Sök:

Sökresultat:

209 Uppsatser om 1940 ćrs skolutredning - Sida 13 av 14

Den kommunikativa utmaningen mellan ledning och medarbetare : En kvantitativ studie av hur medarbetare tillgodogör sig information i en centraliserad och en decentraliserad bank

Kommunikation finns i allt vi gör och anvÀnds dagligen, vi omges Àven dagligen av organisationer som pÄ olika sÀtt pÄverkar vÄra liv. Den kommunikation som dÄ sker inom organisationer Àr den interna och formella kommunikationen, det vill sÀga ett informationsutbyte mellan ledning och medarbetare. Kommunikation beskrivs frÀmst som en funktion för utbyte av information och kan delas in i tvÄ processer. Den enkelriktade som kopplas samman med Shannon & Weavers kommunikationsmodell frÄn 1940 ? talet, samt den dubbelriktade processen som hör samman med Newcombs modell.

FEM-modellering av en vattenkraftstation: UtvÀrdering av berÀkningar i 3D

Finita Element Metoden (FEM) Àr en numerisk approximativ berÀkningsmetod och dess ursprung kan spÄras till 1940-talet. Metoden, som under andra halvan av 1900-talet krÀvde programmeringskunskap och en djup teoretisk förstÄelse har under det senaste decenniet implementerats i allt anvÀndarvÀnligare mjukvaror. BerÀkningsmodeller byggs upp i CAD-liknande miljöer och resultaten kan Äterges i pedagogisk fÀrgskala. Detta har gjort att berÀkningar med hjÀlp av FEM blir allt vanligare vid dimensionering av betongkonstruktioner.Datorernas utveckling har medfört att allt mer komplicerade modeller kan byggas upp och analyseras. Denna utveckling har vÀckt ett intresse för att gÄ frÄn mestadels 2D-berÀkningar till fullskaliga 3D-modeller som beskriver hela konstruktioner.Arbetet med denna rapport har utförts i samarbete med konsultföretaget SWECO Infrastructure, som under första halvan av 2011 har detaljprojekterat en vattenkraftstation.

Blandmodellen En studie av en kommunal redovisningsmetod

Bakgrund och problem: I ett historiskt perspektiv har den kommunala redovisningenprÀglats av frivillighet. Flertalet kommuner har emellertid uppvisat svÄrigheter att anpassa sinverksamhet till sina ekonomiska ramar varför synsÀttet pÄ den kommunala redovisningenförÀndrades till att gÄ emot att bli mer reglerad. Bland annat sÄ infördes balanskravet, vilketkoncist innebÀr att kommuner inte fÄr uppvisa underskott, och som trÀdde i kraft frÄn och medrÀkenskapsÄret 2000. Samtidigt som balanskravet infördes bestÀmdes ocksÄ att kommunernaspensionsskulder skulle redovisas enligt den sÄ kallade blandmodellen. Detta innebar attpensionsskulder intjÀnade före Är 1998 inte lÀngre var jÀmförbara med övriga skulder utanskulle istÀllet behandlas som en ansvarsförbindelse.

Stadsrum och stadsliv - Bebyggelsestrukturers inverkan pÄ kvalitet och innehÄll i det offentliga

ABSTRACTToday's modern technological society is constantly evolving and house planning is one area that is constantly creating new technical solutions. By looking back at selected architectural eras during the 1900?s, the idea is to study and analyse three building structures in Gothenburg with a focus on quality and content in the urban space.In order to provide a background for the three selected areas, their history has been studied. The main question for the research is: how do different building structures affect the content and qualities in the urban space?The areas have been selected to represent three typical epochs in Swedish building history.

LÄngtidsarbetslöshet och ekonomisk ÄtehÀmtning - lika för alla?

Den strukturella arbetslösheten har legat pĂ„ 2% under hela perioden 1940-1990. Även efter lĂ„gkonjunkturen i början pĂ„ 1980-talet gick den tillbaka till denna nivĂ„. Dock ökade lĂ„ngtidsarbetslösheten, vilket tyder pĂ„ att mĂ„nga av de personer som blev arbetslösa under lĂ„gkonjunkturen hade problem att ta sig tillbaka in pĂ„ arbetsmarknaden, trots ökad efterfrĂ„gan. Efter 1990-talskrisen ökade bĂ„de den strukturella arbetslösheten och lĂ„ngtidsarbetslösheten kraftigt. Om den ökade lĂ„ngtidsarbetslösheten beror pĂ„ lĂ„g efterfrĂ„gan pĂ„ lĂ„ngtidsarbetslösa eller pĂ„ att arbetsmarknaden Ă€r ogynnsam för alla grupper Ă€r oklart.

