NĂ€r den andra strĂ€ckan av Karlshamn - Halmstads jĂ€rnvĂ€g anlades Ă„r 1878 fick Ljungby sin första jĂ€rnvĂ€gsförbindelse. JĂ€rnvĂ€gen resulterade i ett uppsving för köpingen, som vĂ€xte frĂ„n 300 till 3000 invĂ„nare pĂ„ 20 Ă„r. NĂ€r den sista etappen av SkĂ„ne -SmĂ„lands jĂ€rnvĂ€g anlades i slutet av 1800-talet fick Ljungby ytterligare en jĂ€rnvĂ€gsförbindelse. Nu blev Ljungby en jĂ€rnvĂ€gsknutpunkt, som staden kom att vĂ€xa kring och varifrĂ„n hundratals resenĂ€rer reste varje dag. Under 1960-talet lades persontrafiken pĂ„ de bĂ„da strĂ€ckorna ner och det enda som Ă„terstod var godstrafiken mellan Ljungby och VĂ€rnamo. RĂ€lsen pĂ„ banan mellan Karlshamn och Halmstad revs snabbt upp, medan delar av rĂ€lsen pĂ„ SkĂ„ne - SmĂ„lands jĂ€rnvĂ€g legat kvar lĂ„ngt in pĂ„ 2000-talet. NedlĂ€ggningen resulterade i att bangĂ„rden i centrala delar av staden lĂ€mnades öde och oanvĂ€nd. Än idag, 14 Ă„r sedan det sista godstĂ„get gick pĂ„ banan, Ă€r omrĂ„det nĂ€stintill lika öde och oanvĂ€nt. Trots att kommunen har tagit fram visioner och förslag pĂ„ hur omrĂ„det skulle kunna utvecklas, sĂ„ har ingenting gjorts. BangĂ„rden har tidvis betraktats som en skamflĂ€ck i samhĂ€llet, vilken stadsplanerna försökte förminska sĂ„ mycket som möjligt.

Enligt svenska skrivregelsnormer ska namn pÄ veckodagar och mÄnader skrivas med liten begynnelsebokstav: onsdag. PÄ senare tid har dock ett ökat bruk av stor begynnelsebokstav observerats, och i den hÀr uppsatsen undersöks bruket av stor begynnelsebokstav i veckodags- och mÄnadsnamn. Syftet Àr att ta reda pÄ om det Àr nÄgon skillnad i bruket över tid, i texter med olika grad av formalitet samt med hÀnsyn till skribentens Älder. Materialet till undersökningen har hÀmtats frÄn korpussamlingen Korp och databasen Skrivbanken.Fram till i början av 1900-talet var tyskan det sprÄk som hade störst inflytande pÄ det svenska sprÄket. Att svenskan fram till i början av 1900-talet verkar ha anvÀnt stor begynnelsebokstav pÄ veckodags- och mÄnadsnamn kan dÀrför kanske förklaras av tyskans bruk av stor begynnelsebokstav pÄ substantiv.

Branden brukade vara en naturlig del av den boreala skogens dynamik men frekvensen av brÀnder har minskat kraftigt i Sveriges skogar sedanbörjan av 1900-talet. Detta har lett till svÄrigheter för flera arter som Àr beroende av brÀnder för att överleva. För att se hur stor pÄverkan brandfrekvensen har pÄ pyrofila insekter samlades ett stort antal arter in efter en brand i Alaska 1999. Man valde Alaska just för att brandfrekvensen dÀr har varit nÀra ?naturlig? Àven under 1900-talet.

