I det här arbetet har jag undersökt hur man kan använda sig av konst i en ämnesintegrerad undervisning med syfte att uppnå målen i historia och bild i grundskolans senare år. För att nå detta mål har jag utvecklat ett undervisningsmaterial med målningar från 1800-talets s.k. genremåleri för att visualisera det svenska bondesamhället under 1800-talet. Min undersökning bygger på en tolkning av styrdokumentens möjligheter samt elevers, i en klass i årskurs åtta vid en skola i norra Dalarna åsikter om historia och bild i integrering med hjälp av konst. Undersökningen visade att historieämnet och bildämnet mycket väl gick att integrera med varandra i syftet att uppnå målen för dessa båda.

Syftet var att fördjupa mig i den pedagogiska filosofin som ligger bakom arbetssättet i Reggio Emilias förskoleverksamhet samt att försöka ta reda på om man har lyckats att i den svenska grundskolan arbeta utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi och förhållningssätt. Reggio Emilia ser barnet som aktivt och kompetent. Jag gjorde en empirisk studie, med observation och intervjuer, på en Reggio Emilia-inspirerad friskola. Genom arbetet kom jag fram till att det inte finns några direkta motsättningar att inom grundskolan försöka arbeta utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vid jämförelsen är det viktigt att ta hänsyn till åldersskillnaden förskole- och grundskolebarnen.

En redogörelse för upplysningsfilosofen Baron d'Holbachs antireligiösa filosofi och den engelska deisten John Tolands inflytande på denne..

Avhandlingen ?En jämförelse mellan Wittgenstein och Rorty?, syftar till att ge ett svar på frågan om Richard Rorty har rätt att hänvisa till Ludwig Wittgensteins filosofi som överensstämmande med sin egen filosofi, nypragmatismen. En analys av texter från de båda filosoferna visar att de skiljer sig ifråga om vad filosofi är genom att Rortys åsikt grundas på ett historicistiskt och allmänvetenskapligt synsätt medan Wittgensteins är av filosofisk art; deras åsikter om vad filosofin borde vara genom att Rorty vill ha en friare filosofi med betoning på diskussion medan Wittgenstein menar att filosofin även i framtiden kommer att syssla med samma problem som de gamla grekerna; deras åsikter om filosofins värde genom att Rorty anser att filosofin har ett värde som vägledare och diskussionsform medan Wittgenstein endast tillskriver filosofin ett värde som en terapi för att klarlägga olika frågor. En ytterligare analys visar att frågeställningarna är två; är Wittgenstein pragmatist och är han politiskt liberal? Det svar som ges är att Wittgenstein inte är pragmatist i Rortys mening och att det inte finns några belägg för hans liberalism och att dessa tolkningar från Rorty endast beror på att han missförstått Wittgenstein på dessa punkter.

Den här uppsatsen berör folkbildningsideal och folkhögskolemödrar. Folkhögskolemödrar kallas de kvinnor som ansvarade för kvinnors undervisning vid svenska folkhögskolor i 1800-talets slut och 1900-talets början. De var gifta med skolans rektorer och ansvarade för det mesta praktiska arbetet på skolorna. Uppsatsen undersöker vilka folkbildningsideal som format två av de första folkhögskolemödrarna i deras bildningssyn och även hur de förhöll sig som kvinnliga folkbildare till manligt utformade folkbildningsideal. De folkhögskolemödrar uppsatsen behandlar, Elisabeth de Vylder och Cecilia Bååth-Holmberg, representerar två av de tre bildningsideal som idéhistorikern Bernt Gustavsson har formulerat.

