ProblemformuleringHur skiljer sig den inre effektiviteten mellan VÀsterbottens lÀns landsting hÀlsocentraler i UmeÄ-omrÄdet?Hur kan hÀlsocentralerna förbÀttra sin inre effektivitet?SyfteSyftet med denna studie Àr att genom ABC-kalkylering berÀkna kostnaden för ett besök pÄ VÀsterbottens lÀns landstings olika hÀlsocentraler inom UmeÄ-omrÄdet. Dessa kostnader jÀmförs sedan mellan hÀlsocentralerna, för att pÄ sÄ sÀtt kunna ge indikationer om vilka hÀlsocentraler som drivs kostnadseffektivt och vilka som Àr i behov av effektivisering. Syftet med resultaten frÄn dessa berÀkningar och jÀmförelser Àr alltsÄ att ge VÀsterbottens lÀns landsting förslag och rekommendationer för en ökad effektivitet.Metod Studien Àr genomförd med en kvantitativ forskningsstrategi. VÄr kunskapssyn Àr positivistisk, dÀr vi försöker förklara hÀlsocentralernas totala kostnadseffektivitet genom att analysera olika processer och deras kostnader.

Dagens stÀder lever upp till kravet pÄ hÄllbarhet i lÄngt ifrÄn alla sina delar. StÀdernas moderna tillskott prÀglas ofta av monotoni och lider av bristande service och otrygghet. Infartslederna skÀr lÄngt in i stÀderna och splittrar upp staden i isolerade delar. Varför Àr det sÄ och hur kan det göras annorlunda? Detta examensarbete syftar till att visa att urbana miljöer kan skapas Àven utanför stadens centrala delar.

?RÀtt hanterat Àr sponsringsinstrumentet fantastiskt!? Detta uttalande kommer frÄn Grönkvist (1999, s. 40) och med detta citat inleder vi vÄr studie om omrÄdet sponsring. Vi har i vÄr undersökning valt att fördjupa oss i detta omrÄde för att behandla den problematik som kantar omrÄdet. Det Àr frÀmst de skattemÀssiga bestÀmmelserna som reglerar omrÄdet vi, ur ett kvalitativt undersökningsperspektiv, har tittat nÀrmare pÄ.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka anvÀndningen av segmentering av fyrtiotalister för att dÀrmed kritiskt granska nyttan med segmentering i allmÀnhet. För att undersöka hur segmentering fungerar i praktiken anvÀnde vi oss av den deduktiva ansatsen. DÀrefter har vi granskat segmentering med hjÀlp av kvalitativa undersökningar. I empiri kapitlet presenterar vi vÄra intervjuer följd av analys och slutsats. Det Àr ingen sjÀlvklarhet att en systematisk och djupgÄende segmentering varken Àr eller ses som lönsam.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur den svenska gymnasieskolans förÀndringar sedan början av 1970-talet har pÄverkat en enskild lÀrares yrkesliv. FrÄgestÀllningarna lyder som följer; Vilka förÀndringar har skett i den svenska gymnasieskolan sedan början av 1970-talet? Hur har dessa förÀndringar pÄverkat en enskild lÀrares yrkesliv? För att uppnÄ mitt syfte och besvara mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en muntlig kÀlla och av flera skriftliga kÀllor. Mitt teorikapitel innefattar tre avsnitt; undersökningen NÀra grÀnsen, gjord av Arbetslivsinstitutet, samt begreppen oral history och livshistoria. FörÀndringarna i den svenska gymnasieskolan sedan 1970-talet fungerar som en bakgrundsteckning.