Introduktion: I nulÀget Àr Röntgenmammografi det första valet vid bröstcancerdiagnostik och har en genomgÄende sensitivitet pÄ 78- 85 %. Vid avbildning av tÀtare bröstvÀvnad sjunker sensitiviteten och specificiteten för Röntgenmammografi och antalet falska positiva resultat ökar, vilket leder till onödiga biopsier,          Under 1990-talet utvecklades Breast Specific Gamma Imaging (BSGI) (Aktolun et al. 1992). BSGI Àr en teknik utvecklad för bröstavbildning. Tanken var att BSGI skulle komplettera Röntgenmammografi vid avbildning av tÀtare bröstvÀvnad.          Studier frÄn Palmedo et al.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Örebro universitetTitel: Hur arbetar revisorer för att förebygga ekonomisk brottslighet? ? En kvalitativ studie i ÖrebroUtgivningsĂ„r: 2011Författare: Sara Sjöström och Mikaela WallinHandledare: Kerstin Nilsson1899 bildades Sveriges första revisorsförening, Svenska Revisorssamfundet (SRS), men redan pĂ„ 1600-talet var revision vanligt i Sverige. PĂ„ 1970-talet började ekonomisk brottslighet att uppmĂ€rksammans alltmer. Bland de Ă„tgĂ€rder som vidtagits mot ekonomisk brottslighet mĂ€rks bland annat införandet av revisorers anmĂ€lningsplikt, vilken infördes 1999. Ekonomisk brottslighet har ökat alltmer de senaste Ă„ren.

Uppsatsen Àr ett sjÀlvstÀndigt arbete i utbildningsvetenskap om 15 hp. Arbetet Àr tillika ett examensarbete inom lÀrarutbildningen 330 hp. Syftet med texten Àr att undersöka hur media beskriver lÀrarutbildningen och lÀrarstudenter under tvÄ olika urvalsperioder. Materialet kommer frÄn tre mediekÀllor med stora nationella lÀsekretsar. Materialet har bearbetats med diskursanalys.

Bakgrund: I början pÄ 80-talet vÀcktes ett intresse för företagskultur och det skrevs en mÀngd böcker inom Àmnet. Samtidigt som intresset för företagskultur har blivit större har Àven fusioner och företagsförvÀrv blivit allt vanligare och nÄdde under 90-talet rekordnivÄer. NÀr ett företag gÄr samman med ett annat eller blir förvÀrvat existerar olika företagskulturer i företagen och det kan innebÀra att företagen har vÀldigt olika arbetsmetoder. I företag som sammanslÄs kan kulturskillnader lÀtt leda till spÀnningar som kan urholka fusionen eller förvÀrvet. Efter en fusion eller ett företagsförvÀrv mÄste företaget snabbt ta ett beslut om hur de kulturella skillnaderna ska hanteras för att inte eventuella krockar mellan företagskulturerna ska minska chansen till att fusionen blir lyckad.

Medelskördarna för höstvete har nÀst intill legat pÄ samma nivÄ sedan början av 90-talet. Detta trots att sortprovningarna visar att det finns potential i sortmaterialet, dÄ dess skördar visar en positiv trend pÄ skördenivÄerna. Dessutom finns idag bÀttre möjligheter att uppnÄ högre skördar med dagens sorter, dÄ de har bÄde kortare strÄlÀngd och ökad strÄstyrka, vilket möjliggör en högre kvÀvegiva. Medelskördarnas utveckling ser olika ut i olika regioner. I Götalands södra slÀttbyggder stiger skördarna fortfarande, men lÄngsamt.

Under 2000-talet har det i Sverige genomförts tvĂ„ gymnasieutredningar som har syftat till att reformera gymnasieskolans struktur. Den första utredningen tillsattes Ă„r 2000 av den dĂ„ sittande socialdemokratiska regeringen och fick namnet ?Åtta vĂ€gar till kunskap ? En ny struktur för gymnasieskolan.?. Politiska motsĂ€ttningar gjorde dock att de pĂ„följande reformerna, vilka skulle genomföras 2007, blev tĂ€mligen blygsamma och vid regeringsskiftet 2006 drog den nya alliansregeringen helt tillbaka reformerna för att sjĂ€lv tillsatta en ny utredning. Utredningen, som fick namnet ?FramtidsvĂ€gen ? en reformerad gymnasieskola?, ligger till grund för den gymnasiereform som börjar gĂ€lla hösten 2011.

