Uppsatsens syfte är att undersöka vilken vikt de geografiska traditionerna ges i den nuvarande och i tidigare kursplaner för ämnet geografi samt hur dessa traditioner visar sig hos aktiva SOlärare i grundskolans senare del i deras syn på geografiämnets beståndsdelar.Uppsatsen tar avstamp i en redogörelse för Pattisons fyra geografiska traditioner (den rumsliga, den regionala, den naturgeografiska och människa-natur traditionen) med tillägg av den kritiska traditionen som Graves benämner den. Dessa traditioner ligger till grund för granskningen av nuvarande kursplan och för kursplaner för geografämnet under 1900-talets senare del. De olika traditionernas vikt i förhållande till varandra redovisas genom en tabell som sammanfattar kursplansanalysen. Exempel på resultatet är att Människa-natur traditionen har fått en dominerande del i senare kursplaner samt att den kritiska traditionen tillkommit sedan Lgr 80.Genom intervjuer undersöktes aktiva SO-lärares syn på geografiämnets beståndsdelar. Det empiriska materialet har tolkats utifrån en hermeneutisk ansats.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur lärare i början av sin yrkeskarriär tolkar begreppet historiemedvetande samt hur man aktiverar och utvecklar ett historiemedvetande hos elever. Historiemedvetande är ett av de centrala begrepp som dagens historieundervisning skall uppnå. Frågeställningarna som studien besvarar är:-      Hur tolkas begreppet historiemedvetande av historielärare som är i början av sin yrkeskarriär?-      Vilka undervisningsstrategier använder dessa historielärare i början av sin yrkeskarriär för att aktivera och utveckla elevers historiemedvetande?-      Vilka faktorer har påverkat historielärarnas sätt att undervisa om historiemedvetande?Studien bygger på totalt tre intervjuer med historielärare som är i början av sin yrkeskarriär på högstadiet. Två gjordes som samtalsintervjuer och en via e-post.

Idén till detta arbete föddes relativt tidigt i min utbildning då jag upptäckte att växtutbildningen i landskapsingenjörsprogrammet är väldigt fokuserad på den södra halvan av Sverige. Eftersom jag kommer att vara yrkesverksam i norra delen av landet ville jag undersöka hur växtutbudet såg ut där uppe. Resultatet blev en inventeringsresa genom zonerna V-VIII där jag studerat vilka växtarter som används i parker och stadsmiljö, vilken växtzon de anses härdiga för och hur de utvecklats på platsen. I denna uppsats redovisar jag vad jag kommit fram till. Uppsatsen börjar med en inledning där bakgrunden till arbetet framgår samt hur jag burit mig åt vid inventeringen. Sedan följer en kort litteraturstudie som tar upp några begrepp jag anser viktiga att nämna inför den efterföljande resultatredovisningen och diskussionen. Zonerna och städerna jag inventerat redovisas var för sig i resultatredovisningen, där jag som avslutning har valt ut fyra arter som jag går in på lite mer i detalj eftersom jag anser dem intressanta för användning i norra Sveriges urbana miljö. I diskussionen och slutsatsen tar jag upp några saker som jag kommit fram till under resans gång, bl.a. att jag funnit förvånansvärt många arter i högre zoner än de anges härdiga för, samt frågeställningar som dykt upp och skulle behöva vidare utredning. Uppsatsen avslutas sedan med en övergripande tabell över de inventerade växterna..

Titel: Risk och osäkerhetsfaktorer i årsredovisningen Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Ann Forsström och Mikael Örtenvik Handledare: Fredrik Hartwig Datum: 2012 ? April  Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka den frivilliga rapporteringen av risk och osäkerhetsfaktorer i årsredovisningar. Metod: Vi har använt en abduktiv ansats och genomfört en kvalitativ såväl som kvantitativ innehållsanalys av utvalda bolags årsredovisningar. Vi prövar 5 olika hypotester genom multipel regessionsanalys. Vår insamlade data redovisas både i tabell- och textform. Resultat & slutsats: Undersökningen visar att det finns en signifikans i hypotes 5: det finns ett samband mellan ett bolags skuldsättningsgrad och antalet redovisade risker och osäkerheter.  Övriga hypoteser har ingen signifikans och förkastas därmed. Vid genomgången av undersökningsbolagens årsredovisningar finner vi dock att det finns betydande skillnader i redovisningen av risker och osäkerheter mellan de undersökta bolagen.  Förslag till fortsattforskning: Det skulle vara intressant med en jämförelse av bolag som verkar inom samma typ av försäljning t ex.