Detta arbete är en uppsats på avancerad nivå inom det utbildningsvetenskapliga fältet och undersöker hur skolämnet filosofi legitimeras utifrån Unesco:s filosofiarbete. Utgångspunkten är vad som kallas de didaktiska grundfrågorna ? eller Vad?, Hur? och Varför? ett visst ämne studeras  ? och uppsatsen berör således även filosofididaktik i stor utsträckning.  Det övergripande syftet med arbetet är att undersöka hur filosofiämnet legitimeras eller rättfärdigas, och mer specifikt hur Unesco  rättfärdigar filosofiundervisning. Forskningsfrågorna för uppsatsen är: Hur ser Unescos svar på legitimitetsfrågan ut?, Hur argumenterar Unesco  för svaret? och Vad får Unescos svar på legitimitetsfrågan för innebörd på filosofiundervisningen? Tillvägagångssättet för att kunna svara på dessa frågor har varit en beskrivning, tolkning och värdering av Unescos filosofiarbete.

The paper examines Philosophy with children as a pedagogical method for schools to practice. The questions I have posed are:Why philosophize with children and teenagers?How does Philosophy with children work?What, in the organized structure of the philosophical inquiry, can be emphasized as favourable for learning?How carefully is the structure of the philosophical inquiry really followed in practice?How can philosophy be applied as a pedagogical model?The theoretical framework of this inquiry consists of a discussion about a thirst for learning that exceeds the explicit and direct usability that motivates vocational training.I have used two different kinds of methods. The main method is a literary analysis of some of the literature in this field. This analysis is compared to field observations of children participating in communities of inquiry in school.The basic assumption is that practicing the ability of philosophical thinking can help children develop a more profound way of understanding who they are and how the world in which they exist works.

I det här examensarbetet ger fyra gymnasielärare med ämneskombinationen svenska och filosofi sin syn på hur ämnestraditioner skiljer sig åt i de olika ämnena. Lärarkulturer och ämnestraditioner presenteras och analyseras liksom lärarutbildningen i allmänhet och den så kallade Malmömodellen ? den nya lärarutbildningen från 2001 ? i synnerhet. Uppsatsen är en innehållsanalys av semistrukturerade intervjuer med fyra gymnasielärare och utreder eventuella kopplingar mellan gymnasielärarnas utbildning och deras undervisning samt diskuterar lärarnas förhållningssätt till läromedel. Syftet med examensarbetet är att undersöka svensklärares och filosofilärares syn på ämnesdidaktisk utbildning. Examensarbetet tar sin teoretiska utgångspunkt i ämneskonceptionerna svenska som ett färdighetsämne, svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne liksom i uppdelningen mellan undervisning i filosofi och undervisning om filosofi. Tre av de fyra lärarna i den här uppsatsen har mycket erfarenhet av ämnesspecifik didaktik i svenska från sin lärarutbildning. Alla anser att svenskämnets didaktik är något som man ständigt pratar om på arbetsplatsen medan bara en av de fyra lärarna har erfarenhet av ämnesspecifik didaktik i filosofi från sin lärarutbildning och alla lärare vittnar om att de saknar tillfällen att prata om didaktik i filosofiämnet på sin skola. I sin egen undervisning gör lärarna didaktiska val i svenskundervisningen som de själva upplever som genomtänkta.

I vår studie har vi valt att göra en kvalitativ undersökning; vårt övergripande intresse är synen på lärande och den lärande människan i Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vårt syfte är att undersöka hur synen på den lärande människan kommer till uttryck inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vi har i vår studie gjort intervjuer med fem pedagoger vid två separata tillfällen samt på två olika förskolor. Resultatet av intervjuerna har visat att barnet i centrum och miljön är viktiga faktorer för lärandeprocessen. Pedagogerna hävdar att miljön är av stor vikt för lärandet och utvecklingen hos barnen, även att medvetandegöra barnen om sin egen utveckling..

