Denna studie baseras pa? ett intresse att underso?ka fo?ra?ndringar och likheter inom marknadsfo?ring av kataloghus mellan 1960-2010. Genom en litteraturstudie och en utfo?rlig studie av sma?huskataloger under denna femtioa?rsperiod har vissa slutsatser kunnat dras. Resultaten visar ba?de pa? likheter och skillnader i marknadsfo?ringen.

Victoria Strömberg: Genom Bo Lindes ögon. En studie i det svenska musikklimatet på 1950- och 1960-talet. Uppsala: Musikvetenskap, 60 p., 2002.Det första syftet med denna uppsats är att visa Bo Lindes egen uppfattning av den tid han levde i, det andra att försöka balanseraen bild av 50- och 60-talets musikklimat såsom den ofta framställs i litteraturen, och det tredje att undersöka hur värderingen av Bo Lindes insatser for det svenska musiklivet kommit att uppfattas efter hans död. Källmaterialet består främst av ett urval tidningsartiklar där Bo Linde debatterar olika musikfrågor, därjämt artiklar om Linde. För att få en bild av de områden på vilka debatterna fördes, och hur de växlade genom åren, har materialet delats in efter ämne och tidsföljd.

Finland präglades under efterkrigsdecennierna av både ekonomiska och politiska problem. Finland hade ekonomiska problem efter att de varit med i Andra Världskriget, de skulle betala ett stort krigsskadestånd till Sovjetunionen och det krävdes stora summor för att återuppbygga landet. Det var på grund av de ekonomiska problemen stor politisk instabilitet i landet, Finland hade mellan 1950 och 1959 tretton olika regeringar. Push and Pull teorin användes till denna uppsats, Finland var ett typiskt push-land, det vill säga ett land med negativa förhållanden med hög arbetslöshet och stor bostadsbrist. Medan Sverige var ett pull- land alltså ett land som har ekonomiska framgångar och hög arbetslöshet och var därmed ett land som människorna från ett push-land flyttar till. Syftet med uppsatsen är att undersöka bakomliggande faktorer till varför människorna ville flytta från Finland och varför de flyttade just till Sverige.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur den kvinnliga journalistens roll på kvällspressen utvecklats och förändrats från feminismens genombrott i Sverige på 1960- och 70-talet. Uppsatsens tyngdpunkt ligger på de kvalitativa forskningsintervjuer som baseras på kvinnornas upplevelser kring sin yrkesroll som kvällspressjournalister.För att förstå den kvinnliga journalistens tankar kring yrkesrollen gjorde vi fem kvalitativa forskningsintervjuer med kvinnor som arbetat påVi har även gjort en kvantitativ studie av tidningsartiklar för att skapa oss en bild av vad kvinnor skrivit om från 1960 och framåt, vilka nya ämnen de kom att skriva om, och i vilken omfattning artiklar skrivna av kvinnor blev fler.Vår undersökning visar att framförallt fyra faktorer blev avgörande för hur den kvinnliga kvällspresskribentens roll förändrades; kvinnorörelsen, en förändrad nyhetsvärdering, kvinnornas sociala och kulturella kapital, samt att deras utseende hade betydelse. De feministiska strömningarna hade stor betydelse för den kvinnliga journalisten och även för hur innehållet i tidningarna kom att ändras. Våra informanter har berättat om sina personliga erfarenheter av kvinnorörelsen i Sverige på 1970-talet, och vilket förtryck de befann sig under till en början. Informanterna diskuterar också vilka resultat deras handlingar fick, både på redaktionerna och för kvinnor i samhället.Vidare kan vi se att den kvinnliga journalisten just i det sammanhanget under den perioden gynnades av en kommersiell struktur, och att hennes utseende spelade roll.

Denna uppsats är en diskursanalys om hur några olika tidningar framställer bostadsområdet Jakriborg. Centralt för uppsatsen är att förstå vilka diskurser som ligger till grund för de ideal som skapat Jakriborg och även se till de reaktioner som Jakriborg är ett svar på.Det framkommer bland annat två ideal vilket allt annat relateras till i materialet. För det första: det gamla traditionella idealet. För det andra: 1960-70 tals projekt. Meningen åt Jakriborg skapas och artikuleras genom att jämföras och visa på motsats med 1960-70 tals projekt.

