Sök:

Sökresultat:

4425 Uppsatser om 1970-talet - Sida 28 av 295

När psykiatrin vände sig åt samhället : Om psykiatridebatt, sektoriseringsplaner och Nackaprojektet 1968-81

This essay revolves around the reformation and sectorization of Swedish psychiatry starting in the 1970?s. Psychiatry was to change from being based in closed asylums to being an institution in the middle of society, finding social solutions to mental illness and working through a dynamic network of various care givers, such as welfare officers, nurses and psychiatrists. This new kind of psychiatry was first tested in Nacka, where psychiatric reformers Johan Cullberg and Bengt Berggren were the heads of a six-year long pioneer project of sectorized psychiatric care. My specific purpose is to analyze the new ideas of mental illness and of psychiatry?s role in society which were introduced in this project and how they were expressed in the official reports presenting it.The reformation was preceded by a public debate concerning psychiatry, which had intensified a few years around 1970.

Solenergi: en undersökning av fem europeiska länders
solenergiutveckling och faktorer som kan påverka den

I Europa väljer en del länder att investera och utveckla solenergimarknaden mycket, medan en del länder väljer att inte göra det i samma omfattning. Solenergiutvecklingen startade i liten skala under 1970-talet men det är under de senaste tio åren som utvecklingen har ökat ordentligt. Tyskland har en av de högsta installerade kapaciteten i världen, tillsammans med Japan och USA. Österrike i sin tur har den högsta installerade kapaciteten per capita. Dessa bägge länder, samt Sverige har alla satt nationella mål för utvecklingen av solenergi.

Dokumentation av tryckskadeförebyggande omvårdnadsåtgärder i anestesi under kirurgi.

SAMMANFATTNINGBakgrund Traumatisk skallskada drabbar relativt många och leder till personligt lidande och finansiell belastning för individ och samhälle då majoriteten får en svår till medelsvår funktionsnedsättning efter vårdtiden. På 1970-talet påvisades ett signifikant samband mellan högt ICP och sekundära hjärnskador. I studier där ICP >20 mmHg har förekommit kunde signifikant sämre utfall ses.Syfte Syftet med studien var att med hjälp av omvårdnadsprocessen observera intensivvårdssjuksköterskans identifiering och vidtagande av omvårdnadsåtgärder vid ett högt ICP samt utvärdera de utförda omvårdnadsåtgärderna. Metod Prospektiv tvärsnittsundersökning, där sju intensivvårdssjuksköterskor och fem patienter observerades med hjälp av ett observationsformulär.Resultat 51(73 %) av de höga ICP normaliserades inom en minut och intensivvårdssjuksköterskan uppskattades ha observerat högt ICP i 50(71 %) av tillfällena inom en minut. 19(27 %) tillfällen observerades inte och 11(65 %) av omvårdnadsåtgärderna skedde inom en minut. Omvårdnadsåtgärder som utfördes var administrering av bolusdos med läkemedel (35 %) eller dränera likvor (35 %).

Allmänhetens syn på påföljden för grovt rattfylleri

Rattfylleri är ett stort problem i Sverige ca 14000 rattfyllerister beräknas köra på våra vägar varje dag. Under hela 1980-talet var fängelsestraff den vanligaste påföljden vid grovt rattfylleri och utgjorde hela 70 % av påföljderna. Den normala strafflängden var en månads fängelse. I början av 1990-talet sjönk andelen fängelsedomar kraftigt för att sedan öka och ligga på omkring 60 %. I mitten av 1990-talet kom möjligheten för kriminalvården att låta de som fått fängelsestraff i mindre än 6 månader avtjäna sitt straff hemma med fotboja (IÖV).

