Minnets tematiska och berÀttartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman StrÀndernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jÀmför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berÀttare och synvinkel. DÀrefter följer en genomgÄng av minnena och berÀttelserna, frÀmst Odyssevs?, men Àven Nestors och Menelaos?.

Uppsatsen behandlar Àmnet genus och genusframstÀllningen i barnböcker nu, och för 50 Är sedan. För att komma fram till ett resultat har tvÄ analysmetoder anvÀnts, Nikolajevas mimetiska metod samt en semiotisk bildanalysmetod. Resultatet visar att det skett en förÀndring av genusframstÀllandet i barnböcker de senaste femtio Ären och att den största förÀndringen skedde i mitten pÄ 60-talet..

Uppsatsen behandlar tillrÀknelighet i svensk straffrÀtt frÄn 1800-talet fram till idag. Den be-handlar de olika regleringar som funnits tidigare och de förÀndringar som skedde i samband med brottsbalkens införande 1965. DÀrutöver behandlas situationen efter brottsbalken, hur man ser pÄ tillrÀknelighetsfrÄgan idag samt vad som Àr pÄ gÄng inför framtiden..

This paper studies the philosopher Ludwig Wittgenstein during his years (1920?26) as an elementary school teacher in remote Niederösterreich, Austria. The paper gives a survey of his life, and also a brief account of three of his main works: Tractatus Logico-Philosophicus, Philosophical Investigations and Remarks on the Foundations of Mathematics. Attention is given to his alphabetical word list, Wörterbuch fĂŒr Volksschulen, published for educational use in elementary schools. The study is focused on Wittgenstein?s educational practise, and establishes a connection between his experience as a teacher and his late philosophy..

Åsikter om elevers inflytande inom den svenska skolan har sedan 1920-talet förĂ€ndrats och formulerats olika i skolutredningar och lĂ€roplaner. I dagens rĂ„dande lĂ€roplan för det obligatoriska skolvĂ€sendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) har jag funnit flera mĂ„l och riktlinjer dĂ€r elevinflytande innefattas. Under min praktik som lĂ€rarstuderande i Ă€mnet musik har jag tyckt mig kunna se ett ökande engagemang hos elever som sjĂ€lv fĂ„tt vĂ€lja lĂ„tar till ensemblespel. Denna iakttagelse formade ett syfte till att undersöka och fĂ„ större förstĂ„else för musiklĂ€rares syn pĂ„ elevinflytande och hur de menar inflytandet pĂ„verkar deras undervisningspraktik. Ett annat syfte till detta arbete blev att i en jĂ€mförande studie försöka se eventuella skillnader mellan Sverige och Nya Zeeland.

Uppsatsen Kvinnotyperna pÄ modet gÄr igenom hur tidningen Charme hjÀlper till att skapa olika kvinnlighetstyper. UtifrÄn Judith Butlers teori om genus och queer performances ses bilder och text som exempel pÄ hur en kvinnlighet formeras i tidningen Charme. En tidning som bara existerar mellan Ären 1921-1933 och sÀger sig rikta sig till den moderna kvinnan. Hur kan denna moderna kvinna ha sett ut och pÄ vilka sÀtt skiljer hon ut sig frÄn andra typer av kvinnligheter? Exempel pÄ kvinnlighets-skapande faktorer ges frÄn dels arbete men Àven frÄn nöjesliv och nationalitet..

Syftet med den hÀr undersökningen var att fÄ en inblick i hur fyra personer som Àr födda pÄ 1950-talet funderar över framtiden som pensionÀr. Min rubrik ?Vem tar hand om 50-talisten?? Àr en fundering över hur det kan komma att bli för 50-talisten som pensionÀr. Det Àr ett nytt pensionssystem som har trÀtt i kraft och de flesta som Àr födda pÄ 1950-talet kommer att fÄ sin pension utifrÄn det. SamhÀllsutvecklingen förÀndras och inom socialförsÀkringssystemet görs stora ekonomiska omfördelningar och besparingar.

