En studie av en lägerskolas betydelse i lärande för hållbar utveckling I denna uppsats undersöker jag en grupp 11- åriga elevers lärande på en lägerskola samt vad de har för syn på natur- och miljöfrågor. Jag undersöker också om lärandet på en aktuell lägerskola kan utgöra en del av lärandet för hållbar utveckling. Lägerskolans roll som komplement till den ordinarie skolverksamheten diskuteras vidare i uppsatsen. Jag har sökt svar på mina frågor genom att observera en klass med 11- åringar från en medelstor stad under deras vistelse på en lägerskola. Jag har följt upp mina observationer med kvalitativa intervjuer. Undersökningen pekar mot att det är möjligt för unga elever att utveckla en förståelse för abstrakta fenomen som människans påverkan på landskap samt människans samspel med naturresurser. Detta menar jag är en viktig byggsten i lärande för hållbar utveckling.

Sedan 1700-talet har glastillverkning haft en mycket central roll i samhällsutvecklingen i Kalmar och Kronobergs län. Glasbruksverksamhet förknippas med en omfattande föroreningsproblematik. Uppskattningsvis finns det 290 000 m3 jordmassor förorenade av tungmetaller som bly, arsenik och kadmium vilka härrör från glasbrukens verksamhet. De förorenade massorna kan utgöra risk för påverkan på hälsa och miljö.För att möjliggöra en effektiv riskhantering och riskkommunikation krävs kunskap om hur risker med föroreningarna från glasbruk upplevs och vilken informationen om risker som efterfrågas. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur allmänheten upplever risker och oro för påverkan på hälsa och miljö från förorenade glasbruksområden samt deras önskemål om information.

Bakgrund: Att få en stomi är en stor kroppslig förändring som påverkar det dagliga livet. Detta kan göra de flesta patienter osäkra och påverka självbilden. Sjukdom som kan kräva en stomioperation är Kolorektalcancer, vilket är vanligt i västvärlden. I Sverige förekommer årligen ca 3000 nya fall av koloncancer och ca 1700 fall av rektalcancer. Det är sjuksköterskans ansvar att informera och undervisa patienter samt förvissa sig om att patienten förstår given information.

Following paper deals with the questions about prehistorian and medieval settlements in the Mälar Valley and their relations to the historically known hamlets or single farmsteads from the 17th- and 18th-century cadastral maps. Models over settlement development through the period A.D 200 to 1700 done by geographers Ulf Sporrong and Dan Carlsson are tested and compared to the knowledge won by recent archaeological excavations. Is there a connection between the older settlements linked together by dry-stone walls and the late Iron Age settlements? Does the picture differ from the one presented for the Gotland region? How well are the general theories about different settlement development depending on basic natural conditions as for the potentials for cultivation and topography, corresponding to the physical remains?  Are there other factors involved when the settlement structure takes its form?The methods that are used here constitutes mainly of a comparison between different locations in the Mälar Valley that has got a well known prehistory thanks to extensive archaeological excavations. Cadastral maps, soilmaps, topography maps and maps over ancient monuments are intertwined to the same map and analyzed through works in Geographical information systems.The results of this study reveal an interesting suspicion in the continuity-question through the Iron Age.

Denna uppsats behandlar ändelsevariationen -e/-a hos svaga maskulina substantiv från yngre fornsvenska till yngre nysvenska. Syftet är att frilägga de språkliga faktorer som haft en reglerande effekt på de svaga maskulina substantivens variation och förändringsprocess, och i samband med detta beskriva under vilka inom- och utomspråkliga förhållanden en fornsvensk morfologi blir till en nutida. Materialet består av 20 texter skrivna under perioden 1442?1756. Texterna är valda enligt ett antal spridningskriterier i syfte att inkludera utomspråklig heterogenitet i undersökningen.

Män och kvinnor har alltid tillskrivits olika attribut gällande vad som anses typiskt manligt respektive kvinnligt. Dessa är dock förändrliga över tid, det som klassas som typiskt manligt idag hade troligen en helt annan innebörd på 1700-talet. Ambitionen med den här uppsatsen har varit att försöka få en bild av hur maskulinitet förändrats under en kort period. Genom att undersöka hur mannen presenterats i livsstilsmagasinet Café 1990 och 2009 hoppades jag kunna bilda mig en uppfattning om detta. Jag har använt Yvonne Hirdmans (2001) tre uppdelningar för att få en överblick över hur maskulinitet presenteras i olika sammanhang.

The residential yard at Kvarteret Landsfiskalen 1, in the area Herrgården in Rosengård, Malmö was built in 1971 and has since then been reconstructed twice, in 1984 and 2008. The yard is found in an area which was built during the years 1965 ? 1974, a period in which the swedish goverment approved a decision to build one million homes, and much of the events in this particular yard is also typical for the process in many other areas built during the same period.At the original construction the design of the yard was entirely incused by the pressure in time and finance, one was under at that time, in order to over- come the housing shortage. The design it has nevertheless been given, reflects the esthetic ideals of that time well.The building of the area was barely finished when the swedish authori- ties started handing out grants in order to support the rearmament of the outdoor environment in the areas built during the so called ?million program?.

Löberöds gods beläget i sydvästra Skåne är ett slott med månghundraåriga anor. Dess historia med framförallt den tidigare parkmiljö och influenserna från Europa med engelsk karakteristik parkmiljö har behandlats i detta arbete. Bakgrunden till arbetet är en förundran över det ståtliga godset som både innehade och innehar ett orangeri, alléer och ett tempel, med trädgårdarna och parker.I den närmast tillgängliga litteraturen beskrivs parkmiljön endast korta noteringar som att ?parken byggdes ut? eller ?parken var enastående?. