Inom offentlig upphandling strävar myndigheter efter att anskaffa varor, byggentreprenader eller tjänster till ett så lågt pris som möjligt utan att kvaliteten eftersätts. Antagande av anbud som är så låga att inte anbudsgivaren klarar av att leverera till det offererade priset eller till den utlovade kvaliteten riskerar dock att i förlängningen medföra ökade kostnader för den upphandlande myndigheten, vilket inte innebär en effektiv användning av offentliga medel.Huvudregeln är att samtliga anbud som lämnas i en offentlig upphandling ska utvärderas av den upphandlande myndigheten. I 12 kap. 3 § Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling finns dock ett undantag från huvudregeln, vilket ger upphandlande myndigheter en möjlighet att förkasta onormalt låga anbud. Det saknas emellertid en definition av vad som utgör ett onormalt lågt anbud.

Änget är en miljö skapad av människan under flera tusen år av hävd. Detta har gjort änget till en artrik plats där många konkurrenssvaga växter men även rödlistade arter har hittat ett habitat att leva i. Ända sedan tiden runt Kristi födelse när djuren började stallas in på vintern på grund av att klimatet blev kärvare har ängen slåttrats för att få foder till djuren. När sedan jordbruket rationaliserades med vallodlingar, konstgödsel och maskiner försvann ängets funktion och därmed också många av landets ängen. På Gotland tog det längre tid än i övriga landet innan ängena odlades upp detta tack vare att myrarna dikades ut för uppodling men även på grund av gotlänningens lynne.

Den dag ett börsnoterat företag skall offentliggöra sin årsredovisning är alla externa intressenters strålkastare riktade mot just det företaget, vilket brukar medföra en viss uppståndelse. Scenariot brukar vara att VD:n berättar hur verksamheten har utvecklats, och i var mans hand återfinns en årsredovisning till utformningen likt ett tjockt magasin med tidsriktig design. Men vad hittar vi mellan dessa pärmar och vad är det för siffror VD:n talar om? Balansräkning, noter, förvaltningsberättelse, finansieringsanalys och resultaträkning är de delar som enligt ÅRL skall ingå i företagets årsredovisning. Resultaträkningens uppgift är att förmedla resultatet för den gångna perioden och i FAR rekommenderas att följande resultatmått skall förmedlas i ett företags årsredovisning:  Bruttoresultat Rörelseresultat Resultat efter finansiella poster Årets resultat Enligt ÅRL:s uppställningsform krävs det dock endast att årets resultat redovisas i resultaträkningen.

Ansökningshandlingarna i ett kommunalt rekryteringsärende är vanligtvis att betrakta som allmänna handlingar. Detta har ibland upplevts som ett problem för kommunala arbetsgivare. Det befaras att många kompetenta presumtiva intressenter avstår från att söka sig en ny kommunal anställning, då det inte kan ske utan en offentlighet redan vid ansökningstillfället.  Under de senaste 20 åren har kommuner därför i allt större utsträckning anlitat konsulter vid rekrytering av högre tjänstemän. I samband med detta har det flera gånger diskuterats hur detta förfarande påverkar offentlighetsprincipen. När privata konsulter sköter kommunala rekryteringsärenden, menar vissa att ansökningshandlingarna i ärendet inte är att betrakta som allmänna när de inkommer till konsulten.

Det här arbetet sammanfattar resultatet av ett examensarbete med syfte att utvärdera produktionsplaneringssystemet som används på vissa av linerna vid Scania CV AB:s motorbearbetningsavdelning, även kallat DM, i Södertälje, och att bedöma systemets potential. DM består av ett gjuteri och flera bearbetningsverkstäder. Den största kunden är Scanias motormontering i Södertälje, dit leveranser sker flera gånger dagligen.DM lider generellt av långa ledtider genom produktionen, långa omställningstider och framförallt en väldig stor variation i produktmixen. För att kunna hantera detta bättre infördes under 2008 ett nytt planeringssystem på kamaxelline, och senare även på vevaxelline, vevstakeline och cylinderfoderline. Systemet bygger på cyklisk planering, där kundernas behov jämnas ut under en arbetsvecka och visualiseras i början av varje line.

Vår uppsats handlar om chefers erfarenheter och tankar kring lönebidrag och av att ha anställda med stöd av lönebidrag. Det fanns vid årsskiftet 2014-2015 en grupp om 75 000 människor i Sverige som skulle kunna vara i behov av ett särskilt anpassat arbete på grund av en sänkt arbetsförmåga (Arbetsförmedlingen, 2015). Lönebidrag är ett statligt ekonomiskt stöd till arbetsgivare som anställer människor från den nämnda gruppen. Området lönebidrag kan ses utifrån flera perspektiv där vi har valt chefsperspektivet, eftersom vi ansåg att det var cheferna som satt inne med den viktiga kunskapen om hur lönebidrag fungerar för företag i praktiken. Chefer befinner sig också i den utmärkande positionen att avgöra vem som ska anställas.

På senare år har kommunerna tenderat att, i större utsträckning än tidigare, bolagisera delar av sin verksamhet eftersom de anser att en privaträttslig form är mer fördelaktig än den gängse förvaltningsformen. I de fall kommunerna vill använda sig av det egna bolagets tjänster uppkommer frågan om de kan sluta avtal direkt med bolaget, med frångående av LOU:s regler, eller om upphandling måste ske. Frågan huruvida kommunerna kan organisera sin verksamhet i bolagsform utan att det därigenom uppstår ett upphandlingspliktigt förhållande mellan kommuner och dess egna bolag, har varit föremål för omfattande diskussioner under en lång tid. Det kan konstateras att det idag finns en motsättning mellan upphandlingslagstiftningens syfte att värna om de allmänna medlen och därigenom den effektiva konkurrensen och kommunens intresse av att själv välja hur den skall styra verksamheten. Varken EG-rätten eller nationell rätt medger något formellt undantag från reglerna om offentlig upphandling.

Ansökningshandlingarna i ett kommunalt rekryteringsärende är vanligtvis att betrakta som allmänna handlingar. Detta har ibland upplevts som ett problem för kommunala arbetsgivare. Det befaras att många kompetenta presumtiva intressenter avstår från att söka sig en ny kommunal anställning, då det inte kan ske utan en offentlighet redan vid ansökningstillfället.  Under de senaste 20 åren har kommuner därför i allt större utsträckning anlitat konsulter vid rekrytering av högre tjänstemän. I samband med detta har det flera gånger diskuterats hur detta förfarande påverkar offentlighetsprincipen. När privata konsulter sköter kommunala rekryteringsärenden, menar vissa att ansökningshandlingarna i ärendet inte är att betrakta som allmänna när de inkommer till konsulten.

Uppsatsens syfte har varit att bringa klarhet i vilka organisatoriska merkostnader implementeringen av Svensk kod för bolagsstyrning har medfört för företag på Stockholmsbörsens A-lista. Ambitionen var således att dels försöka få svar på vilka kostnader som påverkats men också med hur mycket de påverkats. Koden representerar en ökad självreglering i och med principen ?följa eller förklara?. Inom svenskt näringsliv har Koden kritiserats för att självreglering till sin natur är konkurrensbegränsande eftersom vissa aktörer sinsemellan gör upp hur regelverket ska se ut.

Denna uppsats har till syfte att lyfta fram den manliga diskriminering som finns i dagens Sverige. Det är viktigt att tidigt förstå att arbetet inte riktar sig mot kvinnor utan har till syfte att lyfta fram det som idag känns bortglömt, nämligen den manliga diskrimineringen. Visst ligger kvinnor i underläge på många områden, något som vi alla borde sträva efter för att ändra på. Men det som glöms bort, är att männen på andra områden ligger i kraftfullt underläge gentemot kvinnor och därmed ibland utsatta för ren diskriminering. Uppsatsen innehåller även olika beskrivningar för att ge en klarare bild för läsaren avseende jämställdhet och dess betydelse.

