En kvalitativ studie pÄ revisionsutskott i svenska bolag. Teoretiska perspektiv har utgÄtt frÄn forskning och regelverk inom omrÄdet samt reglerings- och förtroendelitteratur. Uppsatsens slutsatser Àr att dagens svenska revisionsutskott fungerar vÀl och att de brister som pÄfunnits i början av 2000-talet har rÀttats till. Revisionsutskotten har fÄtt en mer formell utformning pÄ bekostnad av den svenska ledningsstilen..

I uppsatsen undersöks utvalda verser i Rutboken och Esra/Nehemjaboken i syfte att nÀrma sig vardagslivet i Jerusalem pÄ den efterexiliska tiden pÄ 300-talet f.v.t..

Bakgrund och problem: Corporate Social Responsibilty (CSR) bestÄr i huvudsak av tre delar: etiskt ansvar, miljöansvar och socialt/samhÀlleligt ansvar. Företagens ansvar och vÀrderingar har blivit viktiga konkurrensmedel pÄ marknaden dÄ det inte lÀngre rÀcker att bara ha den bÀsta produkten eftersom kunderna har fÄtt upp ögonen för bÄde orÀttvisor och miljöproblem. MÄnga företag vÀljer dÀrför att redovisa sitt CSR-arbete i en hÄllbarhetsrapport. VÄr frÄgestÀllning Àr följande: Vad redovisas i hÄllbarhetsrapporten? Hur har CSR-redovisningen utvecklats under 2000-talet? Hur skiljer sig redovisningen av CSR Ät mellan olika branscher?Syfte: Att studera förÀndringen av CSR-redovisning hos ett företag inom finansbranschen och ett inom fordonsindustrin samt redogöra för likheter och skillnader dem emellan.

Syftet Àr att med Z-Score och relevanta nyckeltal jÀmföra konkursrisken för företag i fastighetsbranschen före krisen i början pÄ 90-talet med de företag som Àr verksamma idag. Dessutom Àr vÄr avsikt att utveckla jÀmförelsen genom att inkludera konkursframkallande faktorer. För att uppnÄ syftet med uppsatsen anvÀnde vi oss av en deduktiv ansats. En kvantitativ metodansats valdes för undersökningen. Teorin utgörs av Z-Score och dess förmÄga att bedöma företags konkursrisk, ekonomiska mÄtt för fastighetsbolag och relevanta nyckeltal.

LÀraryrkets stÀllning Àr ett Äterkommande tema i dagens debatter om skolan. Denna studie försöker kartlÀgga hur lÀraryrkets stÀllning sÄg ut pÄ 1800-talet, genom att jÀmföra enskilda lÀrares minnesanteckningar med den utbildningshistoriska forskning som finns om Àmnet idag, samt genom en internationell jÀmförelse. LÀrarminnena som utgör kÀllmaterialet till denna studie Àr skrivna av fyra manliga folkskollÀrare och en kvinnlig smÄskolelÀrarinna. Den forskningen som fungerar som den teoretiska ramen för denna studie har avgrÀnsat tre strukturer som formar lÀraryrket: den sociala strukturen, den kulturella strukturen samt lÀrares agentskap. Uppsatsens syfte Àr att öka kunskapen om lÀraryrkets status under 1800-talet genom att undersöka huruvida dessa strukturer har pÄverkat lÀrarens stÀllning.

Flottningen lÀngs PiteÄ Àlv var en nÀring som existerade i nÀrmare hundra Är. Den snabba förÀndring som skedde inom arbetsmarknaden, skogsbruket och tekniken efter det andra vÀrldskriget pÄverkade Àven flottningens förutsÀttningar. Uppsatsens syfte Àr att redogöra för vilka ÄtgÀrder som PiteÄ Àlvs flottningsförening vitog för att förbÀttra flottledens effektivitet under perioden 1950-1970. Flottningen har i denna uppsats tolkats som ett socioekonomiskt system. De frÄgestÀllningar som behandlats utifrÄn denna teori Àr hur arbetskraftens förÀndrade vilkor, förÀndringar i virkeskvaliteérna och den tekniska utveckling av flottleden pÄverkade dess produktivitet.

Trots att vi befinner oss i en vÀlfÀrdsstat pÄ 2000-talet finns det personer som lever i utanförskap och misÀr. NÀr vi gÄr genom stan kan vi inte undgÄ att se slitna mÀnniskor som bÀr med sig allt de Àger i plastkassar. Vilka Àr dessa mÀnniskor och hur har de hamnat i denna situation? Vad kan de göra för att ta sig ur den? Vi har tittat pÄ vilka hjÀlpinsatser de hemlösa erbjuds och vilka krav dessa för med sig. VÀgen frÄn hemlöshet till bostad tycks vara lÄng, svÄr och skamfylld..

Undersökningens syfte Àr att utifrÄn en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgÄngspunkt frÄn frÄgorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrÄn denna argumentation utlÀsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrÄn Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det hÀr sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förÀndra besökarnas beteende.

