Studiens syfte är att undersöka hur grundskolechef, rektorer och specialpedagoger ser på specialpedagogens uppdrag som ledare samt i skolutvecklingsfrågor idag. Undersökningen lutar sig på det positivistiska synsättet utifrån Giddens struktureringsteori (1984). Studien svarar på fem frågor; vad är skolutveckling och vilka ska driva den, vilken roll ska specialpedagogen ha i skolutvecklingen, vilka förutsättningar krävs för en ?framgångsrik? skola, vilka förutsättningar krävs för att lyckas med ett specialpedagogiskt uppdrag samt hur ser specialpedagogens uppdrag ut idag. I undersökningen har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod, i detta fall den semistrukturerade intervjun. Jag intervjuade två specialpedagoger, två rektorer och en grundskolechef inom grundskolan.

Syftet med studien var att få en fördjupad förståelse för hur invånare i Malmberget upplever den förändring som pågår i samhället. Invånarna i Malmberget har under många år fått flytta på grund av gruvan och nu händer det igen. Hur påverkar förändringarna invånarnas dagliga liv samt hur ser framtiden ut för Malmberget och dess invånare är frågor som tas upp i studien. Vad som har framkommit i studien är att informanterna upplever att samhället bit för bit håller på att försvinna. Kommunen har lagt Malmberget åt sidan och underhållet i samhället har försämrats.

A1292Denna uppsats, vilken genomförs med inspiration av Fama & French (2000), undersöker utvecklingen av aktieutdelningar på den svenska marknaden under en tjugoårsperiod (1984-2003). Fem jämförbara år väljs ut som kan anses fånga trenden under hela tidsperioden. För varje år studeras ett urval av företagen noterade på Stockholmsbörsens O-lista. Företagen delas in i kategorier utifrån de uppställda variablerna lönsamhet, storlek och investeringsmöjligheter. Kategoriseringen görs i syfte att följa utvecklingen av utdelningar i respektive kategori och därigenom identifiera eventuella förändringar i utdelningar.

År 1984 meddelades det första patentet i Sverige angående en mänsklig gensekvens av EPO, PRV medgav det första patentet angående en mänsklig gensekvens år 1988. I Sverige regleras patent på uppfinningar i patentlagen, även patent på gener regleras i den lagen. När ett patent beviljas på en uppfinning erhålls en ensamrätt, alltså en ensamrätt att yrkesmässigt kunna utnyttja uppfinningen, detta stadgas i 1 § 1st Patentlag (1967:837) (PL).Bestämmelsen kring patent på människokroppen infördes den första maj 2004 i 1b § PL. I 1b § 1st PL stadgas att det inte går att ta patent på människor i olika bildning- och utvecklingsstadier, människokroppen utgör alltså ett undantag för patentering. Isolerade beståndsdelar av människokroppen eller tekniskt framställda beståndsdelar kan utgöra en patenterbar uppfinning, även om en beståndsdels struktur är identisk med strukturen hos en naturlig beståndsdel, detta stadgas i 1b § 2st PL.Efter en tio år lång debatt låg bakom beslutet om att anta direktivet 98/44/EG om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar.

It?s not for nothing the time we live in is often referred to as the age of information. Children and young adults who grow up I today?s society have greater access to facts and opinions than any earlier generations. This also applies to popular culture that during the last couple of decades have taken new expressions that no one could have ever dreamed of and more time goes to the consumption of it via visits to the cinema, television and computers.

Over the past two decades, trends of integration processes in terms of citizens of different ethnicities, different gender and different sexual belongings, etc. has grown thanks to debates and new legislations. A marginalized and discriminated group in society such as women, immigrants, homosexuals, transsexuals and people with disabilities during this time has gained momentum in the community. The curiosity over whether these developments have changed our attitudes and values to the world around us, and if so how, is the reason for this master's thesis in disability studies.The Swedish development forms the basis for my belief on a younger generation of people who would be more tolerant than previous generations, in terms of what is considered to belong to the norm in our society, or not. The purpose of this study is therefore to increase knowledge about what beliefs young people today have about people with disabilities.

År 1984 meddelades det första patentet i Sverige angående en mänsklig gensekvens av EPO, PRV medgav det första patentet angående en mänsklig gensekvens år 1988. I Sverige regleras patent på uppfinningar i patentlagen, även patent på gener regleras i den lagen. När ett patent beviljas på en uppfinning erhålls en ensamrätt, alltså en ensamrätt att yrkesmässigt kunna utnyttja uppfinningen, detta stadgas i 1 § 1st Patentlag (1967:837) (PL).Bestämmelsen kring patent på människokroppen infördes den första maj 2004 i 1b § PL. I 1b § 1st PL stadgas att det inte går att ta patent på människor i olika bildning- och utvecklingsstadier, människokroppen utgör alltså ett undantag för patentering. Isolerade beståndsdelar av människokroppen eller tekniskt framställda beståndsdelar kan utgöra en patenterbar uppfinning, även om en beståndsdels struktur är identisk med strukturen hos en naturlig beståndsdel, detta stadgas i 1b § 2st PL.Efter en tio år lång debatt låg bakom beslutet om att anta direktivet 98/44/EG om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar.