Från inspiration till konsert

Detta arbete har jämfört penningpolitiken som bedrevs i Japan under 90-talet och början av 00-talet med den situation som Sverige stod inför i början av 2015. Syftet var att klargöra i fall Sveriges riksbank hade något att lära från situationen i Japan och utreda om Sverige befann sig i en likviditetsfälla. Arbetet har haft en kvalitativ forskningsstrategi med makroekonomisk inriktning och använt sig av en komparativ forskningsdesign. Data samlades in genom en litteraturstudie. Avgränsningar till att endast behandla penningpolitiken irespektive land gjordes samt att fokusera på BNP, ränta och inflation.

Bergnäset åren 1935 - 1954: en studie av infrastruktur, näringsverksamhet och föreningsliv, samt färjtrafik

I slutet av 1800-talet inträffade en tätortstillväxt, vilket bidrog till ökade krav på en bra kommunikation mellan stad och landsbygd. I de städer som låg i närheten av ett vattendrag uppstod det färjtrafik och därefter byggdes en bro. Jag har undersökt Bergnäsets utveckling, vilket är ett samhälle beläget ca 1 km från staden Luleå, med Lule älv som avskiljande vattendrag. Det var i slutet av 1800-talet som Bergnäset började befolkas i samband med färjtrafiken in till staden. Detta ledde till att näringsidkare och invånare började bosätta sig vid denna del av samhället.

Talet om nätverk hos några egenföretagare

Begreppet nätverk förekommer inom såväl forskarsamhällets begreppsvärld som inom litteratur som ser nätverk som en strategi för utveckling av individer, regioner, organisationer eller företag. Verbet ?att nätverka? finns i dag i var mans mun, och avser då allt från personliga kontaktnät till organisering av den lokala idrottsklubben. Är nätverk ett modeord som kommer att försvinna inom en snar framtid, eller kan intresset för nätverk säga något om vår samtid?Syftet med denna uppsats är att utveckla kunskap om talet om nätverk på olika nivåer.

Hur man döljer det korta håret : Kvinna i hus och hem i Bonniers Veckotidning 1924 - 1925

1920-talet var en tid av turbulenta förändringar i det västerländska samhället. Kvinnors rättigheter och möjligheter att styra över sina egna liv förändrades drastiskt. Tidigare årtionden hade i stor utsträckning sett på kvinnan som mamma och husmoder, men nya kvinnoroller börjar under 1920-talet bli accepterade. Bonniers Veckotidning var en tidskrift som publicerades på 1920-talet i Sverige. Detta arbete behandlar hur kvinnan som mamma och husmoder skildras i just denna veckotidning.

Sällskapsdjurs inverkan på hälsa och välbefinnande hos äldre människor i särskilt boende : En litteraturstudie

Bakgrund: Det har visat sig att bandet mellan människa och djur kan vara lika starkt som mellan två människor och förlusten av ett djur kan inverka negativt på en människas hälsa och välbefinnande. Djur i terapeutiska sammanhang har använts för att assistera människan i flera hundra år och på 1970-talet utvecklades djurterapi då de första pilotstudierna på kvantitativa data gjordes. Tidigare studier har presenterat ett ökat socialt samspel mellan personer med demenssjukdomar då djur använts i vårdandet. Djurs nära förhållande till människan väckte intresse av att närmare studera deras inverkan på hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sällskapsdjurs inverkan på hälsa och välbefinnande hos äldre människor på särskilt boende.

Just-In-Time - produktionsstyrning

Under slutet av 1970-talet förändrades marknaden, från att har varit säljarens marknad, där kunderna fick vara nöjda med de produkter de erbjöds, till att bli köparens marknad. Kunderna började ställa högre krav på produkterna, till exempel när det gällde prestanda och kvalitet. Konkurrensen mellan företag ökade. Företag från Japan lyckades slå sig in på de västerländska marknaderna. Detta berodde i stor utsträckningpå den tillverkningsfilosofi som japanerna använde sig av, som radikalt skilde sig ifrån den västerländska synen på tillverkning.