Arbetet inriktar sig på två frågor, där den ena delen behandlar olika tillsynsmyndigheters arbete inom miljö- och hälsoskyddsområdet, där en jämförelse har gjorts mellan kommuner, länsstyrelser och Generalläkaren. Generalläkaren är tillsynsansvarig inom Försvarsmaktens verksamheter. Den andra delen fokuserar på tillståndsärenden där intressekonflikter har uppstått mellan intresset för totalförsvaret och övriga riksintressen samt andra skyddsvärda områden enligt miljöbalken. Bakgrundsfakta och information om de olika myndigheternas arbete har inhämtats genom litteraturstudier av relevant litteratur om tillsyn och ärenden, och genom intervjuer med tillsynspersonal samt studiebesök hos de nämnda myndigheterna. Arbetet med tillsyn inom miljö- och hälsoskyddsområdet skiljer sig inte nämnvärt mellan de olika myndigheterna när det gäller ett antal punkter.

I denna rapport jämförs ett antal fria statistiska programvaror som gick att finna på och ladda ned från internet under våren 2007. Programmen som valts ut att ingå i denna studie ska ha uppfyllt följande krav:- heltäckande statistiskt program- helt kostnadsfritt- ingen prova-på-variant- kompatibelt med Windows XP (32-bitar) eller Windows Vista (64-bitar). De program som efter utsortering kom med i jämförelsen visade sig vara av ytterst skiftande inriktning och innehåll. Detta stämde inte alla gånger överens med den beskrivning som hemsidor eller tidigare jämförelser gett. Samtliga programvaror har jämförts, dels genom att studera om några förbestämda analyser går att genomföra och dels genom ett allmänt intryck om hur programmen är att arbeta med.

Salt används i stor utsträckning på våra gator och vägar i syfte att bekämpa halka. Detta salt påverkar ofrånkomligen intilliggande lignoser och därmed är det intressant att veta hur de påverkas och vilka som kan anses vara mer salttoleranta än andra. Detta för att underlätta vid utformningen av vägnätsmiljön och urbana miljöer. Olika forskarrapporter skriver om ämnet. Detta kandidatarbete gör en sammanställning av elva sådana rapporter för att kartlägga eventuella mönster. Tre frågor ställs: Finns det något gemensamt bland de lignosarter som nämns i litteraturen som toleranta för saltpåverkan? Vilka lignoser beskrivs i litteraturen avseende salttolerans respektive saltkänsliga? Hur är respektive forskning kring lignoser och saltpåverkan utförd och hur presenteras den i litteraturen? Litteraturstudien visar att det inte finns några gemensamma faktorer utan de består av flera delfaktorer hos olika arter: - Skyddande knopphölje och knoppdvalans början och slut. - Möjligheten till bättre ljusabsorbering vid ökad salthalt. - Effektiv vattenhantering. - Hantering av saltjoner i växten. - Åldern hos lignosarterna. För att identifiera fler lignoser som salttoleranta kan det vara av intresse att undersöka dessa faktorer på fler arter. Vidare har en uppdaterad sammanställning utförts för arter som i facklitteratur och forskningsrapporter beskrivs som toleranta, måttligt toleranta eller känsliga för saltpåverkan.

Uppsatsen är skriven i första hand som en betraktelse över sjalen i den svenska kontexten. Det grundläggande syftet med uppsatsen har varit att titta påSynen på sjalen - argumenten för och emotSjalen som meningsbärande i det svenska samhälletDet övergripande målet med detta arbete har inte varit att skriva ännu en uppsats om den muslimska sjalen. Jag har valt bort material som rör sjalens kontext i andra länder. Jag har även valt bort användandet av koranen och bibeln som litteraturkällor.Uppsatsens del I inleds med några stycken som tar upp:synen på sjalen i Sverige,sjalen i västerländsk kontext ochintegrationsverkets tabell vilken visar den syn som finns i samhället när det gäller ?muslimska kvinnor bärande sjal?.Detta för att få en grund att utgå ifrån när jag sen tittar på argument för och emot sjalen i uppsatsens del II.Jag ger i uppsatsens del III också en bild av medias roll i sjaldebatten, försöker visa på att nyhetsjournalistiken kring sjalen bidrar till att forma vår uppfattning i denna samhällsfråga.Jag har gjort en liten empirisk studie genom att ställa fem frågor som jag e-postat till alla riksdagspartierna för att se vad partierna tar för ställning i sjaldebatten.

SammanfattningSyfteSyftet med denna uppsats är att undersöka hur Korpen arbetar med hälsodiplomeringen samt arbetsplatsers erfarenhet av insatsen.Frågeställningarna var följande:1. Vad innebär hälsodiplomeringen i teorin samt praktiskt för en arbetsplats?2. Varför väljer arbetsplatser just hälsodiplomeringen ur marknadens stora utbud inom friskvård?3.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka effekten både kort- och långsiktigt gällande smärta och funktion vid bålstabiliserande träning jämfört med annan intervention hos patienter med subakut eller långvarig smärta samt att undersöka kvalitén på inkluderade studier.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie vilken är en uppdatering av en tidigare litteraturstudie. Sökning gjordes i fyra databaser. Data extraherades från de inkluderade studierna och presenterades i text och tabell. Metodologisk bedömning utfördes med hjälp av SBU:s granskningsmall.Resultat: Nitton studier inkluderades. Studierna hade en varierande metodologisk kvalité och ingen uppvisade en fullgod kvalité.