Enligt den effektiva marknadshypotesen (EMH), utvecklad av Fama på 1960-talet, skall priset på en finansiell tillgång reflektera all tillgänglig information på marknaden. Effektiviteten kan delas in i svag, mellansvag och stark form. Syftet med vår uppsats är att analysera huruvida ett antal växelkurser är effektiva i svag form, det vill säga att priset på en växelkurs reflekterar all historisk prisinformation. Vår studie omfattar tio länder, samtliga med rörliga växelkursregimer. Vi använder oss av kointegrationstest samt test för förväntningsriktighet för att kunna verifiera EMH.

From underwater boat to submarine ? The development of the Swedish submarine service 1945-1960 The scope of this essay is the development of the Swedish submarine service during the period 1945-1960. The aim is to answer the following questions:- What kind of new technology did Sweden acquire when salvaging the German type XXI submarine off Gothenburg at the end of World War II?- In what respect did this technology differ from that of the Royal Swedish Navy and did it subsequently contribute to the tactical and operational development?- What tactical and operational development was accomplished between 1945-1960?The timeframe, 1945-1960, was chosen since this is when the analysis of the salvaged type XXI submarine and related effects was conducted. Furthermore, it is also during this time that the Swedish submarine service is beginning to evolve as a result of the new knowledge mentioned above and the experiences made by both the allies and the Germans during World War II.The theoretical framework primarily refers to the theories on naval warfare by Sir Julian Corbett.

I denna uppsats undersöks hur läroböcker i historia från år 1960 till år 2010 för gymnasieskolan framställt spanska och finska inbördeskriget i syfte att jämföra framställningarna över tid. Studien är kvalitativ i form av en textanalys där undersökningsobjektet varit historieläroböckers texter om finska och spanska inbördeskriget. Uppsatsen undersöker likheter och skillnader men också framställningarna av inbördeskrigens ideologiska anknytningar.Uppsatsen utgår från läroplansteori och analyseras utifrån definitioner av begreppen ideologi och hegemoni. Begreppen har använts som utgångspunkt för att ställa frågor till texterna som sedan analyseras utifrån en operationalisering av begreppen, vilket för studien inneburit att vi undersökt, bland annat, orsaker, konsekvenser och bildanvändning i framställningarna. Resultaten av studien visar på likheter i framställningen av det spanska inbördeskriget samt det finska inbördeskriget.

Undersökningen ?trafikbarometern? (2008), som visade att Luleås lokaltrafik är bäst i landet samt det överhängande klimathotet, gav mig inspiration till att undersöka miljöarbetet inom Luleå Kommuns lokaltrafik (LLT). Syftet med detta arbete är att studera framväxten av och innehållet i Luleå lokaltrafiks miljöarbete under senare decennier. Uppsatsen ska ge svar på frågorna: När började miljöarbetet?: Vilket innehåll har det haft genom tiderna?: och: Kan man se skiljepunkter där miljöarbetet byter fokus? Teorin bygger på Tengströms fyra steg där man kan se att fokus flyttas från bilismen och trafikmiljön till bilismen och stadsmiljön vidare till bilismen och människornas hälsomiljö för att slutligen flyttas till bilismen och den ekologiska miljön.

Syftet med denna studie var att undersöka termen fostran i läroplaner samt i SOU-betänkande och se hur termen har förändrats över tid från 1960-talet och fram till idag. Därför har följande frågeställningar ställts för att kunna besvara studiens syfte: Hur behandlas termen fostran i ett urval SOU som föregår de tre läroplanerna? Hur framträder termen fostran i Lgr 62 och Lpo94/Lgr11? Samt hur uttrycks och förändras fostransbegreppet, över tid inom den skolpolitiska hanteringen i läroplanerna samt i olika SOU-betänkanden? Denna undrar har uppkommit genom den diskussion som pågått och pågår kring ett eventuellt återinförande av ordningsbetyg i grundskolan. Metoden som har använts för denna studie är textanalys, vilken har utgått från läroplanerna Lgr62, Lpo94, Lgr11 samt de statliga offentliga utredningarna SOU 1961:30 samt SOU 2007:28. Analysen har genomförts genom analysverktygen diakron analys vilken innebär att uppgiften blir att kartlägga termens historiska utveckling, den semasiologiska synvinkeln, alltså att undersöka termens betydelse för att avslutningsvis analyseras genom den avsändarorienterade tolkningsstrategin vilken innebär att texten skapar mening genom att undersöka delar av den samt texten i helhet.