Bakgrund: Under hösten 2005 innehöll dagstidningarna i allt högre grad artiklar som uttryckte oro inför de eskalerande fastighetspriserna, frÀmst de ökande priserna pÄ bostÀder. Det förekom argument sÄvÀl för som emot pÄstÄendet att det skulle rÄda en fastighetsbubbla i Sverige. FrÄgan huruvida det rörde sig om en fastighetsbubbla samt vetskapen om den djupa finansiella kris som fastighetsbubblan ledde till pÄ 1990-talet vÀckte vÄr undran ifall paralleller mellan Är 2005 och finans ? och Fastighetskrisen pÄ 1990-talet gick att dra.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att med hjÀlp av perioden som föregick den svenska finans- och fastighetskrisen (1991-1994) Undersöka risken för huruvida en ny fastighetskris, och i förlÀngningen en bankkris, kan intrÀffa pÄ 2000-talet.Genomförande: En intervju vid Finansinspektionen samt insamlande av kvantitativ data frÄn frÀmst Riksbanken, Finansinspektionen och Statistiska CentralbyrÄn (SCB).Resultat: Genom att se pÄ de likheter och skillnader som fanns mellan tidigt 1990-tal och 2005 kom vi fram till att de allra Flesta mÀtbara faktorer pekade pÄ att finans- och fastighetsmarknadens aktörer vid utgÄngen av Är 2005 var betydligt bÀttre förberedda pÄ oförutsedda hÀndelser Àn vad de var vid tiden som föregick finans- och fastighetskrisen.

Syftet med denna undersökning Àr att söka efter likheter och skillnader mellan kursplanen i svenska frÄn Är 2000 och kursplanen som ska implementeras i undervisningen frÄn och med hösten 2011. Ett par av mina frÄgestÀllningar Àr pÄ vilket sÀtt den gamla och den nya kursplanen skiljer sig Ät samt pÄ vilket sÀtt den nya kursplanen skapar ökad tydlighet. Jag har utfört en innehÄllsanalys av den nya kursplanen i svenska i jÀmförelse med kursplanen frÄn Är 2000, intervjuat fyra lÀrare pÄ högstadiet samt lÀmnat ut enkÀter till totalt 31 elever.     Enligt innehÄllsanalysen skiljer sig kursplanerna Ät gÀllande meningslÀngd, att rubrikerna Àr annorlunda samt att bedömningsunderlaget Àr mer detaljerat Àn innan.LÀrarna i min undersökning anser att kursplanerna Àr ganska lika, att de skiljer sig Ät gÀllande uttryck och formuleringar men att bÄda Àr mÄlrelaterade och tydliga. De tyckte dock att kursplanen frÄn Är 2000:s betygssystem Àr missvisande och att 2011:s kunskapskrav inte Àr specificerade nog för varje Ärskurs. Huvuddelen av eleverna i min undersökning anser att svenska Àr viktigt och att grammatik Àr det viktigaste innehÄllet i Àmnet..

Syftet med detta arbete Àr att pÄ djupet gÄ in i en sÄngcykel och göra en personlig tolkning av den, i detta fall Haugtussa op.67 av Edvard Grieg med texter frÄn Arne Garborgs diktsamling Ingrid sierskan: ?Haugtussa? och ?Helheim?. ?Haugtussa ? En tolkning pÄ 2000-talet? Àr en processbeskrivning av hur en tolkning med textlig utgÄngspunkt vÀxer fram: hur jag har lÀrt kÀnna Garborgs och Griegs gemensamma karaktÀrer i sagan om flickan Ingrid och hennes liv, för att jag pÄ ett trovÀrdigt sÀtt ska kunna framföra dem inför en publik 110 Är efter att de skrevs. Det primÀra mÄlet har inte varit att utföra den perfekta konserten.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur religionsundervisningen pÄ gymnasienivÄ har utvecklats och förÀndrats genom tiden.Vilket var det viktigaste innehÄllet i religionsundervisningen och vad var skolans syfte och mÄl med religionsundervisningen och vad ville samhÀllet uppnÄ genom sitt urval av innehÄllet i början av 1900-talet, vid mitten av 1900-talet samt i början av 2000-talet. För det andra Àr mitt syfte att undersöka gymnasieungdomarnas instÀllning till och intresse för religionsundervisningen. I denna del ville jag lyfta fram genusperspektivet genom att undersöka om det finns en skillnad mellan pojkar och flickor pÄ vissa frÄgor. Jag anvÀnde mig en enkÀter för att fÄ svar pÄ mina frÄgor. 18 elever svarade pÄ enkÀten, varav 7 var pojkar och 11 flickor.