SYFTESyftet är att beskriva och analysera distanstjänster's betydelse för kunder inom olika kön's ? och åldersegment. FRÅGESTÄLLNINGHur viktar kunder distanstjänster utifrån en kön's ? och ålderssegmentering? METODFör att uppfylla syftet och frågeställningen genomförde vi en litteraturundersökning tillsamman's med en empirisk studie. Litteraturen som består av teorier om distanstjänster, demografisk segmentering utifrån kön och ålder, samt om vad som kännetecknar de olika segmenten då det kommer till dera's användande av distanstjänsterna kopplade's till den empiriska studien som är en kvantitativ enkätundersökning utförd på 200 kunder.

Denna litteraturstudie presenterar effekter och förutsättningar för etisk reflektion i förhållande till organisatoriskt lärande i palliativ vård. Arbetet är genomgående av ett kvalitativt förhållningssätt i analys och bearbetning. Utifrån en kvalitativ ansats ger litteraturstudien en fördjupning i området etisk reflektion i förhållande till organisatoriskt lärande i palliativ vård. Datainsamling skedde utifrån sökord kring palliativ vård och etiska modeller. Urvalet presenteras i olika steg utifrån Fribergs analysgång.Resultatet av betydelsefulla förutsättningar för etisk reflektion presenteras utifrån huvudteman och underteman i tabell och löpande text.

I bakgrunden presenteras ämnet hem- och konsumentkunskap och dess roll iskolundervisningen. Kort om ämnets historia samt utveckling fram till idag med fokus påsparandet, även hur staten bedrivit en konsumentuppfostran och varför det är nödvändigt förmänniskor att ha en sund ekonomi. Att ämnet sparande är aktuellt bekräftas ytterligare då Tvprogram utformas efter personers ekonomiska missöden, vilket ges exempel på i bakgrunden.Syftet är att se hur olika kursplaner i hem- och konsumentkunskap berör sparande och vadsom nämns i motsvarande läroböcker samt eventuella andra material. Syftet är också attundersöka hur lärare i hem- och konsumentkunskap väljer att utforma sin undervisning omsparande och varför de väljer sin strategi. För att besvara detta syfte användesdokumentanalys dessutom intervjuades fem lärare i hem- och konsumentkunskap.I resultatet presenteras innehållet i tre olika kursplaner i hem- och konsumentkunskap,motsvarande läroböckers innehåll samt annat läromedel om sparande.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Sandviken Energi Elnät AB, i syfte att kontrollera och uppdatera selektivplanerna för en utav deras mottagningsstationer. Tidigare reläskyddsinställningar för stationerna på nätet är något som följt med sedan gammalt och insyn i huruvida dessa stämt överens med de verkliga förhållandena har saknats.Data för arbetet har samlats in främst från Sandviken Energis kartsystem Meldis vad gäller ledningslängder, transformatordata och underliggande nät. Data har även samlats in från tidigare selektivplansberäkningar på det aktuella nätet samt de aktuella reläskyddsinställningarna.I arbetet så förklaras de grundläggande principerna för reläskyddsteori, aktuella regler och standarder inom ämnet samt grundprinciperna för selektivitet. Arbetet förklarar även de beräkningar som behöver genomföras för att kunna ta fram styrparameterar att använda vid framtagning utav reläskyddsinställningar.Beräkningar för kortslutningsströmmar i nätet har skett enligt SS-EN 60909-0 och har genomförts i Excel. Utifrån de framräknade maximala och minimala kortslutningsströmmar, samt insamlad data över nätet har ett förslag för nya reläskyddsinställningar tagits fram.

Under de senaste åren har det varit stort fokus på de svenska storbankerna Nordea,Handelsbanken, Swedbank och SEB i och med den finansiella kris som ägt rum världenöver. Det har varit stora debatter i media och det svenska folket har förlorat en del av sintillit till bankerna. I den här uppsatsen har vi undersökt om situationen i Sverige verkligenhar varit så allvarlig som påståtts eller om hela debatten har varit överdriven. Syftet medstudien har således varit att granska hur finanskrisen påverkade Sveriges storbanker.För att få svar på detta valde vi sju nyckeltal som vi ansåg relevanta för undersökningenoch beräknade sedan dessa för varje bank mellan åren 2000 och 2009. Till vår hjälp hadevi bankernas årsredovisningar som tillhandahöll den data som vi behövde till våraberäkningar.