Flottningen längs Piteå älv var en näring som existerade i närmare hundra år. Den snabba förändring som skedde inom arbetsmarknaden, skogsbruket och tekniken efter det andra världskriget påverkade även flottningens förutsättningar. Uppsatsens syfte är att redogöra för vilka åtgärder som Piteå älvs flottningsförening vitog för att förbättra flottledens effektivitet under perioden 1950-1970. Flottningen har i denna uppsats tolkats som ett socioekonomiskt system. De frågeställningar som behandlats utifrån denna teori är hur arbetskraftens förändrade vilkor, förändringar i virkeskvaliteérna och den tekniska utveckling av flottleden påverkade dess produktivitet.

Trots att vi befinner oss i en välfärdsstat på 2000-talet finns det personer som lever i utanförskap och misär. När vi går genom stan kan vi inte undgå att se slitna människor som bär med sig allt de äger i plastkassar. Vilka är dessa människor och hur har de hamnat i denna situation? Vad kan de göra för att ta sig ur den? Vi har tittat på vilka hjälpinsatser de hemlösa erbjuds och vilka krav dessa för med sig. Vägen från hemlöshet till bostad tycks vara lång, svår och skamfylld..

Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende.

Introduktion: I nuläget är Röntgenmammografi det första valet vid bröstcancerdiagnostik och har en genomgående sensitivitet på 78- 85 %. Vid avbildning av tätare bröstvävnad sjunker sensitiviteten och specificiteten för Röntgenmammografi och antalet falska positiva resultat ökar, vilket leder till onödiga biopsier,          Under 1990-talet utvecklades Breast Specific Gamma Imaging (BSGI) (Aktolun et al. 1992). BSGI är en teknik utvecklad för bröstavbildning. Tanken var att BSGI skulle komplettera Röntgenmammografi vid avbildning av tätare bröstvävnad.          Studier från Palmedo et al.

Under 2000-talet har begrepp som E-Government och 24-timmarsmyndighet kommit att fo?ra?ndra offentliga myndigheters sa?tt att erbjuda tja?nster och interagera med medborgare. Att genom e-tja?nster erbjuda medborgare alternativ till de traditionella kanalerna a?r na?got som de flesta svenska myndigheter och kommuner stra?var mot. Skelleftea? Kommun tog redan i bo?rjan av 2000-talet initiativ att erbjuda service inom ramen fo?r begreppet 24- timmarsmyndighet och erbjuder i nula?get en rad e-tja?nster riktade mot kommunens medborgare.

Uppsatsen utgår från Märstas historiska bakgrund med fokus på perioden 1950-1970-talet. Mycket i Sverige präglas av miljonprogrammet under 1960-1970-talet och Märsta är ett exempel på detta. Å andra sidan är Märsta ett resultat av 1950-talets planering för en storflygplats vid Halmsjön. Märsta framstod i denna planering som en servicestad i anslutning till flygplatsen.Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka hur aktörerna Märsta kommun, Märstadelegationen och regionplanekontoret arbetade med Märsta och använde den generalplan och den vision som utarbetades av Carl-Fredrik Ahlberg, professor i stadsbyggnad och arkitekt. Som geograf och Märstabo ger jag även min bild av Märsta som livsmiljö.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärarrollen karaktäriseras i filmer och TV-serier under 2000-talet. I undersökningen görs en framställning av karaktärernas utmärkande drag samt en indelning i kategorierna: The Good, The Saint, The Sad och The Bad. I resultatet ställs karaktärernas drag i förhållande till människosyn och etiksyn. Sist men inte minst dras några tänkbara slutsatser utifrån resultatet..

I dagens sekulariserade Sverige har de religiösa ledarnas auktoritära ställning kommit att ersättas av de politiska ledarnas makt som grundläggande samhällsfaktor. Hur framträder den underliggande ideologin i denna kontext? Vilka bilder av värderande karaktär spelar dagens ledare upp för oss? Utifrån synsättet där myten står som symbol för företeelser i verkligheten, ställer jag mig undrande över:Vad lyfts fram och vad hålls undan i det politiska talet?.

I syfte att skapa en översiktlig beskrivning inom området marginalisering i gymnasieskolan, undersöks och analyseras i föreliggande examensarbete hur detta uppmärksammats i offentliga utredningar och rapporter. Undersökningen omfattar perioden från slutet av 1990-talet och fram till och med tidpunkten för de utredningar som ligger till grund för den kommande utformningen av gymnasieskolan 2007. Utifrån ovanstående syfte har vi genom en litteraturstudie velat få svar på frågan om vilka elever som anses riskera marginalisering, vilka faktorer som anges kan orsaka detta samt vilka förslag till insatser som har lagts fram för att komma till rätta med detta problem. Vår teoretiska utgångspunkt och förförståelse grundar sig i forskning om marginaliseringprocesser av Mats Trondman och Nihad Bunar samt en historisk förförståelse i gymnasieskolans utveckling från 1970-talet och framåt. I resultatet av vår analys framkommer att de elever som beskrivs i större utsträckning än andra riskera marginalisering är bl a elever som tidigare haft skolsvårigheter i grundskolan, elever på de yrkesförberedande programmen och det individuella programmet samt elever med utländsk bakgrund.

