Sökresultat:
1765 Uppsatser om 2 § LVU pojkar - Sida 58 av 118
Leksakernas betydelse ur ett barn och förÀldrarperspektiv
Mitt syfte med examensarbetet var att genom intervjuer samt enkÀtundersökningar undersöka leksakernas betydelse för barn och deras förÀldrar. Leksaker stimulerar fantasin och fÄr barnet att utvecklas. Jag har valt att intervjua barn pÄ en förskola och till enkÀtundersökningen valde jag förÀldrar pÄ en annan förskola. Resultatet jag kommit fram till Àr att leksaker betyder mycket för barnen och att barnen Àven har liknande tankar och Äsikter om leksaker. FörÀldrarnas resultat varierade men i de allra flesta fall hade de likande Äsikter om leksaker.
SamförstÄnd eller motstÄnd? : En jÀmförelse av uppbackningar i samtal mellan pojkar frÄn teoretiska och praktiska gymnasieprogram
The aim of this examination paper is to investigate the use of linguistic feedback among male senior high school students. Two groups consisting of male students preparing for ensuing studies, and two groups consisting of male students taking vocational studies, was interviewed in four separate interviews. By comparing how these four groups used linguistic feedback in conversation noticeable differences has been identified. For example, the boys preparing for ensuing studies used linguistic feedback the most. Also, all interviewed groups used linguistic feedback the most when they agreed with each other.
Kvinnlig idrott : - om makt och attityder i ett ungt industrisamhÀlle
Ămnet som behandlas i denna uppsats Ă€r förnamnsutvecklingen i de tvĂ„ vĂ€rmlĂ€ndska församlingarna Karlstad och EkshĂ€rad. Det Ă€r tvĂ„ typer av utvecklingar som studerats. Dels hur mĂ„nga förnamn förĂ€ldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan Ă„ren 1800-1859.Vad gĂ€ller hur mĂ„nga förnamn barnen fick sĂ„ var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de bĂ„da församlingarna. I Karlstad fick en majoritet pĂ„ mellan 60 och 80 procent av barnen tvĂ„ förnamn. I EkshĂ€rad var det dĂ€remot mer vanligt att endast ge dem ett.
Mobbning i barnidrotten : en studie om idrottsföreningars arbete mot mobbning, samt barns erfarenheter av mobbning inom sin idrott
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien var att undersöka i vilken utstrÀckning mobbning förekommer inom barnidrotten samt huruvida idrottsföreningar arbetar mot mobbning. De frÄgestÀllningar som anvÀnts för att besvara detta Àr:I hur stor utstrÀckning rapporteras mobbning och krÀnkande behandling i de undersökta lagen? Hur skiljer sig frekvensen av mobbning mellan pojkar och flickor, och mellan olika idrotter? Har trÀnarna under sin tid i föreningarna behövt ingripa mot mobbning? Hur gick de tillvÀga? Har föreningarna en handlingsplan eller policy mot mobbning? Blir trÀnare och ledare i föreningarna informerade om hur de ska agera vid en eventuell mobbningssituation?MetodStudien genomfördes som en enkÀtundersökning dÀr tio lag, totalt 114 barn, frÄn fem olika lagidrotter deltog, samt en trÀnare eller ledare för varje lag. Utöver detta, för att fÄ ett större underlag, har Àven 26 trÀnare och ledare frÄn andra lag runt om i StockholmsomrÄdet besvarat enkÀten. Resultaten har analyserats i statistikverktyget SPSS.ResultatResultaten frÄn undersö kningen visar att inga barn upplever sig sjÀlva som mobbade i dagslÀget, men vid en sÀrskild utrÀkning visade det sig att 34 % av barnen kan sÀgas nÄgon gÄng ha upplevt mobbning och krÀnkande behandling inom idrotten.
