Den här uppsatsen är en studie av läromedel från 1960-talet och fram till idag. Syftet med min uppsats är att undersöka hur ämnesområdet ateism tas upp samt i vilken omfattning man gör det i läroböcker från 1960-talet fram till idag.Det jag kommit fram till utifrån mina frågeställningar är följande:Av alla de läroböcker som jag tagit upp i undersökningen är det bara de två böckerna från 1960-talet som låter ateismen få ha en egen rubrik.I de böcker jag nämner från 70-talet och fram till 90-talet tycker jag att de kapitel som tar upp ateism har en viss negativ laddning i sitt uttryck. Religionslös, religionskritik och frågan: ?Finns Gud? Till skillnad från dessa böcker så har läroböckerna från 1990-talet och framåt kapitel, där man tar upp ateism, som har ett positivare uttryck. ?Livets mening?, ?Sökande efter en livskompass?, ?Livsåskådningar utan Gud? och ?Religioner och livsåskådningar?.Ateismen får även en negativ innerbörd när den förknippas så intimt med marxismen och därmed också med de hemskheter som gjorts i marxismens namn.

ABSTACTINSTITUTION: Institutionen för pedagogikAvdelningen för bildVäxjö universitetADRESS: 351 95 VäxjöTELEFON: 0470-70 80 00HANDLEDARE: Emilie KarlsmoTITEL: Bake a wish- iscensättningar av den lyckligahemmafrunENGELSK TITEL: Bake a wish- stagings of the happy housewifeFÖRFATTARE: Malin NilssonADRESS: Stallvägen 46352 56 VäxjöTELEFON: 070-52 29 572TYP AV UPPSATS: C-uppsatsVENTILERINGSTERMIN: Ht 2008Uppsatsen behandlar likheter mellan bilder hämtade från 2008 och 1950-talet för att finna om bilderna från 2008 är iscensättningar av 1950-talet.Genom bildundersökningar och semiotiska bildanalyser av bilder i A piece of cake (2008), Husmoderns köksalmanack (1950-59) och Anne Taintors collage, undersöker uppsatsen om A piece of cake refererar till 1950-talet, och om det har skett några förskjutningar.Författaren framhåller att det finns en del likheter, framförallt mellan A piece of cake och bilderna i Anne Taintors collage, samt att likheterna i förhållande till olikheterna tyder på en förändring av kvinnan som motiv..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur porträtteringen av den unga starka kvinnan som förebild har förändrats i flickboken under 1900-talet. Har framställning av, definition av och synen på vad en kvinnlig förebild är förändrats i litteraturen och vad är egentligen synen på vad en stark kvinna är eller förväntas vara i de verk som studeras?.

Under min uppväxttid på 1960-talet upplevde jag Boden som en idyllisk stad att leva i. Många bodensare arbetade inom försvaret eller på centrallasarettet. Det fanns flera statliga verk, bland andra postverket, televerket och SJ, som sysselsatte många medborgare. Det fanns även många små privata arbetsgivare och en framåtanda som var positiv. På 1990-talet började en stor omställning för Boden och dess invånare.

I historikern Queckfeldts doktorsavhandling nämns Palmes så kallade Gävle-tal vid flera tillfällen, vilket inte alls är märkligt: "massmedierna uppmärksammade talet...Vietnam hade plötsligt...blivit ett slagträ i den svenska inrikespolitiska debatten". Inget utav detta hittades i NyDag eller Arbetaren. Talet varken förändrade eller ens uppmärksammades särskilt mycket. Men skillnaderna mellan tidningarna, gällande flera fält, har blivit ledstjärnan för analysen.

Samhället har genomgått mycket stora förändringar under 1900-talet. Vi har gått från ett jordbruksbaserat samhälle till ett industriellt och nu till dagens högteknologiska samhälle. Kvinnans roll har förändrats från att ha varit förvärvsarbetande i jordbruket till att under 1930- 1960-talet vara husmoder med uppgift att sköta hem och barn. Från 1960-talet har rollen förändrats till att vara deltagande i förvärvsarbetslivet tillsammans med ansvaret för hushållsarbetet. Samtidigt som denna process skett har en utveckling inom området hushållsteknik påverkat kvinnornas arbete i hemmet.

Syfte och frågeställningarSyftet i studien var tvådelat, dels avsågs att analysera vad orienteringslitteraturen skriver om träning, dels att jämföra hur svenska elitorienterare tränade på 1980-talet och år 2010.Frågeställningar till källanalysen: Vad skriver orienteringslitteraturen om träningsupplägg, mental träning och mentala faktorer som påverkar prestationen samt tränarrollen?Frågeställningar kring hur elitorienterare tränade på 1980-talet jämfört med år 2010: Vilka skillnader och likheter i träningsupplägg bland kvinnor och män finns det mellan 1980-talet och år 2010? Har tränarrollen förändrats? Varifrån får elitorienterare sin kunskap om hur de ska lägga upp sin träning?MetodDe metoder som användes i studien var källanalys och enkätundersökning. De källor som analyserats är fem böcker som handlar om orienteringsträning. Respondenterna till enkäten var de som var landslagsaktiva under 1980-talet samt de som var det år 2010. Antalet respondenter var 13 från 1980-talet och 14 från år 2010.ResultatDe viktigaste resultaten i studien var att det finns både skillnader och likheter i vad som ingår i en elitorienterares träningsupplägg på 1980-talet jämfört med år 2010.