Uppsatsens Àmne berör karaktÀrer i tv-serien Downton Abbey och deras förhÄllande till klÀder. Tre karaktÀrer jag tolkar som konservativa stÀlls i kontrast till tre karaktÀrer som i högre grad föresprÄkar moderniteten. Genom att jÀmföra hur karaktÀrerna via klÀder medvetet och omedvetet gestaltar sin syn pÄ samhÀllsutvecklingen undersöker jag hur stora likheter som framkommer mellan dem. Syftet Àr att analysera hur individens samhÀllssyn gestaltas genom klÀderna. Analysen utförs med en metod inspirerad av ikonografi dÀr nyckelscener frÄn serien betraktas utifrÄn en rent beskrivande vinkel sÄvÀl som i relation till samtida kontexter.

DÄ den statliga granskningen av lÀromedel upphört Àr det upp till varje undervisande lÀrare att bedöma huruvida lÀromedel ligger i linje med de gÀllande kursplanerna eller ej. Syftet med uppsatsen Àr att granska 1800-talet i fyra lÀromedel i litteraturhistoria. Med hermeneutiken som verktyg tolkas tvÄ olika kursplaner i svenskÀmnet, den nu gÀllande kursplanen i Svenska 1 hÀmtad ur Gy 11 och kursplanen för Svenska B hÀmtad ur Lpf 94. Tolkningen av aspekter som kan kopplas till litteratur ligger till grund för analysen av de aktuella lÀromedlen. Resultatet visar att de fyra lÀromedlen tar upp information som ligger i linje med det kursplanerna föreskriver och kan sÄledes möjliggöra att eleven uppnÄr mÄlen nÀr det kommer till studier av författare och dess verk under 1800-talet..

De svenska sjöoperativa helikoptersystemen sÄg sitt ljus för första gÄngen pÄ 1950-talet. Sedan denna pionjÀrÄlder har dessa system varit en del av den svenska marina krigföringen. Men vilken pÄverkan har de i realiteten haft pÄ denna krigföring och hur har den svenska taktiken pÄverkats av helikoptersystemen?  Syftet med denna uppsats Àr att Àr utröna detta genom att belysa tre Ärtionden som har varit av stor vikt för det svenska marinflyget: 1960-talet, 1980-talet samt 2000-talet.För att lÀttare pÄvisa vilken effekt dessa system har haft pÄ den svenska marina krigföringen sÄ utgÄr denna uppsats ur den teori som inom krigsvetenskapen kallas för kombinerad bekÀmpning. Denna teori behandlar de fenomen och fördelar som uppstÄr dÄ flera vapensystem och/eller vapenslag kombineras för att uppnÄ en synergieffekt pÄ slagfÀltet.

Åsikter om elevers inflytande inom den svenska skolan har sedan 1920-talet förĂ€ndrats och formulerats olika i skolutredningar och lĂ€roplaner. I dagens rĂ„dande lĂ€roplan för det obligatoriska skolvĂ€sendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) har jag funnit flera mĂ„l och riktlinjer dĂ€r elevinflytande innefattas. Under min praktik som lĂ€rarstuderande i Ă€mnet musik har jag tyckt mig kunna se ett ökande engagemang hos elever som sjĂ€lv fĂ„tt vĂ€lja lĂ„tar till ensemblespel. Denna iakttagelse formade ett syfte till att undersöka och fĂ„ större förstĂ„else för musiklĂ€rares syn pĂ„ elevinflytande och hur de menar inflytandet pĂ„verkar deras undervisningspraktik. Ett annat syfte till detta arbete blev att i en jĂ€mförande studie försöka se eventuella skillnader mellan Sverige och Nya Zeeland.