Kvarndala gÄrd : ur ett trÀdgÄrdshistoriskt perspektiv

Kvarndala gÄrd ligger i VÀstra Klagstorp strax söder om Malmö och Àr en fyrlÀngad gÄrd med anor frÄn slutet av 1600-talet. Idag Àgs den av Kvarndala Kulturhistoriska Förening och anvÀnds som hembygdsgÄrd. Kvarndala ses som intressant av kulturhistorisk expertis, dels pÄ grund av den lÄnga historiken, men ocksÄ pÄ grund av att byggnader och inredning har förÀndrats mycket lite sedan 1940-talet. Idag Àr trÀdgÄrden ganska förfallen, men en hel del Àldre strukturer och element Àr fortfarande tydliga. DÄ funderingar kring att restaurera trÀdgÄrden vÀckts behövdes en noggrann dokumentation av gÄrdens och framförallt trÀdgÄrdens historia göras.

Socialdemokrati och bondeförbund i NederluleÄ socken: folkrörelser i lantbrukssamhÀllet

Bensbyn och ErsnÀs Àr traditionellt tvÄ mycket snarlika mindre jordbruksbygder belÀgna inom det som idag utgör LuleÄ Kommun. BÀgge byar har en lÄng historia av bosÀttning i omrÄdet med anor i bÄda fall Ànda tillbaka till 1300-talet e.kr. I bÄda fallen har jordbruket varit den dominerande nÀringen under mÄnga sekel. Trots byarnas relativa snarlikhet framtrÀdde politiska skillnader dem emellan under 1940- och 50-talet. I Bensbyn blev SAP, Svenska Socialdemokratiska Arbetarpartiet, den dominerande politiska kraften medan Bondeförbundet i ErsnÀs framtrÀdde som det starkaste politiska partiet i bygden.

Äldre idrottslĂ€rare, problem och möjligheter i arbetssituationen

I projektarbetet gjordes en intervjuundersökning med avsikt att belysa Àldre idrottslÀrares arbetssituation, sedd med ?deras egna ögon?. 17 lÀrare erbjöds att medverka, 7 deltog i undersökningen. LÀrarna var födda 1940 ? 1949, vid intervjutillfÀllet verksamma i grundskola och gymnasium.I intervjuerna lÄg tyngdpunkten pÄ lÀrarnas egna berÀttelser, deras tankar om sitt arbetsliv och sin arbetssituation, vilka specifika problem de upplevde som Àldre lÀrare i detta yrke med, inte minst, fysiskt starkt slitage.I fokus under intervjuerna fanns ocksÄ lÀrarnas egna tankar om möjliga lösningar pÄ de problem som fanns, och likasÄ om de utvecklingsmöjligheter i yrket som kunde finnas vid deras Älder och i deras situation.De Àldre idrottslÀrare som intervjuats har var och en haft sin bild av Àmnet idrott och sin egen arbetssituation.

Antibiotika : anvÀndning och resistensproblem i fem lÀnder

Sedan sin introduktion pÄ 1940-talet har antibiotika varit nÄgra av de viktigaste lÀkemedlen vi har, bÄde inom human- och veterinÀrmedicin. De anvÀnds för att behandla och förebygga bakteriella infektioner. VÀrlden över har det ocksÄ anvÀnts i tillvÀxtstimulerande syfte i varierande grad, och pÄ sina hÄll fortfarande Àven idag. DÄ administreras det i subterapeutiska koncentrationer under en lÄng tid vilket medför stora resistensproblem i det lÄnga loppet. Syftet med denna litteraturstudie var att se hur fem lÀnders antibiotikaresistenslÀge ser ut idag och vad som pÄverkar det. Detta uppnÄddes genom jÀmförelser av lÀndernas antibiotikaanvÀndning och resistenslÀge pÄ gris, exemplifierat genom tre olika bakterier ? MRSA, ESBL-producerande Escherichia coli och erythromycinresistenta Enterococcus spp.. De lÀnder som studerades var Sverige, Danmark, NederlÀnderna, USA och Kina. Skillnader som finns mellan lÀnder Àr exempelvis huruvida antibiotika fÄr anvÀndas i tillvÀxtstimulerande syfte, om antibiotika mÄste vara receptbelagt och om det anvÀnds i profylaktiskt syfte.

Hur hanteras lÀs- och skrivproblem i klassituationer? : NÄgra elevers, lÀrares och speciallÀrares berÀttelser

Thylander, Camilla (2007): Hur hanteras lÀs- och skrivproblem i klassituationer?Examensarbete i didaktik. LÀrarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i GÀvle.

