Syftet med examensarbetet är att skapa förståelse kring hyresutvecklingen på kontorsmarknaden i Stockholm och att undersöka om det skett en real hyresutveckling under perioden 1980 till 2011. För att göra detta samlades hyresdata in från olika källor för att sedan skapa tre hyresindex för tre områden i Stockholm; CBD (Central Business District), Stockholm city och Stockholm övriga områden. Uppdelningen i tre områden gjordes för att tydliggöra hyresutvecklingen då det är skillnader i hyra mellan områdena. Vidare var en central del i att skapa förståelse att undersöka vilka faktorer som har haft störst påverkan på hyresutvecklingen. Därför jämfördes indexen mot makrofaktorerna BNP tillväxt, inflation, ränta, sysselsättning samt vakansgrad för kontorsfastigheter i Stockholm.Analysen visade att en något positiv real hyresutveckling hade skett inom alla tre områden: CBD under 1980-2011, Stockholm city 1981-2011, och Stockholm övriga områden 1994-2011.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att analysera tidigare forskning kring den individuella utvecklingsplanen och vidare placera in den i ett historiskt perspektiv samt belysa hur den individuella utvecklingsplanen har anammats av skolan och se hur talet om eleven ser ut i de ifyllda formulären. För att kunna besvara vårt syfte har vi närmare studerat relationen mellan hem och skola som vuxit sig starkare under 1900-talet och nutida forskning i arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Då vi inte har funnit någon tidigare forskning av den individuella utvecklingsplanen i ett historiskt perspektiv har vi haft som avsikt att göra denna inplacering då vi ser det som en viktig grund i vår studie.Vår studie har sin utgångspunkt i intervjuer med rektorer och i insamlade formulär som utgör både ej ifyllda och ifyllda individuella utvecklingsplaner i fyra skolområden. I studien, har vi utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv, analyserat hur olika skolor har anammat den individuella utvecklingsplanen i sin verksamhet. Vi har då funnit fyra olika diskurser i arbetet med den individuella utvecklingsplanen, dessa är en osäkerhetsdiskurs, en kontroll och elevägd diskurs, en kontrolldiskurs och till sist en målsynliggörandets diskurs.

Denna litteraturstudie har genomförts med syftet att redogöra för hur den svenska grundskolan har arbetat med att inkludera romska barn. Fokus har legat på de problem som funnits, sett ur majoritetssamhällets perspektiv, hur arbetet skett för att komma tillrätta med problemen samt vad detta arbete har gett för resultat. Studien söker vidare svar på hur detta arbete har tagits emot i de romska grupperna.Inledningsvis ges en kort överblick över romernas historia med betoning på Sverige och sedan presenteras studiens resultat som svarar på frågorna:? Vilka problem har det enligt majoritetssamhället funnits i samband med romska barns inkludering i den svenska grundskolan?? Vilka metoder har förespråkats som lösningar på dessa problem?? Har det gått att se något resultat av metoderna som använts?? Hur beskrivs mottagandet av de olika metoderna i de romska grupperna?Resultatet presenteras kronologiskt uppdelat i tidsperioderna 1930-1956, 195 -1980, 1980-2000 samt Efter år 2000. För varje tidsperiod redovisas resultatet under fyra rubriker som svarar mot de fyra frågorna ovan.

Detta examensarbete har bedrivits på Scania i Södertälje hos gruppen för bärande chassi, RTCB. Uppgiften har varit att utvärdera möjligheterna att införa bladfjädrar i komposit på framaxel med 7.5-8 tons axeltryck. Redan under 80-talet bedrevs ett utvecklingsprojekt på Scania med kompositfjädrar. 1990 lades det projektet ned främst för att det inte fanns någon lämplig serieproducent till kompositfjädrar, men även till följd av vissa problem med slagkänslighet i materialet och att det under den här perioden bedrevs många utvecklingsprojekt på Scania. Sedan mitten på 90-talet finns det i USA en serieproducent av kompositfjädrar till tunga lastbilar på axeltryck av 6.5 ton, som bland annat levererar till några av de stora lastbilsmärkena på den Amerikanska marknaden.

Överste John A. Warden III (USAF) har sedan 1980-talet utvecklat en teori om hur enfiende på bästa sätt kan besegras. Hans teori grundar sig på att problemet angripsdeduktivt, d.v.s. man börjar resonemanget från det allmänna ner till det enskilda. Vidarebaserar sig hans teori på att fienden består av ett system som i sin tur kan indelas idelsystem.

Den 23 Mars 1980 röstade svenska folket om kärnkraften. Den politiska debatt som fördes innan valet var på många sätt både komplicerad och motsägelsefull. Komplicerad därför att perspektiven på kärnkraften var så många och för att frågan splittrade traditionella politiska och ideologiska gränser. Motsägelsefull, för trots den uttalade ambitionen om en saklig debatt tycktes det omöjligt att få till stånd och trots många av frågornas vetenskapliga grund och debattörernas vurm för faktamässighet tycktes de viktigaste orsakerna till debattörernas ställningstagande vara outtalade och av ideologisk art. Denna uppsats försöker dels åskådliggöra debatten, dels finna orsakerna till dess komplexa och motsägelsefulla natur.

