Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den svenska gymnasieskolans förändringar sedan början av 1970-talet har påverkat en enskild lärares yrkesliv. Frågeställningarna lyder som följer; Vilka förändringar har skett i den svenska gymnasieskolan sedan början av 1970-talet? Hur har dessa förändringar påverkat en enskild lärares yrkesliv? För att uppnå mitt syfte och besvara mina frågeställningar har jag använt mig av en muntlig källa och av flera skriftliga källor. Mitt teorikapitel innefattar tre avsnitt; undersökningen Nära gränsen, gjord av Arbetslivsinstitutet, samt begreppen oral history och livshistoria. Förändringarna i den svenska gymnasieskolan sedan 1970-talet fungerar som en bakgrundsteckning.

Jag har undersökt kyrkans situation i Sverige på 1950-talet, då en förändring skedde med kyrkan. Finns det några samstämmigheter och eventuella avvikelser mellan tillänglig statistik över utträden och viktiga händelser/skeenden under 1950-talet? Mitt syfte med arbetet är att studera Svenska kyrkans nedgång på 1950-talet genom att jämföra tillgänglig statistik med det faktiska historiska skeendet. Det började med att Ingmar Hedenius publicerade sin kritiska bok ?Tro och vetande? 1949.

Studentexamen som företeelse fanns på läroverken i 100 år och betydde mycket, inte bara för studenterna utan också för deras familjer och hela det omgivande samhället. Syftet med studien har varit att studera hur läroverken, dess lärare och elever och det omgivande samhället skildras i några skönlitterära verk. Arbetet består av en historisk bakgrund och en genomgång av skönlitteratur som skildrar läroverk. Tidsperioden för studien är runt sekelskiftet 1800-1900 då mycket hände kring läroverken. De skönlitterära verken som studerats är Vad rätt du tänkt (E Bengtson), Flickan i frack (Hj Bergman) Markurells i Wadköping (Hj Bergman), Snörmakare Lekholm får en idé (G Hellström) samt Paul Hoffman läroverksadjunkt (H Swensson).

Uppsatsen jämför och diskuterar hur svenska hushålls bostadsutgifter har utvecklats i relation till deras disponibla inkomst och/eller totala utgifter. Detta görs från 1980-talet till 2000-talet. Den undersöker också hur skillnader mellan olika hushålls bostadsutgifter som andel av disponibel inkomst varierar beroende på vilken inkomstdecil, geografisk region som hushållet tillhör, vilket år det skaffat sin bostad samt vilken upplåtelseform det handlar om. Avslutningsvis diskuteras om det finns en risk för ett prisras på den svenska bostadsmarknaden..

Läroböcker är viktiga källor för kunskapsinhämtning och dess användare har oftast stort förtroende för det skrivna ordet i dessa böcker. Vi vill med denna uppsats uppmärksamma olika maktförhållanden i läroböckerna och uppmana lärare att gå utanför lärobokens ramar i undervisningen. Syftet med uppsatsen är att analysera framställandet av Indien i historieläroböcker från 1930-, 1960-, 1970- och 2000-talet. Läroböckerna analyseras med hjälp av den kritiska diskursanalysen och den sociokulturella praktiken belys med hjälp av postkolonial teori. Kolonialdiskursen är den dominerande diskursen i läroböckerna från 1930-talet, medan läroböckerna från de övriga undersökningsperioderna bygger på den dominerande västdiskursen.

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och Burgården. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gällande bokbestånd,utlåning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas ställning m m.Hvitfeldtska inrättades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landområden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar från samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket även offentligt (det första i Göteborg).

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och Burgården. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gällande bokbestånd,utlåning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas ställning m m.Hvitfeldtska inrättades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landområden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar från samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket även offentligt (det första i Göteborg).

I norra Sverige ligger Malmberget, ett gruvsamhälle grundat i slutet av 1800-talet. Staden har växt upp runt gruvan,vilken även har fött staden. Sedan 1960-talet har dock gruvbrytningen tagit staden i anspråk, då malmådern som saktamen säkert förs till ytan, sträcker sig in under samhället. Brytningen har gjort stora delar av staden obeboelig på grundav rasrisk och under 2000-talet togs beslutet att helt och hållet avveckla samhället. Den här studien undersöker hurförlusten av platsen påverkar malmbergsbons platsidentitet, samt hur platsidentiteten påverkar inställningen till gruvansexpansion på bekostnad av samhället.

