéförslag och struktur, jÀmför jag parkerna och ser vad som skiljer dem Ät och vad de har gemensamt.

TillÀmpningen av IT har lÀnge diskuterats som en lösning pÄ problem inom byggbranschen som uppstÄtt genom den stora omvÀlvning som branschen genomgÄtt under nittonhundratalet. Tilltron till att IT ska lösa problem inom branschen med höga kostnader, lÄg kvalité, dÄligt fungerande informationsutbyte med mera Àr stor. IT har hittills kommit att underlÀtta den enskilda aktörens arbete men branschen har först nu aktivt börjat tillÀmpa IT för att förbÀttra byggprocessen som helhet och samarbetet aktörer emellan. BIM Àr ett tekniskt system som hanterar information och som visualiserar informationen för att den lÀttare ska kunna förstÄs av alla parter som Àr inblandade i ett byggprojekt. VDC eller ?virtuellt byggande? Àr ett samlingsnamn som beskriver tillÀmpningen av BIM genom hela byggprocessen.

Idag stÄr bostads- och servicesektorn för cirka 40 procent av Sveriges energianvÀndning, det Àr dÀrför viktigt att vidta ÄtgÀrder som leder till en effektivare energianvÀndning. Det gör man bland annat genom att minska energianvÀndningen för uppvÀrmning av bostÀder. Energiförbrukningen i ett passivhus Àr ungefÀr en fjÀrdedel av förbrukningen för ett traditionellt hus. Passivhus Àr vÀlisolerade och tÀta byggnader som till stor del vÀrms upp av den energi som redanfinns i huset. De boende och deras hushÄllsapparater Àr mycket viktiga energikÀllor.

I nedanstÄende arbete diskuteras didaktiska utmaningar och metoder vid undervisning i svenska av elever med autismspektrumproblematik i grundskolans Ärskurs 9. Med utgÄngspunkt i tillgÀnglig litteratur i Àmnet belyses olika aspekter: styrdokument/lagar, utmaningar, avvÀgningar och metoder, utifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur kan en svensklÀrare i grundskolans Ärskurs 9 arbeta didaktiskt med elever med autismspektrum- problematik? Hur kan dessa elever inkluderas i den gemensamma undervisningen? Vilka anpassningar kan göras? Vilka Àr behoven och hur kan de mötas? Metoden som anvÀnds Àr en systematisk litteraturstudie. Studien tar avstamp i förÀndringarna av skollagen i Lgr11. Dessa innebar att elever med högfungerande autismspektrumproblematik mÄnga gÄnger kom att skrivas in i grundskolan, istÀllet för som ofta tidigare i grundsÀrskolan.

Syftet med denna rapport Àr att ta fram en specifikation för ett datorverktyg som visualiserar hÀndelseupptÀckt i aktiva databaser.Konventionella databashanteringssystem (DBHS) Àr passiva i den mening att data Àr skapad, hÀmtad, modifierad och raderad endast nÀr en anvÀndare eller ett applikationsprogram explicit angivit detta. MÄnga applikationer, sÄsom process control och power generation/distribution networks, krÀver en snabb respons i kritiska situationer, och dÀrför rÀcker inte ett passivt DBHS till. För dessa applikationer mÄste man kunna definiera villkor som övervakas av databasen. NÀr dessa villkor sedan uppfylls utförs specificerade ÄtgÀrder/handlingar.Consumption modes Àr ett svÄrt och komplext omrÄde inom aktiva databaser. Som ett resultat av detta finns ett intresse i att anvÀnda visualisering för att lÀttare förstÄ de olika consumption modes som finns.En prototyp utformades för att fungera som underlag vid de intervjuer som senare genomfördes.