Bakgrund: I slutet av 1980-talet slog de aktivitetsbaserade tankegångarna igenom, i form av ABC-kalkylering. Dock visade sig metoden vara komplex att använda i praktiken och därför introducerades tankegångar kring att istället använda den aktivitetsbaserade informationen i styrningssyften, ABM. Trots detta är det ABC som har fått störst genomslag i svensk tillverkningsindustri.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om svenska företag använder sig av ABM och i så fall hur de använder ABM. Dessutom är syftet att studera hur sambandet mellan ABM och ABC ser ut för att utröna om det föreligger något beroende dem emellan.Metod: Denna uppsats har genomförts med en kombinerad forskningsdesign. Det har utförts både en enkätundersökning och en fallstudie, därmed har såväl kvantitativ som kvalitativ metod använts.Slutsatser: Resultatet av föreliggande studie visar på att företag i svensk tillverkningsindustri inte känner till begreppet ABM men trots det används den aktivitetsbaserade informationen i styrningssyften.

SAMMANFATTNINGIdentitetsfrågan har fascinerat och intresserat människan sedan länge. Den vetenskapliga forskningen har genom årtionden på olika sätt närmat sig den mänskliga identiteten. I vår uppsats har vi, med utgångspunkt i sociologisk och pedagogisk filosofisk forskning, konstruerat två skilda perspektiv av hur man kan se på människan och hur hon fungerar. Inom dem ryms tolkningar om vilka vi är och varför vi är som vi är. Enligt det ena perspektivet, det moderna, har människan en fast identitet som kan utvecklas och mogna.

Från år 1965 till idag så har det hänt mycket med hur företagen använder sin kunskap. Företagen har gått ifrån att i början av 1960-talet enbart använda sig av styrsystem som redovisar finansiella värden till att under senare delen av 1980-talet utveckla styrverktyg som även tar de icke-finansiella värdena i beräkning. Ett sådant styrverktyg skapades av Kaplan & Norton och fick namnet Balanced Scorecard. Detta styrverktyg skapades på grund av att all information som finns i ett företag ska kunna användas på ett produktivt sätt, denna information ska senare leda till framtida konkurrensfördelar. Balanced Scorecard har senare utvecklats av Olve, Roy & Wetter vilket är den modell vi använder oss av i vår studie.

Fiskbestånden i Östersjön har sedan början av 1980-talet genomgått en omfattande förändring. Stora predatorer, som torsk (Gadus morhua) och abborre (Perca fluviatilis) har minskat i antal medan det finns tecken på att storspigg (Gasterosteus aculeatus) har ökat. Denna sannolika ökning av storspigg skulle kunna ha att göra med minskningen av både torsk och abborre som predatorer i de kustnära tångbältena. För att undersöka detta utfördes ett mesokosmexperiment där torskens och abborrens förmåga att predera på storspigg undersöktes, både i ljus och mörker. Hypoteserna som arbetet utgick ifrån var att torsk var en bättre predator i mörker än i ljus och att torsk var en bättre predator än abborre i mörker.Resultaten visar på att torsk är den bättre predatorn i både ljus och mörker, samt att den är lika framgångsrik i mörker som i ljus.

Denna uppsats undersöker hur uppfattningar om pedofili artikuleras och omformas under perioden 1950?1980. Två delundersökningar genomförs. Den ena studerar uppfattningar och förhållningssätt kring barns sexualitet, sexuella avvikelser och sexualupplysning bland några av de professioner som verkade inom områdena, som exempelvis psykiatriker, pedagoger och läkare. Den andra delundersökningen fokuserar på några av de radikala idéströmningar som artikuleras inom den sexuella frigörelserörelse som växer fram under 1960- och 1970- talen.

Vi hör ofta att vi har kommit långt i jämställdhetsfrågan i Sverige och på många punkter har vi det också. Men på andra kan man tro att vi fortfarande lever kvar i 1800-talet. Ett exempel är de svenska teaterscenerna. En stor del av pjäserna som spelas på de statliga scenerna runt om i landet är klassiker, pjäser skrivna i början av 1900-talet och innan. Och rollerna blir därefter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den svenska gymnasieskolans förändringar sedan början av 1970-talet har påverkat en enskild lärares yrkesliv. Frågeställningarna lyder som följer; Vilka förändringar har skett i den svenska gymnasieskolan sedan början av 1970-talet? Hur har dessa förändringar påverkat en enskild lärares yrkesliv? För att uppnå mitt syfte och besvara mina frågeställningar har jag använt mig av en muntlig källa och av flera skriftliga källor. Mitt teorikapitel innefattar tre avsnitt; undersökningen Nära gränsen, gjord av Arbetslivsinstitutet, samt begreppen oral history och livshistoria. Förändringarna i den svenska gymnasieskolan sedan 1970-talet fungerar som en bakgrundsteckning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnan som könsidentitet konstrueras och förändras inom den nationalsocialistiska diskursen under sjuttio års tid. Uppsatsen är en komparativ studie av den nationalsocialistiska rörelsen i Sverige under 1930-talet och 2000-talet och dess syn på kvinnan. Grunden för uppsatsen och dess analys utgörs av främst tidningsartiklar från rörelsens tidskrifter från de båda tidsperioderna. I analysen av den nationalsocialistiska diskursen har jag använt diskursanalysen. Bakgrunden till uppsatsen är att synliggöra kvinnan och dess agentskap inom den nationalsocialistiska rörelsen, vilket historisk forskning oftast döljer.

Föreliggande arbete är en tematisk studie av existentialism i svenska noveller från 1990-talet. Syftet är att visa att existentialismen fortfarande är en viktig inspirationskälla för dagens författare. Undersökningen baseras på de existentialistiska tankarna kring ?en tudelad tillvaro?, ?relationer till andra?, ?gudlöshet? och ?frihet? och hur dessa har uttryckts i noveller av Ninni Holmqvist, Hans Gunnarsson och Peter Törnqvist. Analyserna visar att en tät relation mellan filosofi och litteratur gör sig gällande hos dessa svenska novellförfattare..