Flashspel är en väldigt populär form av ledigt spelande, men det finns fortfarande spelformer som är outforskade. Vi bestämde oss för att göra det ingen utvecklare hittills lyckats med, det vill säga att skapa ett så kallat ?Massively Multiplayer Online Flash Game?. Ett spel som konstant är uppkopplat till internet och lever vidare genom spelarna. Problemet ligger i plattformen.

This paper treats George Dickies institutional theory of how to define art. Some alternative theories and their originators are also introduced. According to Dickie something is art because it has been created against a background of an already existing artworld. Dickie has formulated his theory in two different versions, ?the earlier? and ?the later?, which differ somewhat in their design.

ABSTRACT INSTITUTION:                                        Institutionen för pedagogik                                                                Avdelningen för bild                                                               Växjö UniversitetADRESS:                                               351 95 VäxjöTELEFON:                                              0470 - 70 80 00HANDLEDARE:                                      Margareta Wallin-WictorinTITEL:                                                     Konst och verklighet? ? En undersökning                                            av den samtida konstutställningen Reality Check.ENGELSK TITEL:                                    Art and Reality? ? A study of      the contemporary art exhibition Reality Check.FÖRFATTARE:                                       Nina WennbergADRESS:                                                Hertered, Ekebo 182                                                                310 38 SimlångsdalenTELEFON:                                              0707-124957TYP AV UPPSATS:                                 C-uppsatsVENTILERINGSTERMIN:                       Ht 2008. I uppsatsen behandlas den samtida konstutställningen Reality Check och dess tema ? konst och verklighet. Fokus läggs på att undersöka hur man arbetat kring tema och hur man gjort urvalet av konstnärer utifrån det. I uppsatsen undersöks även hur man arbetat med konstpedagogik för att nå ut till sin publik och hur man lyckats med detta. Diskussioner förs kring teorier om verklighet och huruvida det går att återspegla verkligheten genom konst. Keywords: samtidskonst, verklighet, Reality Check, konstpedagogik.

Syftet med arbetet är att belysa möjligheter och metoder för ett ämnesövergripande arbetssätt mellan bild och slöjd genom nutida konst-och hantverksfenomen såsom gatukonst och graffitiarterna, samt att undersöka pedagogernas uppfattningar om de sätt genom vilka de arbetar med dessa konst- och hantverksfenomen i undervisning och i sina kurser. Utgångspunkten är att studien ska besvara hur lärarna arbetar ämnesintegrerat mellan Bild och Slöjd och hur pedagogerna förhåller sig till gatukonst och graffitiarterna i sin undervisning och i sin verksamhet. Frågan om hur dessa konstformer kan motiveras som undervisningsinnehåll ska också få svar. Kvalitativa intervjuer har gjorts med informanter med skilda erfarenheter av området, men de är alla lärare, lärarutbildare eller workshopsledare. Resultatet är belyst ur ett sociokulturellt perspektiv och med Foucaults teorier om makt och diskurs.

Kan rörelse användas för att engagera användare och få dem att förlänga sin vistelse på en webbsida, det är denna studies frågeställning. Studien hade målet att ta fram ett underlag i form av guidelines som visar hur rörliggrafik påverkar engagemanget hos användare. För att ta fram dessa guidelines så gjordes en Explorativstudie med 16 personer i åldrarna 16 till 24 år gamla. Dessa 16 personer delades in i två grupper och varje person fick utvärdera totalt 4 webbsidor vilka hade olika nivåer av rörlighet i kombination av interaktion. Studiens resultat visade att rörliggrafik bidrog till ökandet av engagemang hos användare när de besökte underhållningswebbsidor.

Uppsatsen syftar till att ta reda på vad ungdomar uppmärksammar som offentlig konst och vad är det som gör att vissa konstverk får mer uppmärksamhet.Jag har genomfört intervjuer med personer som befinner sig på campus i Växjö eller runt Växjösjön som sedan analyseras. Den här uppsatsen har främst fokuserat på ungdomar.För att ungdomar i min studie ska uppfatta något som offentlig så måste den stå utomhus. Den ska finnas i en miljö där man lätt kan se den, även på långt håll ska man kunna urskilja att där står ett konstverk. Verket måste vara stort. Färgen på verket bör bryta mot miljön för att den ska vara mer utstickande.

The relationship between landscape - public - art and whatoccurs and happens in between is what this paper casts light on. The essay intends to investigate whether there is any boundary between landscape architecture and art. How does this border looks like? Can art in the context of landscape architechture lead to a closer cross-border collaboration between landscapearchitects,artists and the public, to create attractive and/or functional outdoor environments. The place where the meeting can take place is outdoors where the landscape architect works, in the public environment and around the public art.