I den här rapporten redovisas processen och resultatet av mitt examensarbete på Carl Malmsten Furniture Studies. Möbeltapetsering är ett brett och omfattande område vilket förmedlas och tydliggörs under utbildningens tre år. Förutom hantverket som praktiskt arbete har insikt om en långt mer komplex och mångfacetterad bild av området gjort sig gällande. I den här rapporten presenteras arbetet med att ta fram ett underlag till tapetserarverkstaden på Skansen för att utveckla det pedagogiska uppdrag som utförs i verkstaden. Arbetet har resulterat i historieberättande med utgångspunkt i den aktuella tiden i verkstaden,det vill säga 1800-talets andra hälft.Historieberättandet utgår från en möbel som jag valt utifrån den information och de historier som är väsentliga för tiden och som bör synliggöras.

Det statliga järnvägsnätet som byggdes i Sverige under 1800-talets senare del har haft stor betydelse för landets tillväxt. Banornas sträckning och byggsätt gav upphov till livliga debatter i riksdagen som slutligen resulterade i det stambanenät som än idag ligger till grund för Sveriges transportinfrastruktur. Vilken spårvidd som skulle användas var en viktig fråga i debatterna, och att Sveriges statsbanor skulle ha en och samma spårvidd var långt ifrån självklart.Denna studie undersöker och analyserar varför de norrländska stambanorna slutligen kom att byggas med samma spårvidd som övriga landets stambanor, och därigenom bli en integrerad del av det statliga järnvägsnätet. Ursprungligen var de norrländska banorna tänkta att byggas med smalare spårvidd, något som skulle innebära att detta nätverk skulle ha isolerats från södra Sveriges. Detta beslut ändras emellertid innan byggandet påbörjats.Genom att kvalitativt studera riksdagsprotokollen från debatterna om järnvägen som byggdes mellan Storvik till Torpshammar och vidare till den norska riksgränsen för att ansluta till en norsk bana kommande från Trondheim, undersöks de argument som framfördes i debatten ur dels en sociopolitisk och dels en ekonomisk synvinkel.

Syftet med uppsatsen är att undersöka (1) varför och (2) hur den transpersonella filosofin/psykologin har uppkommit, (3) redogöra för den transpersonella filosofidisciplinens centralproblem som sammanfaller med religionspsykologins studieområde och har betydelse för det nya paradigmbyggandet, och därvid även (4) redogöra för det bakomliggande (transpersonella) perspektiv som karakteriserar behandlingen av dessa. Därtill behandlas även (5) kritiken på detta perspektiv..

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 22,5 hp, 2014.

Då den statliga granskningen av läromedel upphört är det upp till varje undervisande lärare att bedöma huruvida läromedel ligger i linje med de gällande kursplanerna eller ej. Syftet med uppsatsen är att granska 1800-talet i fyra läromedel i litteraturhistoria. Med hermeneutiken som verktyg tolkas två olika kursplaner i svenskämnet, den nu gällande kursplanen i Svenska 1 hämtad ur Gy 11 och kursplanen för Svenska B hämtad ur Lpf 94. Tolkningen av aspekter som kan kopplas till litteratur ligger till grund för analysen av de aktuella läromedlen. Resultatet visar att de fyra läromedlen tar upp information som ligger i linje med det kursplanerna föreskriver och kan således möjliggöra att eleven uppnår målen när det kommer till studier av författare och dess verk under 1800-talet..

I denna uppsats undersöker jag om Reggio Emilia filosofin utgör en inspirationskälla bland pedagoger på svenska traditionella förskolor. I en jämförande textanalys mellan förskolans läroplan och Reggio Emilias filosofi framkom att förskolans läroplan är inspirerad av denna filosofi, bland annat genom införandet av pedagogisk dokumentation. Jag har intervjuat fyra pedagoger från fyra olika förskolor där inspirationen av denna filosofi har varit av olika grad. Intervjuerna är gjorda i två mellanstora städer, de tre första i Norrland och den fjärde i östra Mellansverige. Samtliga förskolor står i kontakt med ett utvecklingscenter för förskola som i sig inspireras av filosofin från Reggio Emilia.