Syfte: Syftet Àr att skapa ökad förstÄelse för vilka konsekvenser som kan uppstÄ för medarbetarna till följd av att snabbvÀxande företag mÄste gasa och bromsa samt ge förslag pÄ hur personer i chefspositioner kan hantera dessa konsekvenser.Metod: Vi har utfört en kvalitativ studie med induktiv ansats. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer pÄ tre snabbvÀxande företag, med en chef och tvÄ medarbetare i respektive företag.Empiri: I empirikapitlet har vi redovisat insamlat material och sammanstÀllt det utefter tre teman: tempovÀxling, pÄverkan och ledarskap. Samtliga teman har delats upp utifrÄn bÄde chef- och medarbetarperspektiv. InnehÄllet i kapitlet Àr rÄdata av vad vÄra respondenter svarade under intervjuerna.Teori/Tolkning: I detta kapitel har vi vÀvt samman teori och tolkning. Teorierna har innefattat: reaktioner vid förÀndringar, kommunikation i organisationer, kommunikation i förÀndringsprocesser, förÀndringsledarskap, ledarskapets kommunikation samt ledarstil..

Utgifter för vissa Àndringsarbeten pÄ nÀringsfastigheter medför direktavdrag dÄ de genom det sÄ kallade utvidgade reparationsbegreppet i 19 kap. 2 § 2 st. Inkomstskattelagen klassificeras som reparation och underhÄll. För att falla in under det utvidgade reparationsbegreppet fÄr ÄtgÀrderna inte medföra en vÀsentlig förÀndring av fastigheten. Högsta förvaltningsdomstolen har i mÄl 2012 ref.

Det övergripande mÄlet med den hÀr uppsatsen har varit att skapa en framtidsprognos rörandeÀmnet organisationsteori. Jag har anvÀnt den hypotetisk-deduktiva metoden för att kunnaskapa trovÀrdiga prognoser. Den teori jag vÀljer att anvÀnda som utgÄngspunkt Àr enorganisationsstruktur skapad av Henry Mintzberg, som jag sedan kopplar samman medföljande fyra olika organisationsteorier: Human Resource Management, StrategisktManagement, Produktionsmanagement och Knowledge Management.SjÀlva strukturen Àr uppbyggd sÄ att jag i den teoretiska referensramen beskriver dÄtidensteorier (Den byrÄkratiska skolan, Scientific management, Den administrativa skolan ochHuman relations management) med fokus pÄ de klassiska organisationsteorierna. Sedan Àr detmin uppfattning om hur organisationsteorier utnyttjas i nutiden som finns i kapitlet ommoderna organisationsteorier. UtifrÄn den teoretiska referensramen baserad pÄ dÄtid och nutidskapar jag sedan hypoteser gÀllande framtiden..

I denna studie undersöks nÄgra pedagogers arbetssÀtt att synliggöra mÄlen för elever. Syftet var att skapa en djupare kunskap om hur mÄl anvÀnds i skolans verksamhet. För att uppnÄ syftet valde jag att göra kvalitativa intervjuer med tvÄ rektorer och tre lÀrare, pÄ tvÄ olika skolor. FrÄgestÀllningarna var: ? Hur förklarar pedagoger att de medvetandegör mÄlen i Lpo94 för eleven i den mÄlstyrda skolan? ? Vilka svÄrigheter har pedagoger att förtydliga/konkretisera mÄlen i Lpo 94? ? PÄ vilket sÀtt försöker pedagoger göra eleverna delaktiga i mÄlsÀttningen att uppnÄ mÄlen ur Lpo 94 i skolan? ? Hur skiljer sig de studerade skolorna i sitt arbetssÀtt med mÄlen ur Lpo 94? Tidigare forskning visar pÄ att mÄl skall vara tydliga och konkreta för att bÀst kunna uppnÄs.

BakgrundI kapitlet bakgrund ger vi en beskrivning av barn med ett inagerande beteende ochpedagogernas betydelse för dessa barn. Vi redogör ocksÄ för lekens, samspelets,kommunikationens och förÀldrasamverkans betydelse för barn med ett inagerande beteende. I bakgrunden redogörs Àven relevant forskning.SyfteVÄrt syfte med undersökningen Àr att ta del av pedagogers beskrivning av förskolebarn med ett inagerande beteende samt pedagogernas arbetetssÀtt/metoder med att fÄ dessa barn att samspela, kommunicera och bli delaktiga i lek och aktiviteter.MetodI vÄr undersökning utgick vi ifrÄn ett hermeneutiskt synsÀtt. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod dÀr intervju var vÄrt redskap. Vi intervjuade sex pedagoger som Àr verksamma inom förskolan.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka och analysera förutsÀttningarna för en anvÀndning av balanserat styrkort i medelstora familjeÀgda företag. Vi har valt en deduktiv ansats för vÄrt uppsatsskrivande. Vi kommer att utföra en fallstudie för att beskriva fallföretagets nuvarande situation. En kvalitativ informationsinsamling i form av intervjuer och diskussioner med fallföretaget kommer att genomföras. Teoriavsnitten bestÄr av redogörelser för styrkortsmetodiken samt ett kapitel som behandlar övergripande drag hos familjeÀgda företag.