Examensarbetets syfte Àr att undersöka tidsaspekterna historien, framtiden och nuet inom landskapsarkitektur. FrÄgestÀllningen Àr: Hur kan en gestaltning knyta an till historien, göra platsen lÄngsiktigt sammanhÄllen och samtidigt frÀmja för spontana förÀndringar? Detta har undersökts genom en gestaltning av omrÄdet KÀttingen i Ljusne i HÀlsingland. Det Àr en plats som Àr prÀglad av industrihistoria, som förlorat sin identitet och som nu anvÀnds av konstföreningen Konstkraft för att vÀnda den negativa trenden genom konst och kultur. Konstkraft vill ha en plats som Àr stabil inför framtiden, men samtidigt kunna hÄlla spontana workshops. Arbetets metod har innefattat studier av historien, inventering och analys av den befintliga situationen och skisser inför framtiden.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur upplevelsen av offentlighet kan för-bÀttras i en galleria. Det offentliga rummet Àr viktigt för invÄnarna i ett samhÀlle och det Àr av betydelse att det uppfattas som offentligt, vilket pÄverkas starkt av dess utformning. För mÄnga Àr det offentliga livet idag starkt sammankopplat med konsumtion och gallerian Àr en betydande del av det offentliga livet i staden. MÄnga svenska gallerior har privata fastighetsÀgare och Àr pÄ grund av vinstin-tresset utformade för det övergripande syftet konsumtion vilket inte alltid sam-spelar med det offentliga rummets syfte. Det ges fÄ anledningar och kan vara svÄrt att uppehÄlla sig i gallerian med ett annat syfte Àn att konsumera.

?I de ljusa hassellundarna utanför min trÀdgÄrd, har himlen rasat ner och fÀrgat jorden blÄ. Tusentals och Äter tusentals blÄsippor har just slagit ut i en vÀrld som fyllts av hasselhÀngen.? (Sarenström, 1999, s. 28) Den första vÀxtlighet som blommor men Àven den sista som blommar innan snön kommer Àr geofyter, lök- och knölvÀxter.

Hur vet man att ett projekt Àr pÄ banan? Vad ska man driva och följa upp mellan gaterna för att nÄ gaternas specificerade kriterier i tid och med rÀtt resultat? Vilka mÀtpunkter behövs? Med vilka intervall ska framdriften mÀtas? Och hur visar projektledaren framdriften för intressenterna sÄ att rÀtt ÄtgÀrder för att styra rÀtt kan sÀttas in om det Àr pÄ vÀg att gÄ fel? En huvudfaktor för att lyckat leda projekt mellan faser och gater torde ligga i förmÄgan att se hur uppgifter fortskrider mellan gaterna. Syftet med denna uppsats Àr att bidra med kunskap kring hur en sund framdrift mellan gaterna i projekt kan erhÄllas sÄ att man vid gaterna uppfyller de kriterier som specificerats samt söka besvara hur framdriften kan kommuniceras till dess intressenter pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt. Följande forskningsfrÄgor stÀlldes:1. Vilka indikatorer Àr enligt forskning och ledande praktik lÀmpliga att anvÀnda för att följa framdriften i projekt mellan gaterna i projektledningsprocessen?2.

Denna uppsats har skrivits i syfte att översiktligt undersöka hur hÄllbar den tropiska virkesproduktionen Àr med avseende pÄ dess effekt pÄ fysiska landskap och sociala strukturer. Uppsatsens syfte har dessutom varit att utforska hur landskapsarkitekter och andra tÀnkbara konsumenter av tropiskt virke kan vÀlja hÄllbart producerade tropiska trÀslag eller lokala virkesalternativ med liknande egenskaper. Med utgÄngspunkt i uppsatsens huvudfrÄgestÀllning ? Vad behöver has i Ätanke vid val av tropiskt timmer för offentliga utomhusmiljöer?? har tre underfrÄgestÀllningar formulerats. ?Hur pÄverkar produktionen fysiska landskap och sociala strukturer? ?Finns det lagar och certifieringssystem som kan bidra till hÄllbara materialval? ?Finns det lokala trÀslag med motsvarande eller bÀttre egenskaper? Uppsatsen har sammanstÀllts genom en kvalitativ litteraturstudie. Avverkning av trÀd i Tropikerna uppges kunna minska de tropiska skogarnas artrikedom och försÀmra deras ekosystemtjÀnster.