Uppsatsen utgår från Märstas historiska bakgrund med fokus på perioden 1950-1970-talet. Mycket i Sverige präglas av miljonprogrammet under 1960-1970-talet och Märsta är ett exempel på detta. Å andra sidan är Märsta ett resultat av 1950-talets planering för en storflygplats vid Halmsjön. Märsta framstod i denna planering som en servicestad i anslutning till flygplatsen.Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka hur aktörerna Märsta kommun, Märstadelegationen och regionplanekontoret arbetade med Märsta och använde den generalplan och den vision som utarbetades av Carl-Fredrik Ahlberg, professor i stadsbyggnad och arkitekt. Som geograf och Märstabo ger jag även min bild av Märsta som livsmiljö.

När den andra sträckan av Karlshamn - Halmstads järnväg anlades år 1878 fick Ljungby sin första järnvägsförbindelse. Järnvägen resulterade i ett uppsving för köpingen, som växte från 300 till 3000 invånare på 20 år. När den sista etappen av Skåne -Smålands järnväg anlades i slutet av 1800-talet fick Ljungby ytterligare en järnvägsförbindelse. Nu blev Ljungby en järnvägsknutpunkt, som staden kom att växa kring och varifrån hundratals resenärer reste varje dag. Under 1960-talet lades persontrafiken på de båda sträckorna ner och det enda som återstod var godstrafiken mellan Ljungby och Värnamo. Rälsen på banan mellan Karlshamn och Halmstad revs snabbt upp, medan delar av rälsen på Skåne - Smålands järnväg legat kvar långt in på 2000-talet. Nedläggningen resulterade i att bangården i centrala delar av staden lämnades öde och oanvänd. Än idag, 14 år sedan det sista godståget gick på banan, är området nästintill lika öde och oanvänt. Trots att kommunen har tagit fram visioner och förslag på hur området skulle kunna utvecklas, så har ingenting gjorts. Bangården har tidvis betraktats som en skamfläck i samhället, vilken stadsplanerna försökte förminska så mycket som möjligt.

Enligt svenska skrivregelsnormer ska namn på veckodagar och månader skrivas med liten begynnelsebokstav: onsdag. På senare tid har dock ett ökat bruk av stor begynnelsebokstav observerats, och i den här uppsatsen undersöks bruket av stor begynnelsebokstav i veckodags- och månadsnamn. Syftet är att ta reda på om det är någon skillnad i bruket över tid, i texter med olika grad av formalitet samt med hänsyn till skribentens ålder. Materialet till undersökningen har hämtats från korpussamlingen Korp och databasen Skrivbanken.Fram till i början av 1900-talet var tyskan det språk som hade störst inflytande på det svenska språket. Att svenskan fram till i början av 1900-talet verkar ha använt stor begynnelsebokstav på veckodags- och månadsnamn kan därför kanske förklaras av tyskans bruk av stor begynnelsebokstav på substantiv.

Branden brukade vara en naturlig del av den boreala skogens dynamik men frekvensen av bränder har minskat kraftigt i Sveriges skogar sedanbörjan av 1900-talet. Detta har lett till svårigheter för flera arter som är beroende av bränder för att överleva. För att se hur stor påverkan brandfrekvensen har på pyrofila insekter samlades ett stort antal arter in efter en brand i Alaska 1999. Man valde Alaska just för att brandfrekvensen där har varit nära ?naturlig? även under 1900-talet.

Introduktion: I nuläget är Röntgenmammografi det första valet vid bröstcancerdiagnostik och har en genomgående sensitivitet på 78- 85 %. Vid avbildning av tätare bröstvävnad sjunker sensitiviteten och specificiteten för Röntgenmammografi och antalet falska positiva resultat ökar, vilket leder till onödiga biopsier,          Under 1990-talet utvecklades Breast Specific Gamma Imaging (BSGI) (Aktolun et al. 1992). BSGI är en teknik utvecklad för bröstavbildning. Tanken var att BSGI skulle komplettera Röntgenmammografi vid avbildning av tätare bröstvävnad.          Studier från Palmedo et al.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Örebro universitetTitel: Hur arbetar revisorer för att förebygga ekonomisk brottslighet? ? En kvalitativ studie i ÖrebroUtgivningsår: 2011Författare: Sara Sjöström och Mikaela WallinHandledare: Kerstin Nilsson1899 bildades Sveriges första revisorsförening, Svenska Revisorssamfundet (SRS), men redan på 1600-talet var revision vanligt i Sverige. På 1970-talet började ekonomisk brottslighet att uppmärksammans alltmer. Bland de åtgärder som vidtagits mot ekonomisk brottslighet märks bland annat införandet av revisorers anmälningsplikt, vilken infördes 1999. Ekonomisk brottslighet har ökat alltmer de senaste åren.