Introduktion: I nulÀget Àr Röntgenmammografi det första valet vid bröstcancerdiagnostik och har en genomgÄende sensitivitet pÄ 78- 85 %. Vid avbildning av tÀtare bröstvÀvnad sjunker sensitiviteten och specificiteten för Röntgenmammografi och antalet falska positiva resultat ökar, vilket leder till onödiga biopsier,          Under 1990-talet utvecklades Breast Specific Gamma Imaging (BSGI) (Aktolun et al. 1992). BSGI Àr en teknik utvecklad för bröstavbildning. Tanken var att BSGI skulle komplettera Röntgenmammografi vid avbildning av tÀtare bröstvÀvnad.          Studier frÄn Palmedo et al.

Under 2000-talet har begrepp som E-Government och 24-timmarsmyndighet kommit att fo?ra?ndra offentliga myndigheters sa?tt att erbjuda tja?nster och interagera med medborgare. Att genom e-tja?nster erbjuda medborgare alternativ till de traditionella kanalerna a?r na?got som de flesta svenska myndigheter och kommuner stra?var mot. Skelleftea? Kommun tog redan i bo?rjan av 2000-talet initiativ att erbjuda service inom ramen fo?r begreppet 24- timmarsmyndighet och erbjuder i nula?get en rad e-tja?nster riktade mot kommunens medborgare.

Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n MĂ€rstas historiska bakgrund med fokus pĂ„ perioden 1950-1970-talet. Mycket i Sverige prĂ€glas av miljonprogrammet under 1960-1970-talet och MĂ€rsta Ă€r ett exempel pĂ„ detta. Å andra sidan Ă€r MĂ€rsta ett resultat av 1950-talets planering för en storflygplats vid Halmsjön. MĂ€rsta framstod i denna planering som en servicestad i anslutning till flygplatsen.Mitt syfte med uppsatsen Ă€r att undersöka hur aktörerna MĂ€rsta kommun, MĂ€rstadelegationen och regionplanekontoret arbetade med MĂ€rsta och anvĂ€nde den generalplan och den vision som utarbetades av Carl-Fredrik Ahlberg, professor i stadsbyggnad och arkitekt. Som geograf och MĂ€rstabo ger jag Ă€ven min bild av MĂ€rsta som livsmiljö.

I dagens sekulariserade Sverige har de religiösa ledarnas auktoritÀra stÀllning kommit att ersÀttas av de politiska ledarnas makt som grundlÀggande samhÀllsfaktor. Hur framtrÀder den underliggande ideologin i denna kontext? Vilka bilder av vÀrderande karaktÀr spelar dagens ledare upp för oss? UtifrÄn synsÀttet dÀr myten stÄr som symbol för företeelser i verkligheten, stÀller jag mig undrande över:Vad lyfts fram och vad hÄlls undan i det politiska talet?.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrarrollen karaktÀriseras i filmer och TV-serier under 2000-talet. I undersökningen görs en framstÀllning av karaktÀrernas utmÀrkande drag samt en indelning i kategorierna: The Good, The Saint, The Sad och The Bad. I resultatet stÀlls karaktÀrernas drag i förhÄllande till mÀnniskosyn och etiksyn. Sist men inte minst dras nÄgra tÀnkbara slutsatser utifrÄn resultatet..

I syfte att skapa en översiktlig beskrivning inom omrÄdet marginalisering i gymnasieskolan, undersöks och analyseras i föreliggande examensarbete hur detta uppmÀrksammats i offentliga utredningar och rapporter. Undersökningen omfattar perioden frÄn slutet av 1990-talet och fram till och med tidpunkten för de utredningar som ligger till grund för den kommande utformningen av gymnasieskolan 2007. UtifrÄn ovanstÄende syfte har vi genom en litteraturstudie velat fÄ svar pÄ frÄgan om vilka elever som anses riskera marginalisering, vilka faktorer som anges kan orsaka detta samt vilka förslag till insatser som har lagts fram för att komma till rÀtta med detta problem. VÄr teoretiska utgÄngspunkt och förförstÄelse grundar sig i forskning om marginaliseringprocesser av Mats Trondman och Nihad Bunar samt en historisk förförstÄelse i gymnasieskolans utveckling frÄn 1970-talet och framÄt. I resultatet av vÄr analys framkommer att de elever som beskrivs i större utstrÀckning Àn andra riskera marginalisering Àr bl a elever som tidigare haft skolsvÄrigheter i grundskolan, elever pÄ de yrkesförberedande programmen och det individuella programmet samt elever med utlÀndsk bakgrund.

Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n MĂ€rstas historiska bakgrund med fokus pĂ„ perioden 1950-1970-talet. Mycket i Sverige prĂ€glas av miljonprogrammet under 1960-1970-talet och MĂ€rsta Ă€r ett exempel pĂ„ detta. Å andra sidan Ă€r MĂ€rsta ett resultat av 1950-talets planering för en storflygplats vid Halmsjön. MĂ€rsta framstod i denna planering som en servicestad i anslutning till flygplatsen.Mitt syfte med uppsatsen Ă€r att undersöka hur aktörerna MĂ€rsta kommun, MĂ€rstadelegationen och regionplanekontoret arbetade med MĂ€rsta och anvĂ€nde den generalplan och den vision som utarbetades av Carl-Fredrik Ahlberg, professor i stadsbyggnad och arkitekt. Som geograf och MĂ€rstabo ger jag Ă€ven min bild av MĂ€rsta som livsmiljö.