Hur landskapsarkitektur kan bidra till att skapa meningsfulla rum i utemiljön kring köpcentrum

I detta examensarbete undersöks hur landskapsarkitektur kan bidra till att skapa meningsfulla rum i utemiljön kring köpcentrum. PÄ 50 och 60-talet planerades Stockholms tunnelbaneförorter enligt grannskapsidealen dÀr centrumen utgjorde stadsdelens mittpunkt eller hjÀrta som skulle serva och samla befolkningen som bor runtom. Centrumet var en plats för möten, byggd i demokratins anda dÀr service och handel skulle vara lÀtt att nÄ och ligga centralt i stadsdelen. Idag, i mÄnga av Stockholms ytterstadsdelar har denna cirkelns mitt, stadsdelscentrumets hjÀrta, kommit att innehÄlla ett köpcentrum dÀr bÄde butiker, restauranger, upplevelser, torgmiljöer och ofta bibliotek samt lÀkarmottagning finns samlande under ett och samma tak. Köpcentrum har sen 70-talet och framÄt blivit allt vanligt förekommande i Stockholms ytterstadsomrÄden dÀr samma problematik och kritik, nu som vid tiden dÄ de första inomhuscentrumen byggdes, Äterkommer. Funktioner som Àr vÀnda inÄt, storskalighet och likriktning i köpcentrumsarkitekturen Àr nÄgra exempel. Köpcentrumet anpassar sitt utbud och sin arkitektur i första hand efter kundens behov, dÀr ökade intÀkter Àr drivkraften i utvecklingen. Vid sidan av detta utgör centrumomrÄdena lika mycket nu som dÄ, en livsmiljö för den lokala befolkningen dÀr köpcentrumet Àr del av en stads-eller tÀtortsbebyggelse.

FrĂ„n trĂ€stad till tĂ€tort: en studie i förĂ€ndringen i attityden till kyrkstaden i Åsele, Vilhelmina och Fatmomakke under 1900-talet

Uppsatsen behandlar frĂ€mst kyrkstĂ€derna i Åsele, Vilhelmina och Fatmomakke och utvecklingen med dessa. Syftet med uppsatsen Ă€r att reda ut hur moderniseringen frĂ„n 1930-talet och senare kulturarvstĂ€nkandet kom att pĂ„verka kyrkstĂ€dernas vara eller icke vara. Det Ă€r Ă€ven nödvĂ€ndigt med en klar historisk bakgrund om kyrkstadens uppkomst och funktion. En kyrkstad Ă€r en samling byggnader som uppfördes runt sockenkyrkan frĂ„n 1600-talet och brukades fram till in pĂ„ 1900-talet. Kyrkstaden Ă€r speciell för norra Norrland.

MÄngbruk pÄ BÀcksjö : förslag pÄ framdita skötsel pÄ fastigheterna BÀcksjön 1:1, BÀcksjön 2:1 samt MÄngbyn 1:1 i UmeÄ kommun

DÄ de tre fastigheterna 1940 kom i SkogsvÄrdsstyrelsens Àgo fanns hÀr inte annat Àn ung- och restskog. Det konsortium som tidigare stÄtt för Àgandet hade tagit ut allt vÀrdefullt timmer. 47 % av skogsmarken omfattades av kalmark och virkesförrÄdet uppgick till endast 26,7 m3/ha. Restskogen rensningshöggs och i mitten pÄ 50-talet var samtliga av de gamla hyggena Äterbeskogade. Idag, dryga 50 Är senare, stÄr hÀr 147 m3/ha och det totala virkesförrÄdet uppgÄr till 96 800 m3sk. 1909 bodde bara pÄ MÄngbyn 25 personer, men under första vÀrldskriget avfolkades omrÄdet snabbt.

Estlandssvenskarna och bildningstraditionen

FrÄn 1200-talet och framÄt bodde de som vi i modern tid kallar estlandssvenskarna lÀngs Estlands kuster och pÄ öarna utanför Estland. NÀr det estlandssvenska samhÀllets existens upphörde pÄ 1940-talet dÄ andra vÀrldskriget medförde att de flesta estlandssvenskar lÀmnade sina byar och flyttade till Sverige uppgick estlandssvenskarnas antal till cirka 8 000 personer. FrÄn 1710 lydde Estland under Ryssland och mot slutet av 1800-talet vÀxte nationalismen och Ryssland med alla sina minoriteter skulle russifieras. Kyrkliga kretsar i Sverige skickade tvÄ missionÀrer till svenskbygderna för att vÀcka svenskheten och nationalkÀnslan hos de svenska bönderna, vilket skapade identiteten svensk och estlandssvenskarna började orientera sig mot Sverige. Fram till 1918 hade estlandssvenskarna att hantera fyra sprÄk ? tyska som var överhetens sprÄk, ryska som var officiellt sprÄk, estniska som var majoritetssprÄk och rikssvenska som var undervisningssprÄk.

Förslag till utformning av flödes- och expansionslayout pÄ Alimak AB

Examensarbetet genomfördes under hösten 2006 vid Alimak AB i SkellefteÄ och inom civilingenjörs utbildningen Ergonomisk design & produktion vid LuleÄ tekniska universitet. Alimak tillverkar olika slags hissar, frÀmst för utomhusbruk. De första hissarna byggdes av trÀ i slutet av 1940-talet och anvÀndes för att transportera byggmaterial och personal upp och ner vid byggarbetsplatser. Fler och fler hissar sÄldes och succén var ett faktum nÀr verksamheten expanderade. Alimaks huvudkontor ligger i Stockholm och det finns kontor eller representanter i över 50 lÀnder.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->