Samtidigt som samhällsutvecklingen går snabbt framåt, med utökat samarbete över språk- och landsgränser, förblir byggandet något som gärna görs på ett traditionellt sätt, utan kontakt med omvärlden. Sverige och USA är två länder som i övrigt har mycket gemensamt, men som har byggbranscher som fungerar på olika sätt. Detta gör att det skulle finnas möjligheter att lära av varandras erfarenheter och misstag i byggandet, för att på sikt skapa ett bättre byggande. Denna rapport är en litteraturstudie av skillnaderna mellan småhusbyggande i Sverige jämfört med i USA, gjord för att försöka se vad som påverkar byggandet i de båda länderna och om det går att lära sig något från skillnaderna, för att sedan kunna påverka det framtida byggandet. När det gäller byggande av småhus, är byggtekniken i grunden densamma i de två länderna, men den har utvecklats något annorlunda genom åren.

Vid brandteknisk dimensionering av bärverk används bland annat Eurokoder för att bestämma de termiska och mekaniska lasterna som uppkommer till följd av en brand. Dessa är framtagna efter ett beslut av EG-kommissionen 1975 för att harmonisera marknaden för tjänster och produkter inom byggindustrin, samt bidra till mer enhetliga säkerhetsnivåer inom branschen. Reglerna är framtagna enligt den europeiska standardiseringsorganisationen CEN med hjälp av en styrgrupp med representanter från medlemsländerna. Vissa val ges dock i Eurokoden angående värden och klasser som är upp till medlemsländerna att besluta om.Detta examensarbete avser att granska regelverket EN 1991-1-2, även kallad Eurokod 1 ? del 1-2, för att undersöka dess bakgrund och avgöra om brister existerar.

Den svenska nötköttsproduktionen möts av konkurrens från importerat nötkött som har likvärdiga mervärdesfaktorer, men ett lägre pris. Nötkött från Brasilien och USA kan ses som konkurrenter, då de konkurrerar med nötkött som har ett högre pris och anses ha likvärdiga mervärden såsom frigående djur, bra köttkvalitet och god smak. Det brasilianska alternativet erbjuder ett nötkött som har bra och jämn kvalitet, frigående djur som får beta. Det svenska alternativet erbjuder samma mervärden samt att djuren haft en bättre djurvälfärd dock till ett högre pris. Studien syftar till att identifiera de faktorer som svenska konsumenter värderar och tänker på när de väljer importerat nötkött, för att skapa en bättre förståelse för deras beslutsprocess. I takt med bättre förståelse för konsumenten och de beslutsgrundande faktorerna genererar detta ny kunskap som kan hjälpa lantbrukare och stödorganisationer som till exempel LRF.

Vid brandteknisk dimensionering av bärverk används bland annat Eurokoder för att bestämma de termiska och mekaniska lasterna som uppkommer till följd av en brand. Dessa är framtagna efter ett beslut av EG-kommissionen 1975 för att harmonisera marknaden för tjänster och produkter inom byggindustrin, samt bidra till mer enhetliga säkerhetsnivåer inom branschen. Reglerna är framtagna enligt den europeiska standardiseringsorganisationen CEN med hjälp av en styrgrupp med representanter från medlemsländerna. Vissa val ges dock i Eurokoden angående värden och klasser som är upp till medlemsländerna att besluta om.Detta examensarbete avser att granska regelverket EN 1991-1-2, även kallad Eurokod 1 ? del 1-2, för att undersöka dess bakgrund och avgöra om brister existerar.

Samemas hemområde kallas för Sapmi och sträcker sig från Kolahalvön genom den nordliga delen av finska Lappland och de nordliga delarna av Sverige till nord Norges atlantkust Inom detta område har den samiska kulturen sitt starkaste fäste. Renskötseln i Norden skiljer sig åt mellan länderna på flera punkter. Den norska renskötseln är till exempel den betrogenaste och utgörs av flera olika distrikt och i vissa delar av landet ligger sommarbetesmarkerna vid kusten och vinterbetesmarkerna i inlandet, medan det kan vara motsatta förhållandena i andra delar av landet. I Sverige kan man dela upp renskötseln i följande.tre former: den som bedrivs av fj. ällsamebyar, skogssamebyar och av koncessionssamebyar.