Denna C-D uppsats har som syfte att urskilja hur de olika arkeologiska perspektiven (kulturhistorisk-, processuell- och den postprocessuella arkeologin samt genus perspektivet) under 1900-talet fram till idag och hur de har pÄverkat den arkeologiska utstÀllningen till form och innehÄll. Uppsatsen tar upp utvecklingen av Lunds universitets historiska museum, och Àven dess framtida bild (LUHM)..

Under sextio och sjuttiotalet genomfördes en del förÀndringar som gjorde att man började ifrÄgasÀtta den traditionella rollen av att kvinnan skulle vara hemma och ta hand om barnen. FörÀldraförsÀkringen som kom 1974 gjorde att bÄda förÀldrarna hade samma möjligheter att stanna hemma med sina barn och fÄ ersÀttning. Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn tidningen Vi FörÀldrar visa hur bilden av pappan har sett ut och ifall nÄgra förÀndringar har skett frÄn mitten av sjuttiotalet fram till idag. En idé och ideologitextanalys har utförts pÄ fyra ÄrgÄngar under fyra olika decennier av tidningen Vi FörÀldrar. De slutsatser som kom fram Àr att mannen, pappan i familjen, pÄverkas av traditioner, egna livsstilar och uppfattningen av sin egna maskulinitet.

Denna uppsats Àr skriven i syfte att genom en vÀrderande textanalys undersöka likheter och skillnader mellan tvÄ av svenska skolans lÀroböcker i religion. Erland EhnmarksVÀrldsreligionerna frÄn 1955 samt Söka Svar frÄn 2009, av Leif Eriksson, Malin Mattsson FlenngÄrd och Uriel Hedengren. Denna jÀmförelse anser jag vara ett sÀtt att nÀrma sig en förstÄelse för olika generationers sÀtt att se pÄ religionen och att pÄ sÄ sÀtt fÄ en inblick i hur generationsklyftan skapats. De frÄgestÀllningar jag har anvÀnt mig av Àr följande.? Tolkas religionerna opartiskt eller ur en kristen synvinkel?? FörÀndras texternas vÀrderingar mellan de tvÄ böckerna?? I sÄ fall, hur skiljer sig detta Ät?Det resultat jag kommit fram till Àr att det har skett en utveckling bÄde nÀr det gÀller genusperspektiv och centrering kring kristna begrepp i lÀroböckerna.

Det finns tre arter zebror i vÀrlden ? stÀppzebra, bergszebra och Grevyzebra. Bergszebran och stÀppzebran har dessutom en del underarter. Grantzebran Àr en underart av stÀppzebra som lever i östra Afrika, bl.a. i Kenya.

Denna uppsats kretsar kring andra satsen ur Sergei Prokofievs bero?mda verk Piano Sonata 7, Op 83. Syftet a?r att utforska Prokofievs sinne fo?r musikalisk form, samt att reflektera kring varfo?r hans musik var banbrytande genom att studera stycket fra?n ett nytt perspektiv. Jag har tidigare sja?lv spelat hela sonaten och djupdyker nu mer teoretiskt i verket fo?r att hitta nya infallsvinklar..

Kovenanter ett amerikanskt fenomen som successivt har spridit sig över vÀrlden. I Sverige börjades olika typ av kovenanter anvÀndas under 1960-talet som kreditvillkor vid företagsfinansiering. Men Àven om kovenanter blivit ett vanligt verktyg inom den svenska kreditverksamheten sedan 1960-talet, finns det fortfarande bristande kunskaper om dess praktiska anvÀndande. Denna studies syfte Àr att utforska hur bankers anvÀndning av kovenanter i lÄneavtal pÄverkas av företagsspecifika, relationsspecifika, lÄnespecifika och andra faktorer. Studien Àr inriktad till att studera svenska bankernas anvÀndning av kovenanter vid företagskreditgivning och kommer dÀrför inte att behandla privat och offentlig sektor.  Studiens ansats Àr abduktiv, som möjliggör en vÀxling mellan teori och empiri.