Vi vill med vÄr studie belysa förÀldrars uppfattning om förskolans lÀroplan och visa pÄ vikten av kommunikation mellan förskola och hem. Teoridelen behandlar förskolan och lÀroplanens historia sett ur ett samhÀllsperspektiv. LikasÄ behandlas utvecklingsekologi med fokus pÄ Bronfenbrenners teorier. Kapitlet avslutas med en presentation av forskning kring förhÄllandet mellan förskolan och hemmet. I den empiriska delen har vi anvÀnt oss av kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning bland förÀldrar med barn i förskolan, samt kvalitativ metod i form av intervjuer med förÀldrar, pedagoger och rektorer.

Begrepp som anvÀnds i samband med polisens underrÀttelse i 23:18 kan missförstÄs. Begreppet delgivning anvÀnds ofta men inte alltid i den rÀtta bemÀrkelsen. Rapportens syfte Àr att redogöra för den lagstiftning som finns om delgivning genom att förklara vad den innebÀr samt beskriva de förfaranden som ska efterlevas. SÀrskilt ska den beskriva polisens tillÀmpning av underrÀttelse och delgivning enligt rÀttegÄngsbalkens (RB) bestÀmmelser i 23:18 och Förundersökningskungörelsen (FUK) 12 § a. I det inledande kapitlet redogörs den lagstiftningen som finns i RB, FUK och Delgivningslagen (DelgL).

Abstract Holmström, Clara och NÀckrup, Malin (2012). Om elevers sjÀlvbild i en tredjeklass. Malmö Högskola: LÀrande och samhÀlle. VÄrt examensarbete handlar om barns sjÀlvbild ur ett genusperspektiv. Studiens syfte Àr att undersöka hur elever i en tredjeklass ser pÄ sig sjÀlva, och hur de tror att vÀnner och familj uppfattar dem. Vi har försökt se om och hur genus avspeglar sig i barnens svar. Genom vÄr empiri som bestÄr av teckningar med framtidsvisioner ritade av elever samt intervjuer med ett antal elever, har vi försökt fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar: Vad gÄr att utlÀsa av teckningar frÄn elever i en tredjeklass om hur de tÀnker kring sig sjÀlva i framtiden? Vad kan vi utlÀsa om ett antal elevers sjÀlvbild genom deras intervjusvar? Vilka eventuella genusskillnader avspeglas i barnens teckningar och intervjusvar? I kapitlet Bakgrund och tidigare forskning har vi skrivit om vad som kÀnnetecknar barn i nio-elvaÄrsÄldern, om olika sjÀlvbegrepp och om genusbegreppet.

Vilka förestÀllningar finns det om kulturarv? Syftet med detta arbete att undersöka vilken plats frÄgor om kulturarv intar i den kommunala planeringen samt hur kulturarvsfrÄgor hanteras i planeringen. Syftet Àr Àven att öka förstÄelsen för de konflikter som kan uppstÄ kring kulturarv och förestÀllningarna om detta i planeringen. Arbetet bestÄr av en empirisk undersökning av tvÄ fallstudier. De bÄda fallstudierna ligger sedan till grund för en jÀmförelse mellan tvÄ detaljplaner, Kvarteret Axel och Stadsmarinan frÄn Karlskrona kommun, Blekinge lÀn. BÄda har hanterat kulturarvsfrÄgor i planprocessen.