SammanfattningPendelmetoden eller ?Pendulum Friction Tester? är en bärbar friktionsmätningsmetod för både gångytor och vägbanor. Den har funnits sedan 1940-talet men modifierades på 1960-talet med bland annat en ny skala som kallas för PTV (Pendulum Test Value). Ju halare ett ytmaterial är desto lägre PTV.Metoden använder bland annat två alternativa glidklackar kallade slider 57 respektive slider 96. Det är känt att PTV för slider 57 är temperaturberoende och minskar med ökande temperatur.

Flera forskare menar att läroboken under lång tid varit det viktigaste hjälpmedlet för lärare i sin undervisning. Läroböcker är också en egen litteraturgenre, med speciella särdrag och upplägg. Bland annat är innehållet i böckerna en reproduktion av vetenskaplig fakta, och det är upp till läroboksförfattaren att välja ut den fakta som ska ingå. Jag har undersökt om det skett en utveckling av genusmedvetande bland läroboksförfattare, genom att analysera innehållet i historieläroböcker för gymnasiet från 1960-talet och fram till idag. Genus innebär den socialt konstruerade relationen mellan könen. Under samma period från 60-talet och framåt, har också den vetenskapliga genushistorien växt fram. I undersökningen kommer jag fram till att inte mycket hänt med läroböckerna under den tiden, trots att ett av de grundläggande kraven för gymnasiets verksamhet, enligt den senaste läroplanen - Lpf 94, är jämställdhet mellan könen.

Vi har i vårt examensarbete undersökt om det finns någon skillnad på fritidspedagogens arbete idag och för 20 år sen. Vi har ställt oss frågan hur fritidspedagogens arbete förändrats under en 20 års period. I litteratur delen börjar vi med en historisk bakgrund sedan en beskrivning av fritidspedagogens arbete på 1980-talet och 2000-talet. I forsknings delen tar vi upp intervjuer med fritidspedagoger angående deras arbete på 1980-talet och 2000-talet. Resultatet visar att fritidspedagogens yrkesroll har förändrats till viss del gentemot barnen, och att det finns en viss förändring i mötet med skola/lärare.

Föreliggande uppsats är en komparativ studie av svenska läroböcker i historia för gymnasieskolan mellan åren 1933 ? 2007. Syftet är att belysa hur synen på Tyskland har förmedlats under perioden. Vid analysen av primärmaterialet har följande fyra infallsvinklar använts: första världskrigets orsaker, Versaillesfreden, Tyskland som modernitet och Tyskland i framtiden. Analysen är gjord med en hermeneutisk utgångspunkt.Av resultatet framgår störst likheter vad gäller läroböckernas beskrivning av Tyskland som modernitet.

Då antagonismen mellan öst och väst forstätter att eskalera i vårt postindustriella samhälle är det viktigt att ta reda på de bidragande faktorer som leder till en fortsatt motsättning. Det är min uppfattning att Hollywood är en bidragande faktor till denna antagonism. Det är även min åsikt att Hollywood blir påverkade av USA:s Mellanösternpolitik i utformandet av de filmer där människor från Mellanöstern och islam porträtteras. Syftet med studien är att utifrån teorier såsom orientalism, stereotypering, representation och common-sense antaganden analysera nio utvalda Hollywoodfilmer. Tre från 1960-talet, tre från 1990-talet och tre från 2000-talet för att klarlägga hur människor från Mellanöstern framställs och hur islam representeras. Syftet är även att med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys belysa hur samhället påverkar Hollywoods produktioner och hur dessa i sin tur påverkar samhället. Mot bakgrund av detta är Faircloughs trestegsmodell lämplig för att tydligöra det dialektiska samspel som existerar mellan samhälle och produktionen av film. Utifrån de teorier och metod som har presenterats har jag funnit att de nio utvalda filmerna framställer människor från Mellanöstern och islam på ett negativt sätt.