Uppsatsen berör den platsspecifika konstens spännvidd genom en fallstudie av två verk. Det ena verket har tillkommit genom en tävling som arrangerats av företag, organisationer, institutioner och kommuner. Det andra verket är ett privatfinansierat gatukonstverk som upplåtits utan tillstånd. Genom uppsatsen förs en diskussion om de båda verkens tillkomst och syfte samt hur de respektive städerna Stockholm och Söderköping förhållit sig till verken..

Hur bygger man 3d för att matcha både fysiska attribut och befintlig 3d?.

Svenska konstskatter i faraTusentals verk försvunna i landets kommunerSkulpturer i skolkorridorer och tavlor på tjänstemannarum. Vår offentliga konst, finansierad av skattepengar, är ett museum dit ingen behöver lösa inträde. Men konst för miljarder riskerar att gå förlorad och antalet försvunna verk är alarmerande.Kontrollen över kommunernas konstsamlingar brister på flera punkter. Enligt vårenkätundersökning som skickats till samtliga 290 kommuner, är det mer än tredjedel av de 192 som svarade som inventerar sällan, och inte har sett över sin konstsamling på fem år eller mer. Elva kommuner vet inte ens när konsten senast setts över.

Syftet med vår studie är att redogöra hur den grafiska utvecklingen inom skateboard skapat en konstform som nått erkännande i konstvärlden, en konstform vi valt att kalla skateboardkonst. Med det menar vi främst brädornas grafik men även den konst som är ett direkt resultat av dessa, det vill säga målningar, teckningar, installationer, skulpturer, grafisk design och så vidare. Inte kläder eller tryck på accessoarer som bälten, kepsar och liknande. Vi har valt att utgå ifrån att skateboardkonst är en etablerad konstform och under studiens gång försökt verifiera detta antagande. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi haft personlig kommunikation med personer som har djup inblick i ämnet för att komplettera vår sammanfattning av skateboardens historia och analyserna av brädmotiv vi genomfört.

This essay explores how artwork in the public space can be analysed, conceptualized and described by bringing attention to site. Through an analysis of artworks in the yearly art exhibition of Fittja Open 2011, the essay draws attention to site-specific art and structures of power. The principal aim is to present not only the exhibition of Fittja Open 2011 but also other artwork in the public sphere in Fittja, a suburb to Stockholm. From this point of departure other interests evolve that concerns the "image" of Fittja. The analysis, based on research in art history, architecture, ethnology and philosophy as well as qualitative interviews, also focuses on understanding the role of site and the relations between art practice, institutions and site.The result shows that there are problems with a ruptured interface between the artwork and site.

I uppsatsen analyseras representationer av den groteska kvinnliga kroppen i feministisk konst. Alltfler konstnärer väljer att i sin konst utforska gränslanden i uttryck, så som det karnevalistiska, hysteriska och motbjudande. Utifrån en fallstudie som fokuserar på tre nutida konstnärer vilka arbetar med det groteska uttrycket vid framställningar av kvinnliga kroppar studeras intentionerna bakom deras verk. Kropparnas emancipatoriska potential problematiseras därefter utifrån postkoloniala teorier, feministisk konstvetenskap och queerteori. Att använda representationer av en kropp som definieras som kvinnlig är inte ett ofarligt projekt.

I detta arbete har skapas en modell av den fiktiva ön Atlantis efter Platons beskrivning från 300-talet f.kr., för att undersöka om man effektivt kan utgå från Platons texter för att modellera ett samhälle med byggnader i en spelmotor och skapa en spelmässigt inbjudande miljö. För att genomföra undersökningen och visualiseringen lades stort fokus på förberedelserna vad gäller antik arkitektur, stadsplanering, konst och kultur. Huvudfrågan som styrde denna undersökning var om den skapade miljön var spelmässigt inbjudande genom den arkitektur som valts och, i så fall, vad det var i denna som upplevdes som spelmässigt intressant. Resultatet av undersökningen visar att en visualisering av en miljö utifrån enbart text är möjlig, men att det måste till mer än bara arkitektur för att få den levande. Man bör också ta hänsyn till vana spelares inlärda spelbeteenden.

Art directing i en digital kommunikationsbyrå och att arbeta heltid eller deltid som konstnär är två yrken som har en sak gemensamt. I egenskap av professionella roller har de en nyckeluppgift de måste uppfylla ? att vara kreativa. I denna uppsats fokuserar vi på den kreativa processen vid generering av idéer i områden av digital media och konst för att se om det finns tydliga skillnader eller likheter i hur kreativt arbete för sig inom båda områden. För att jämföra den kreativa processen mellan de två parterna har vi gjort flertalet intervjuer och observationer med yrkesverksamma konstnärer och art directors.