Det maskerande brusljudets påverkan på inlärningen av visuell information : om effekten av maskerande brusljud i öppna kontorslandskap

Denna experimentella studie undersökte om maskerande brusljud på ovidkommande tal påverkar inlärning av visuell information. Experimentet genomfördes i ett laboratorium med 32 försöksdeltagare. Visuella ord presenterades för försöksdeltagarna samtidigt som auditivt tal från samma semantiska kategori, med eller utan maskerande brusljud, presenterades. De visuella orden skulle återges i valfri ordning. Resultatet av studien visar att ett maskerande brusljud på ovidkommande tal har positiv effekt på inlärningsförmågan.

Förväntningsgapet mellan revisorer och småföretagare : - Hur ser det ut och vad kan göras för att reducera det?

Förväntningsgapet mellan revisorn och allmänheten har varit föremål för diskussioner sedan 1970-talet då uttrycket förväntningsgap först applicerades på revision. Hur detta gap ser ut mellan revisorn och klienten är mindre utforskat och målsättningen med denna studie är bland annat att skapa förståelse för hur gapet mellan revisorn och dennes småföretagarklient ser ut. Baserat på dessa slutsatser är uppsatsens primära syfte att föreslå åtgärder som kan reducera gapet. Undersökningens tillvägagångssätt har bestått av kvalitativa intervjuer med företagsledare för små aktiebolag samt godkända eller auktoriserade revisorer. För att öka resultatets reliabilitet har även en kvantitativ enkätundersökning av småföretagare genomförts.

Fantastiskt eller vidrigt? : Uppfattningar om genmodifierad mat

Med genteknik är det möjligt att ändra gensammansättningen i våra livsmedel och applikationen har väckt stort intresse, inte minst bland allmänheten. Genmodifierade (GM) livsmedel har varit föremål för diskussion sedan 1970-talet. Syftet med denna uppsats är att studera olika uppfattningar och representationer om genmodifierade livsmedel. Enligt teorin om sociala representationer har representationer dubbla funktioner. Den ena är att konventionalisera objekt och den andra innebär att representationerna intar en förutbestämd form.

Scrabble-AI : En Scrabble-AI med inriktning på ?Fun-AI?

Scrabble är ett populärt korsordsliknande brädspel som funnits på svenska sedan 1950-talet. Datorprogram som spelar Scrabble har funnits sedan och 1980-talet. De flesta har haft som fokus att spela så optimalt som möjligt och utmana de bästa mänskliga spelarna. Det här arbetet undersöker hur man kan skapa en ?Fun-AI? för Scrabble som fokuserar på spelarens upplevelse och som lämpar sig för alla spelare oavsett nivå.

Kritiskt tänkande : Ett försök till klargörande

Det övergripande syftet med denna c-uppsats är att skapa klarhet i begreppet kritiskt tänkande, vilket görs genom att studera olika kritiska traditioners syn på begreppet samt dess förekomst i lärostadgor från 1900-talets början och framåt med avseende på gymnasieskolan.De första tecknen på ett kritiskt förhållningssätt kan vi se redan under antiken, men det var först under 1700-talet som Immanuel Kant utvecklade innebörden av begreppet, vilket senare kom att influera Karl Popper, vars filosofiska idéer inspirerade de informella logikerna, som har uttalat sig om just kritiskt tänkande i relation till pedagogiken och skolvärlden.Under 1940-talet kan vi se de första formuleringarna som innehåller begreppet kritiskt tänkande i de svenska lärostadgorna för gymnasieskolan och sedan dess har begreppet getts ett större utrymme allt eftersom nya läroplaner har utvecklats. De första formuleringarna kan härröra från den amerikanska aktivitetspedagogiken, medan nuvarande läroplan gör en viss koppling mellan kritiskt tänkande och det klassiska bildningsbegreppet, så som det formulerades inom den tyska bildningsfilosofin i slutet av 1700-talet..

<- Föregående sida 28 Nästa sida ->