Var det bÀttre förr?: en undersökning av elevers lÀsförmÄga
i ett 15-Ärsperspektiv
Syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ om det skett nÄgon förÀndring nÀr det gÀller elevers lÀsförmÄga ur ett 15-Ärsperspektiv samt möjliga orsaker till detta. Undersökningen genomfördes i huvudsak genom en litteraturstudie av aktuell forskning samt kompletterande intervjuer av lÀrare med lÄng arbetslivserfarenhet inom vÄrt undersökningsomrÄde. Resultatet visar att det skett en viss försÀmring av elevers lÀsförmÄga, men resultaten Àr inte helt entydiga. Samtliga undersökningar finner att flickor generellt lÀser bÀttre och har en mer positiv instÀllning till lÀsning Àn pojkar. NÄgra möjliga orsaker till den förÀndrande lÀsförmÄgan kan enligt vÄra resultat vara mindre resurser till skolan och den ökade teknologianvÀndningen (dator- och tv-vanor)..
IUP ? en styrning i tiden. Om identitetsbildning i förskolans individuella utvecklingsplaner
Bakgrund: Intresset för Àmnet vÀcktes dÄ jag arbetar i förskolan och upprÀttar individuella utvecklingsplaner. Flera gÄnger har diskussioner i arbetslaget uppstÄtt om vad som kan skrivas fram om barnen utan att det blir en negativ framskrivning. Att förhÄlla sig professionellt i framskrivningen av elevers eller förskolebarns individuella utvecklingsplaner Àr viktigt för barnens identitetskonstruktion. Jag blev nyfiken pÄ hur barnen skrivs fram i individuella utvecklingsplaner i förskolan och vill dÀrmed bidra med fördjupande insikter om hur förskolan skriver fram barnen. Syfte: Studiens syfte Àr att analysera och problematisera hur förskolebarns identiteter i individuella utvecklingsplaner konstrueras.
Vad vill du bli, flicka eller pojke? En genusstudie pÄ en förskola
Vi har genomfört en studie pÄ en specifik förskoleavdelning dÀr vi undersökte hur
pedagogerna pÄ avdelningen interagerar med flickor respektive pojkar. VÄrt syfte med
studien var att se om pedagogernas arbete bygger pÄ sÀrskilda genusnormer och
genusvÀrderingar, och hur dessa i sÄ fall kommer till uttryck. Genom utförda
observationer och intervjuer som förstÀrkts med visuellt material i form av fotografier
har vi försökt ge konkreta exempel pÄ hur förestÀllningar om begreppen ?flicka? och
?pojke? konstrueras i sociala sammanhang och i interaktionen mellan pedagoger och
barn. VÄr studie visar att pedagogerna Àr bÄde medvetet och omedvetet aktiva i
formandet av könsrelaterade normer, traditioner och vÀrderingar.
Mobbning och krÀnkning pÄ internet och i verkliga livet - En kvantitativ studie om ungdomars risk för utsatthet
Dagens ungdomar har tillgÄng till fler forum för umgÀnge Àn tidigare generationer. Ett av dem Àr sjÀlvfallet internet, som har funktionen av en gigantisk mötesplats för mÀngder av ungdomar varje dag. Tidigare var umgÀnget huvudsakligen begrÀnsat till möten i verkliga livet och sÄledes Àven de problem som kan uppkomma i mÀnskliga relationer, till exempel fenomen som mobbning. Nu ger internet en möjlighet till ökat socialt umgÀnge för mÄnga av ungdomarna. Dock rymmer nÀtets fördelar Àven nackdelarna, och som titeln antyder en risk för dubbel utsatthet.
OkÀnslighet för bestraffning hos ungdomar med psykopatiska drag och förÀldrabeteenden.
Psykopati Àr en personlighetsstörning dÀr specifika beteendemönsteringÄr. Man kan hitta psykopatiska drag hos barn och ungdomar. Detfinns begrÀnsat med forskning gÀllande ungdomar med psykopatiskadrag och okÀnslighet för bestraffning, samt hur förÀldrabeteendenpÄverkas. Syftet med denna studie Àr att undersöka om ungdomarsokÀnslighet för bestraffning medierar lÀnken mellan psykopatiskadrag och förÀldrabeteenden. Studien Àr gjord pÄ tidigare insamladdata frÄn en medelstor stad i Sverige.