Between 1750 and 1850 the population of Sweden doubled. The increase was very unequally distributed among the different social groups of the rural population. The number of peasants grew very little, while the numbers of the landless (crofters, bordars etc.) more than quadrupled. This study examines whether Christer Winberg's thesis of the landless growth can be applied to Björklinge parish in Uppland. Winberg believes that it was mainly children of tenant farmers who became landless.

Studien bygger på antagandet att det är bra för eleven att berätta mycket. Mycket berättande leder till att eleverna får ett större ordförråd, ett tydligt tal, stark självkänsla, glädje till språket och förmågan att strukturera ett material i huvudet. Berättarförmågan är i ständig tillväxt och flytet i talet växer med antalet gånger eleven berättar. Mycket berättande leder till att eleverna hela tiden utvecklar sitt språk och berättande. Syftet med arbetet är att undersöka olika former av berättande och jämföra vilken sorts berättande som visar mest berättande och mest flyt i tal.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de angloskandinaviska stenmonumenten i norra England uppstod och utvecklades under 900-talet. Uppsatsen tar upp de tidigaste monumenten och undersöker om några av dessa kan dateras till slutet av 800-talet, dvs. direkt efter vikingarnas erövring av norra England. Därefter undersöks hur den vidare utvecklingen gått till och hur teorierna om den ser ut. Slutligen ställs även frågan vad vi har för nytta av monumenten i forskningen..

Den här uppsatsen fördjupar sig i de kulturhistoriska värden som trädde fram vid och inför restaurang ?Byttans? byggande på 1930-talet i Kalmar stadspark. Den fördjupar sig i samma värden vid byggandet av Kalmar konstmuseum i stadsparken på 2000-talet. Med hjälp av kulturhistorisk värdeteori, dokumentvärde och upplevelsevärde, analyseras dokument. Har det varit liknande värden och åt vilket håll styr det?.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att analysera tidigare forskning kring den individuella utvecklingsplanen och vidare placera in den i ett historiskt perspektiv samt belysa hur den individuella utvecklingsplanen har anammats av skolan och se hur talet om eleven ser ut i de ifyllda formulären. För att kunna besvara vårt syfte har vi närmare studerat relationen mellan hem och skola som vuxit sig starkare under 1900-talet och nutida forskning i arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Då vi inte har funnit någon tidigare forskning av den individuella utvecklingsplanen i ett historiskt perspektiv har vi haft som avsikt att göra denna inplacering då vi ser det som en viktig grund i vår studie.Vår studie har sin utgångspunkt i intervjuer med rektorer och i insamlade formulär som utgör både ej ifyllda och ifyllda individuella utvecklingsplaner i fyra skolområden. I studien, har vi utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv, analyserat hur olika skolor har anammat den individuella utvecklingsplanen i sin verksamhet. Vi har då funnit fyra olika diskurser i arbetet med den individuella utvecklingsplanen, dessa är en osäkerhetsdiskurs, en kontroll och elevägd diskurs, en kontrolldiskurs och till sist en målsynliggörandets diskurs.

SAMMANFATTNINGIdentitetsfrågan har fascinerat och intresserat människan sedan länge. Den vetenskapliga forskningen har genom årtionden på olika sätt närmat sig den mänskliga identiteten. I vår uppsats har vi, med utgångspunkt i sociologisk och pedagogisk filosofisk forskning, konstruerat två skilda perspektiv av hur man kan se på människan och hur hon fungerar. Inom dem ryms tolkningar om vilka vi är och varför vi är som vi är. Enligt det ena perspektivet, det moderna, har människan en fast identitet som kan utvecklas och mogna.

Detta arbete är en undersökning av hur Ryd planerades under 1960-70-talet. Jag påvisar var Ryd har fått sina influenser ifrån, både internationella och nationella. Jag prövar och jämför och kommer fram till att Ryd är en s.k. grannskapsenhet. Detta begrepp introducerades i Sverige på 1940-talet främst influerat från England och delvis tyskland.

Vi hör ofta att vi har kommit långt i jämställdhetsfrågan i Sverige och på många punkter har vi det också. Men på andra kan man tro att vi fortfarande lever kvar i 1800-talet. Ett exempel är de svenska teaterscenerna. En stor del av pjäserna som spelas på de statliga scenerna runt om i landet är klassiker, pjäser skrivna i början av 1900-talet och innan. Och rollerna blir därefter.