Vår problemformulering kretsar kring miljö och trängsel i städerna där spårvagnen fått igen en viktig roll.Syftet har varit att undersöka investeringar i spårvagnstrafiken i svenska städer.Vi har använt oss av textanalys för att få fram information som inte kan hittas på annat sätt informantintervjuer för att få fram det som inte kom fram i texterna och se hur man arbetar med frågorna i verkligheten för att visa resultatet för uppsatsen på ett lämpligt sätt.Resultatet av vår undersökning visar att man i Sverige har man först byggt upp spårvagnsnätet, sedan lade man ned under en period i mitten av 1900-talet och sedan har man under senaste tjugoåren börjat bygga spårväg på nytt. Medan de flesta av städerna lade ned spårvagnstrafiken gick Göteborg och Norrköping mot strömmen och valde att fortsätta att investera i spårvagnstrafik. Under slutet av 1900-talet började man bygga upp nya spårvagnslinjer i större svenska städer. Spårvagnsutbyggnaden i Göteborg har skett parallellt med bostadsbyggandet i mitten av 1900-talet men bussen kom att konkurrera med spårvagnen allt mer som kollektivt färdmedel. Linjenäten planerades på långsiktigt för att kunna konverteras till antingen buss eller spårvagn alternativt tunnelbana.

Denna uppsats diskuterar det faktum att många lärarstudenter inom Religionsvetenskap och lärande är kristna eller, i mer sällsynta fall, bekänner sig till någon annan traditionell religion. Enligt läroplanen skall undervisningen i skolorna vara icke konfessionell, vilket skulle kunna uppfattas som något av ett problem om lärarstaben i det aktuella ämnet är aktivt troende. Länge bedrevs undervisningen av kyrkan men efterhand växte kraven på objektiv undervisning och statliga skolor tog över och sekulariserade undervisningen. På 1960-talet var kravet på objektivitet så stort att många lärare blev rädda för att undervisa och på så sätt råka påverka sina elever med sina egna åsikter. Nu har kraven på objektivitet mattats och detta kan ses i de undersökningar som ligger till grund för denna uppsats.

Utbyggnaden av vattenkraften var en viktig del av industrialiseringen i Sverige. Ett nytt skede i denna historia inleddes på 1950-talet då alltfler invändningar började resas ur naturskyddssynpunkt. Motsättningarna mellan naturskydds- och utbyggnadsintressena kulminerade vid 1960-talets slut i striden om Vindelälven. Den kom att markera början till slutet för den svenska vattenkraftsutbyggnadsepoken Hur avgörande denna på naturskydds- och forskningsintressen grundade motståndsopinion var för den fortsatta vattenkraftsutbyggnadens historia är inte helt lätt att avgöra. Tydligt är att vattendragen dittills hade byggts ut i den turordning som de kraftekonomiska motiven inbjudit till.

I och med att nyckelharpan blivit allt populärare, har den spridit sig över Sverige och även utanför landets gränser. Som nyckelharpsspelman och lärare på nyckelharpa, väcktes ett intresse för att undersöka hur nyckelharpans spridning ser ut under 2000-talet. Syftet är att få vetskap om hur och till vilka nyckelharpan spridit sig och vilka nya användningsområden den kommit att få. Undersökningen genomfördes som litteraturstudier med jämförelser av litteratur nära knutet till ämnesområdet. Resultatet av undersökningen visar att nyckelharpans spridning under 2000-talet främst skett genom olika medier där Internet spelat en framträdande roll. Den globala spridningen är betydande med nya utövare, främst i USA men även i flera Västeuropeiska länder.

Produktiviteten i slutavverkning har sedan 1960-talet fram till 2009 ökat konstant. Denna trend har dock avstannat på en produktivitetsnivå på 25 m3sk/timme. Det finns aggregat som är framtagna för skörd i antingen klen eller grov gallring eller för slutavverkning, det vill säga för olika stor medelstamsvolym. Att tillverka ett aggregat som uppnår högsta möjliga effektivitet i alla beståndsförhållanden vore önskvärt, men är inte realistiskt. Huvudsyftet med studien var att mäta effekten av att använda två olika skördaraggregat, ett litet respektive ett större aggregat, och skördad medelstamsvolym på skördarens produktivitet i slutavverkning. Produktiviteten har sedan använts för att beräkna det ekonomiska resultatet på årsbasis för en entreprenör som investerar i två aggregat och jämföra detta med en entreprenör som använder ett aggregat vid olika sammansättning av avverkningstyper (slutavverkning och gallring) över året. Skördaren som användes i studien var en Komatsu 911.5, årsmodell 2013.