Uppsatsen behandlar ångbåtstrafikens historia på Luleälven, vilken spänner över en tidsrymd på ca 60 år från 1860-talet till tidigt 1920-tal. Syftet är att beskriva och utreda ångbåtstrafiken, samt vad som fanns före respektive efter. Det teoretiska resonemanget diskuterar kring vilka förutsättningar som är nödvändiga för att ett teknikskifte ska kunna ske inom en viss del av transportväsendet. Ångbåtstrafiken kom igång på riktigt när The Gellivara Company vid mitten av 1860-talet skulle bygga kanaler förbi de två stora forsar som fanns på Luleälven och behövde alternativ till de existerande transportalternativen. De tidigare transportalternativen var sommarlandvägar i jämförelsevis dåligt skick och älvbåtar, vilka framfördes med roddkraft.

Militärstrategisk doktrin gavs ut 2002 och där kunde man för första gången läsa att Försvarsmaktens agerandeskall utgå från manövertänkande. Ett begrepp som varit känt sedan 1980-talet då bl.a. William S Lindetablerade det i samband med skrivandet av doktriner för amerikanska marinkåren. Här i Sverige har vi använtoch pratat om det sedan 1990-talet, men inte formellt uttryckt oss så i våra reglementen och styrandedokument.Med utgångspunkt från tiden efter andra världskriget och fram till millenniumskiftet gör denna undersökningennedslag vid tre tillfällen under perioden. Dessa nedslag markerar samtliga olika skiften för Försvarsmakten ochArmén.

Syftet med det här arbetet har varit att redogöra för hur religionsämnet har påverkats av förändringar på Sveriges demografiska karta, d.v.s. landets mångkulturalism. Ett annat fenomen som uppmärksammades i denna undersökning är sekulariseringen. Anledningen till detta är att den kulturella pluraliteten och sekulariseringen är två processer som är svåra att behandla som helt skilda från varandra. Med tanke på att man införde religionskunskapsundervisning i svensk skola på 60-talet, perioden då även landets demografiska utseende började förändras valde jag att belysa undersökningsperioden från 1960-talet till 2000. Undersökningen visar att en anpassning har skett till det mångkulturella samhället.

I denna uppsats undersöks tre stadsplaneringsprocesser i Lunds kommun ? en trafikled genom stadskärnan på 1960-talet, det s.k. Genombrottet; en forskningsby på 1980-talet, Ideon; och en större forskningsanläggning på 2000-talet, ESS ? med avseende på diskursiva spänningar och förändringar i den politiska processen.Studien visar att stadsplaneringsdiskursen har förändrats från att ha karaktär av rationalistisk funktionalism, där ?objektiva? och ?vetenskapliga? kriterier är viktiga, till en postmodern funktionsintegrerande planering med nyckelord som ?kultur?, ?ekologi? och ?upplevelser?. Samtidigt har den politiska processen förändrats från att ha haft ett stort inslag av linjära styrsystem: politikerna sätter målen, tjänstemännen bereder, politikerna fattar beslut ? raka rör ? till mer uppluckrade strukturer med inslag av nätverksstyrning ? trådlösa nätverk ? där rollfördelningen mellan politiker och tjänstemän förändras utan att styrkeförhållandena dem emellan nödvändigtvis gör det..

Syftet med uppsaten är att studera emigraitonen från Norrbotten och därtill söka förklaringen till utvandringen. Syftet är också att studera samhällets reaktion på emigraitonen för att hejda utvandringen samt att i det sammanhanget särskilt studera statens försök till kolonisation i Norrbotten. Undersökingen omfattar perioden 1850-1930. Genom att studera faktorer som påverkat emigrationen i Sverige och Norrbotten såsom ekonomin, religionen, värnplikten och politiken framkommer att både ny och gammal forskning anser att det är den ekonomiska faktorn som är huvudorsaken till emigrationen. Det var dock en samverkan mellan flera olika faktorer som avgjorde när svenskarna valde att utvandra men den ekonomiska faktorn är den som är mest framträdande.

Den här uppsatsen handlar om hur campingturismen växte till i Piteå på 1950- och -60-talet, och gjorde området till ett av Sveriges populäraste campingområden. Enligt statistiken hade Piteå 4% av den totala campingen i hela riket 1968. Vår uppgift har varit att försöka finna vilka faktorer och aktörer som bidragit till att just Piteå kom att få en sådan framskjuten position inom campingturismen. I uppsatsen belyser vi hur bilismens genombrott under 1950-talet innebar en snabb förändring i turistbeteendet, vilket fick som konsekvens att det traditionella hotell och vandrarhemsboendet, kom att ersättas av boende i eget tält eller hyrd stuga på campingplats. I mitten på 1950-talet blev frågan om anläggande och drift av campingplatser en kommunal angelägenhet, delvis beroende på att olika intresseföreningar hade börjat uppmärksamma förändringen i turistbeteendet.

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och Burgården. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gällande bokbestånd,utlåning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas ställning m m.Hvitfeldtska inrättades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landområden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar från samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket även offentligt (det första i Göteborg).