Arbetet beskriver i sin första del latinämnets historia i den svenska gymnasieskolan med tyngdpunkt på 1900-talets senare del. Det är en utveckling som gått från att ha latin som bärande språk både som skolämne och som undervisningsspråk under 1500-talet till att vara ett småämne som inte alla skolor erbjuder idag. Den andra delen av arbetet undersöker vilka förändringar som påverkat latinämnet i gymnasieskolan och vad det har fått för följder. Några kurs- och timplaner från 1900-talet har granskats och personer med anknytning till latinundervisning intervjuats. Ur detta framkommer det att den nya gymnasieskolan som infördes 1965 har påverkat ämnets ställning i skolan stort genom att det inte längre var obligatoriskt att läsa latin på den då s.k.

Andelen äldre har under 1900-talet blivit allt fler och år 2009 var över 17 procent av Sveriges befolkning 65 år eller äldre. Fler äldre och sjuka människor lever betydligt längre, vilket leder till att sjukligheten bland de äldre kan komma att öka totalt sett. På samma gång har de äldre under 1900-talet blivit friskare i samband med bättre behandlingsmöjligheter och minskad förekomst av sjukdomar. Äldre personer har i allmänhet lägre krav på god hälsa än yngre personer och tenderar försvara sjuksköterskors agerande i omvårdnadssituationer. Genom att bland annat främja goda kontakter mellan patient och personal kan hälso- och sjukvården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen.

The object of this master thesis is to study the reading practices offive women as they themselves remember them from theirchildhood and youth in the middle of the 20th century. The study inparticular targets the respondents? reading in relation to the normsfor girls? and young women?s reading at the time. The thesis takesas its starting point the presentation of the respondents´ readingmemories, based on motifs, preferences and experiences. Equallyimportant is the presentation of the relationship between thesememories and the social discourse their reading practices were partof.

In this essay the aim is to look at difficulties in preservation of buildings in general, andespecially the ones of the modernist era. To navigate in this huge field the study is narroweddown to take place in Finspång, a small Swedish town. In Finspång there was a swimmingpool facility built in 1967. In 2003 the facility was closed down due to its unusable conditionsand then after seven years with discussions of different plans about what to do with thefacility it was demolished in 2010. This case is the base in the essay, and why it was notpreserved.The purpose of this essay is to look at what the people in Finspång think about preservation ofbuildings with the demolished swimming hall facility as base, and what impact materiality hason questions regarding preservation, cultural heritage, memory and history.

Allt hårdare lagkrav gör att det är svårt att energieffektivisera befintliga byggnader utan att förändra deras utseende.Syftet med examensarbetet är att utreda hur stor energieffektivisering, för tre befintliga småhus uppförda under 1900-talet, som är möjlig att uppnå genom förbättring av byggnadernas klimatskal, det vill säga tak, väggar, golv, fönster och dörrar, utan att förvanska byggnadernas utseende och samtidigt bevara deras kulturhistoriska värden.Arbetet bestod av en förstudie där tre byggnader identifierades, ett undersökningsskede där information om byggnaderna togs fram och ett slutsatsskede där energibesparande åtgärdsförslag togs fram och utvärderades. Byggnader som var goda representanter för sin tid och stil söktes. Byggnader från 1910-talet, 1930-talet och 1970-talet, lokaliserades. Sedan gjordes det fallstudier med intervjuer och inventeringar. För att utreda byggnadens klimatskal utfördes u-värdesberäkningar och energiberäkningar av befintliga byggander och byggnader baserade på föreslagna åtgärdsförslag.Ingen av byggnaderna nådde efter föreslagna åtgärder ner till passivhuskravet 59 kWh/år/m2 Atemp eller BBR-kravet 110 kWh/år/m2 Atemp för en byggnads specifika energianvändning.

Przewalskii vildhäst utrotades under 1960-talet men fanns kvar i fångenskap och återintroducerades under 1990-talet i centrala Asien. På Nordens Ark finns sex stycken przewalskii vildhästar som de försöker berika i den omfattning de hinner med, men tiden är en bristvara varför effektiviteten är av största vikt. Dessutom finns det alltid ett stort behov av att utveckla nya berikningsmetoder. Till följd av detta gjordes denna studie där en ny berikningsmetod utformades och jämfördes med en befintlig berikning samt med en kontrollutfodring. Studien videofilmades och tiden togs för alla individers interaktion med utfodringen/berikningen samt på arbetet som krävdes för utfodringen/berikningen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur meningsskapande resurser såsom text och bild ur ett multimodalt perspektiv samspelar i matematiska uppgifter. Detta undersöks i matematiska läroböcker från dels 1980-talet och dels 2000-talet. Uppgifterna väljs ur två kapitel som innehåller uppgifter som berör enheter och skala. Studien är vidare skriven utifrån ett sociosemiotiskt perspektiv på multimodalitet som genomsyrar analysen av materialet och detta görs genom att använda kvalitativ textanalys. Utifrån resultatet framgick det att uppgifterna har ett lägre samspel mellan de meningsskapande resurserna i de multimodala texterna, vilket innebär att text och bild tillsammans med andra semiotiska resurser fick en större betydelse på egen hand.