Skogens möjligheter : En studie om barns genusskapande i mötet med skogen
Avsikten med denna studie Àr att utforska förskolebarns genus- och subjektskapande i mötet med skogen. VÄrt teoretiska perspektiv Àr feministisk poststrukturalism. Vi har valt att dokumentera barns lek i skogen med hjÀlp av pedagogisk dokumentation. Dessa situationer har vi dekonstruerat och gjort olika lÀsningar pÄ med hjÀlp av dekonstruktiva samtal och diskursanalys. Studien visar att flickor och pojkar positioneras och positionerar sig utifrÄn normerande genusdiskurser och dominerande förestÀllningar om skogen som pedagogisk miljö.
Elevers uppfattningar av sin egen hÀlsa : En kvalitativ studie med pojkar och flickor i Ärskurs fem
Dancewalks Àr ett platsspecifikt danskonstverk skapat och uppfört i olika semioffentliga rum. Den hÀr kvalitativa studien undersöker resultatet och effekterna av en Dancewalks i Malmö dÀr 30 arkitekter och stadsplanerare deltog. Dancewalks Àr i sig sjÀlv ett performance vilket pÄverkar studien och dÀrför ocksÄ undersökningsprocessen. Det teoretiska ramverket utgÄr frÄn Non representative theory och teorier om hur mÀnniskor interagerar i rum. TillvÀgagÄngssÀttet för studien Àr en triangulering av observation, fokusgrupp och semistrukturerade intervjuer.
Sött jordgubbar: högstadieelevers attityd till grammatik
VÄrt examensarbete belyser den svenska grammatiken i grundskolan. Viktiga utgÄngspunkter Àr grammatiken i skolan och grammatikens historia. Syftet med vÄr undersökning var att se vad högstadieelever har för attityd till grammatik. Vi har gjort en enkÀtundersökning med 42 elever, varav 21 var pojkar och 21 var flickor, 10 intervjuer. Det redovisas i tabeller och diagram.
TonÄringars upplevelse av att leva med ett medfött hjÀrtfel
Att genomgÄ tonÄrstidens alla förÀndringar och samtidigt ha ett medfött hjÀrtfel kan innebÀra begrÀnsningar och utanförskap för ungdomar. Syftet med denna studie var att beskriva tonÄringars upplevelse av att leva med ett medfött hjÀrtfel. Nio intervjuer med flickor och pojkar i Äldrarna 14- 17 Är genomfördes och analyserades med tematisk innehÄllsanalys. Analysarbetet resulterade i tvÄ teman och fyra kategorier. Teman var: att se sig sjÀlv som andra och att vara medveten om sin livssituation.
Etik i skolan: etiska vÀrderingars betydelse i undervisningen
VÄrt syfte med examensarbetet var att undersöka vilken betydelse etiska vÀrderingar har i undervisningen, samt om undervisning ökar elevers kompetens kring etiska vÀrderingar. Vi har gjort en kvalitativ och en kvantitativ undersökning i form av en enkÀt och loggboksobservationer. Försökspersonerna var en klass som bestod av Ätta pojkar och tolv flickor i Är fyra. Genom etisk undervisning och övningar försökte vi öka elevernas medvetenhet kring etiska vÀrderingar. Vi har frÀmst sett förÀndringar i elevernas beteenden i vÄra loggboksanteckningar.
Att upprepade gÄnger utsÀttas för negativa kommentarer online: En kvantitativ studie avungdomars internetvanor och erfarenheter av internetmobbing
Internetmobbing Àr idag ett stort socialt problem dÄ det bidrar till att mÄngaungdomar lider av psykisk ohÀlsa. Samtidigt Àr det svÄrt att helt undvika att blidrabbad dÄ den nya teknologin ofta Àr en nödvÀndighet i en ungdoms vardag.Internetmobbing Àr ett beteende, att genom olika teknologiska metoder sommail, mobil och sociala forum, försöka att skada nÄgon. Studien baseras pÄenkÀtundersökningar i tre gymnasieklasser, dÀr jag försökt ta reda pÄrespondenternas erfarenheter kring internetmobbing. Resultat pÄvisar blandannat att det finns fler pojkar Àn flickor som har en positiv instÀllning tillinternetmobbing. En stor del av respondenterna har nÄgon gÄng sjÀlva bidragitmed nedsÀttande kommentarer till andra pÄ Internet, men det var fÀrre somsjÀlva blivit utsatta..