Bakgrund: Cytostatika har sedan 1960-talet använts för att bota flera olika cancerformer. Cytostatika skadar tumörer men påverkar även friska celler vilket ofta medför en rad olika biverkningar. Cancerpatienter befinner sig ofta i en sårbar situation vilket kräver omsorgsfull omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att studera patienters upplevelser av vanligt förekommande cytostatikaorsakade biverkningar (illamående och kräkningar, fatigue, hårförlust, smak-och luktförändringar) samt vilka hanteringsstrategier de använder sig av. Metod: Denna litteraturstudie baseras på nio kvalitativa artiklar.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur allmänheten fick sin första bild avHIV/AIDS från massmedia. Jag valde därför att undersöka hur Dagens Nyheter ochAftonbladet rapporterade om HIV/AIDS under senare delen av 1980 ? talet. I minundersökning sker en analys av hur tidningarna granskade makthavarna i sin rapportering avHIV/AIDS, hur tidningarna gav de mindre grupperna i samhället en röst i sin rapportering avHIV/AIDS och hur tidningarna lugnande men samtidigt varnande sina läsare i sittrapporterande om HIV/AIDS för att sedan jämföra resultatet mellan de två tidningarna. Jagvalde även att undersöka hur rapporteringen i de tidigare nämnda områdena skiljde sig mellanåren 1986 och 1988.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den svenska gymnasieskolans förändringar sedan början av 1970-talet har påverkat en enskild lärares yrkesliv. Frågeställningarna lyder som följer; Vilka förändringar har skett i den svenska gymnasieskolan sedan början av 1970-talet? Hur har dessa förändringar påverkat en enskild lärares yrkesliv? För att uppnå mitt syfte och besvara mina frågeställningar har jag använt mig av en muntlig källa och av flera skriftliga källor. Mitt teorikapitel innefattar tre avsnitt; undersökningen Nära gränsen, gjord av Arbetslivsinstitutet, samt begreppen oral history och livshistoria. Förändringarna i den svenska gymnasieskolan sedan 1970-talet fungerar som en bakgrundsteckning.

Jag har undersökt kyrkans situation i Sverige på 1950-talet, då en förändring skedde med kyrkan. Finns det några samstämmigheter och eventuella avvikelser mellan tillänglig statistik över utträden och viktiga händelser/skeenden under 1950-talet? Mitt syfte med arbetet är att studera Svenska kyrkans nedgång på 1950-talet genom att jämföra tillgänglig statistik med det faktiska historiska skeendet. Det började med att Ingmar Hedenius publicerade sin kritiska bok ?Tro och vetande? 1949.

Uppsatsen jämför och diskuterar hur svenska hushålls bostadsutgifter har utvecklats i relation till deras disponibla inkomst och/eller totala utgifter. Detta görs från 1980-talet till 2000-talet. Den undersöker också hur skillnader mellan olika hushålls bostadsutgifter som andel av disponibel inkomst varierar beroende på vilken inkomstdecil, geografisk region som hushållet tillhör, vilket år det skaffat sin bostad samt vilken upplåtelseform det handlar om. Avslutningsvis diskuteras om det finns en risk för ett prisras på den svenska bostadsmarknaden..

Den här studien är en kvalitativ innehållsanalys över vad intagna på svenska anstalter har diskuterat utifrån fångtidningen Hallbladet. Det empiriska material jag har utgått från har varit Hallbladet. Totalt har 139 artiklar analyserats.Jag har tittat på den svenska kriminalpolitikens utveckling och jämfört den med diskussionerna i Hallbladet. Jag har varit ute efter att fånga de intagnas verklighet så som de uppfattar det. Om denna överensstämmer med verkliga förhållanden är inte relevant då det är deras åsikter som ska analyseras.

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och Burgården. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gällande bokbestånd,utlåning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas ställning m m.Hvitfeldtska inrättades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landområden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar från samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket även offentligt (det första i Göteborg).

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och Burgården. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gällande bokbestånd,utlåning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas ställning m m.Hvitfeldtska inrättades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landområden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar från samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket även offentligt (det första i Göteborg).

Uppsatsen behandlar ångbåtstrafikens historia på Luleälven, vilken spänner över en tidsrymd på ca 60 år från 1860-talet till tidigt 1920-tal. Syftet är att beskriva och utreda ångbåtstrafiken, samt vad som fanns före respektive efter. Det teoretiska resonemanget diskuterar kring vilka förutsättningar som är nödvändiga för att ett teknikskifte ska kunna ske inom en viss del av transportväsendet. Ångbåtstrafiken kom igång på riktigt när The Gellivara Company vid mitten av 1860-talet skulle bygga kanaler förbi de två stora forsar som fanns på Luleälven och behövde alternativ till de existerande transportalternativen. De tidigare transportalternativen var sommarlandvägar i jämförelsevis dåligt skick och älvbåtar, vilka framfördes med roddkraft.

Militärstrategisk doktrin gavs ut 2002 och där kunde man för första gången läsa att Försvarsmaktens agerandeskall utgå från manövertänkande. Ett begrepp som varit känt sedan 1980-talet då bl.a. William S Lindetablerade det i samband med skrivandet av doktriner för amerikanska marinkåren. Här i Sverige har vi använtoch pratat om det sedan 1990-talet, men inte formellt uttryckt oss så i våra reglementen och styrandedokument.Med utgångspunkt från tiden efter andra världskriget och fram till millenniumskiftet gör denna undersökningennedslag vid tre tillfällen under perioden. Dessa nedslag markerar samtliga olika skiften för Försvarsmakten ochArmén.