Med utgångspunkt i skolans demokratiuppdrag och i det faktum att mycket lite forskning bedrivits om fascismdiskursen i läroböcker, har denna studie syftat till att undersöka fascismdiskursen i svenska läroböcker för ämnet spanska ur ett tidsperspektiv. Frågeställningarna som legat till grund för studien har varit: Hur konstitueras fascismdiskursen i svenska läroböcker för ämnet spanska? samt Hur har fascismdiskursen förändrats under tidsperioden 1967-2009? För att besvara dessa frågeställningar har spanskböckernas beskrivning av Francisco Franco, hans parti och regim, francotiden samt fascismen studerats genom en diskursanalys. Undersökningsmaterialet har hämtats från 22 svenska spanskböcker utgivna 1967-2009.Studiens tillvägagångssätt har varit att fastställa ekvivalenskedjor kring vissa nodalpunkter, och genom att analysera dessa identifiera mönster i beskrivningen av fascismen. Resultatet av denna analys har visat att fascismdiskursen i spanskböckerna blir alltmer negativ under tidsperioden 1967-2009, i och med att Franco och francotiden tillskrivs alltmer negativa egenskaper och en berättarröst som tar avstånd från fascismen, frankismen och diktaturen framträder allt tydligare.

Den palliativa vårdfilosofin härstammar från hospice-rörelsen som tog form i England under 1960-talet. Syftet med den palliativa vården är att människor i livets slutskede ska få uppleva största möjliga livskvalitet. Bakgrunden beskriver den palliativa vårdfilosofin samt definierar begreppen lidande, hälsa, välbefinnande och vårdrelation. Studien genomfördes i form av en litteraturöversikt och materialet analyserades med inspiration av en kvalitativ innehållsanalys. Syftet med studien var att belysa de faktorer som ur sjuksköterskans perspektiv dels kan åsamka patienten vårdlidande och dels kan ge patienten välbefinnande i mötet inom palliativ vård.

Vad a?r det som go?r att en miljon ma?nniskor la?gger tid pa? att streama datorspel? Live streaming har funnits sedan 1920-talet, da? i form av musik i hissar. Pa? 1990-talet bo?rjade hemdatorer utvecklas ha?rdvaruma?ssigt tillra?ckligt fo?r att kunna streama film och ljud. Med en kvalitativ enka?t publicerad pa? na?tet underso?ker vi i den ha?r uppsatsen varfo?r en miljon personer idag va?ljer att streama na?r de spelar dator eller tv spel.

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och Burgården. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gällande bokbestånd,utlåning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas ställning m m.Hvitfeldtska inrättades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landområden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar från samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket även offentligt (det första i Göteborg).

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och Burgården. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gällande bokbestånd,utlåning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas ställning m m.Hvitfeldtska inrättades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landområden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar från samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket även offentligt (det första i Göteborg).

Uppsatsen undersöker den konstvetenskapliga diskussionen angående  rimligheten i att läsa in moraliska budskap i holländsk genrekonst från 1600-talet. Detta görs utifrån en diskursanalytisk metod med fokus på textanalys. De texter som behandlas är skrivna av konsthistoriker under 1980- och 1990-talet och belyser tolkningsfrågan ur olika synvinklar..

Sammanfattning Energieffektivisering av tre flerbostadshus från 50-talet Detta arbete redovisar vilka åtgärder som är lönsamma ur ekonomisk synvinkel och kan leda till minskad energianvändning hos flerbostadshusen på Ystadsgatan 12-18 i Helsingborg. Eftersom dessa flerbostadshus är uppförda under 1950-talet och kan anses vara typexempel för flerbostadshus byggda under detta decennium kan detta arbete ge inspiration åt andra bostadsrättsföreningar och hyresrättsägare som också funderar på att göra besparingsåtgärder i sina 50-tals hus. Huvudtanken med arbetet har varit att få ner den specifika energianvändningen och inte ändra de boendes beteende vad gäller individuell hushållsel. Att minska den specifika energianvändningen innebär att åtgärder måste göras inom följande område: styr och reglerteknik, installationsteknik och byggnadsteknik. Våra åtgärdsförslag är tilläggsisolering av vindsbjälklaget och vindsvåningarna, samt installation av ett solvärmesystem.

Färger, kläder, handlingar och aktiviteter är saker som tillskrivs män eller kvinnor och som sedan utgör en genusnorm för hur man bör vara som man eller kvinna. I bilderböcker finns genusnormer som barn i förskolan och grundskolan tar del av.Vi har undersökt tre bilderböcker från 1970-talet och tre böcker från 2000-talet. Genom en innehållsanalys har vi utformat analysfrågor där vi studerat karaktärernas utseende, egenskaper samt vilka aktiviteter som de tar sig an. Vårt syfte med studien är att ta reda på hur karaktärerna framställs i sex valda bilderböcker. Vi har även valt att se om samhällets rådande genusnormer syns i de bilderböcker som undersökningen bygger på under tidsperioderna 1970- och 2000-talet.