Varje år föds barn runt om i världen som ett resultat av ägg- och spermiedonation. I Sverige är äggdonation laglig sedan 2003. Spermiedonation är reglerat i lag sedan 1984. Syftet med denna studie var att undersöka graden av oro och nedstämdhet som rapporteras från heterosexuella par som genomgår behandling med ägg- eller spermiedonation. Deltagarna i studien var män och kvinnor som genomgått ägg- eller spermiedonation vid ett av de sju infertilitetscentra som finns i Sverige.

The purpose of this essay is to critically review three different contributions to the agency ? structure debate from a political science perspective. My opinon is that the agency ? structure debate is one of the main problems within the social science. The theories which I will examine are Lennart Berntsons theory from 1974, Lennart Lundquists from 1984 and Walter Carlsnaes from 1992.

Vi har intervjuat sju personer på höga toppositioner i Sverige för att fråga dem omderas syn på hinder, möjligheter och jämställdhet i deras karriärer. Vår urvalsgruppbestår av fyra kvinnor och tre män. Syftet och bakgrunden till vår studie är attundersöka hur begreppet karriär används och varför kvinnor i så pass litenutsträckning finns representerade på högre ledarpositioner. Den teoretiska referensramsom legat till grund för vårt arbete är Rosabeth Moss Kanters glastak (1993), GiseleAsplund (1984) och flera andra uppföljare inom området så som Anna Wahl (2003),Anita Göransson (2004) och Tuija Muhonen (2009). Vi valde en kvalitativ ståndpunktoch har använt oss av semistrukturerade intervjuer i syfte att fånga upp variationen ide olika individernas berättelser.Resultaten visar att både männen och kvinnorna anser sig inte ha gjort karriär då deförknippar begreppet till något negativt.

Syftet med studien var att kartlägga föräldrarna till de barn som 2012 blev uttagna till Västervikslägret i fotboll, det första steget i svensk fotbolls nationella selektionssystem. Vi ville undersöka föräldrarnas utbildnings- och idrottskulturella kapital som grundar sig i habitusbegreppet (Bourdieu, 1984), hur föräldrarnas engagemang i sina barns idrottande ser ut, samt diskutera vilken roll föräldrarna kan ha för barnens idrottsutveckling. Många idrottare uppger att föräldrarna har haft en väldigt stor betydelse för deras idrottande (Peterson, 2011). Däremot saknas kunskapen om vad det i praktiken är föräldrarna gör och vilka de är. Studien är byggd på en surveyundersökning där kvantitativ data har samlats in genom en enkätundersökning och urvalsgruppen var föräldrar till de ungdomar som 2012 deltog på Västervikslägret i fotboll, det första steget i uttagningsprocessen till ett första ungdomslandslag.

Studien bygger på en offerundersökning genomförd på två gymnasieskolor i Malmö under våren 2005. Sammanlagt svarade 243 ungdomar födda mellan år 1984-1989 på ett frågeformulär om utsatthet för brott. Syftet med studien var att deskriptivt beskriva utsattheten för brott för gymnasieungdomar i Malmö, främst under den senaste ettårsperioden. Studien ville dessutom belysa hur de unga brottsoffren ser på polisens bemötande samt beskriva frekvens och anledningar till att man anmäler samt inte anmäler brott. De frågeställningar som jag valt att fokusera min undersökning kring är:* Hur ser utsattheten för brott ut för gymnasieungdomar i Malmö?* Finns det möjligtvis skillnader inom den undersökta gruppen beroende på kön och bakgrund?* Polisanmäler ungdomarna när de blivit utsatta för brott och i så fall varför/varför inte?* Hur upplever ungdomarna polisens bemötande vid själva anmälningstillfället?Deltagarna har själva fått definiera begreppet brott, då öppna frågor har dominerat enkäten.Undersökningen visar att trots ökade insatser från polisen upplever ca en tredjedel av ungdomarna att de råkat ut för brott det senaste året.

Fastighetsmäklare är ett gammalt yrke där bestämmelser kom redan på 1600- 1700 talet. Fastighetsmäklarelagen stiftades 1984 och fick sin nuvarande lydelse 1995. Bestämmelserna för fastighetsmäklare har efter hand förändrats, där de numera har fått andra skyldigheter än tidigare. En fastighetsmäklare förmedlar alla typer av fastigheter. En registrerad mäklare kan få registreringen återkallad om det anses att denne inte skött sig.

SammanfattningSyfteHuvudsyftet med denna studie är att undersöka andelen som har eller har haft ryggsmärtor under tiden på ett skidgymnasium, samt om ryggsmärtan påverkade deras åkförmåga.MetodUndersökningen gjordes på de tre alpina riksidrottsgymnasierna i Sverige. Studien gjordes som en enkätundersökning. Totalt skickades 35 enkäter till elever som studerar det tredje och fjärde året på något av de alpina riksidrottsgymnasierna, med födelseåren 1983-1984. Urvalet utgjordes av de elever som hade längst erfarenhet från ett skidgymnasium, och som därmed eventuellt kunde ha mer erfarenhet av ryggsmärtor. Svarsfrekvensen var hög, 90 procent.

Varje dag kommer det nya rön om hur våra levnadsvanor påverkar vår planet. I allt vi gör från bilkörning, konsumtionsvanor och inte minst i vårt boende. Som en reaktion på dagens "slit och släng"-samhälle har ekobyrörelsen växt fram ur 60- och 70-talens gröna våg. Att leva i harmoni med naturen i ett kollektiv, där samtliga av de boende i byn hjälper till med byns förvaltning. Tuggelite, Sveriges första ekoby, invigdes 1984 i Karlstad.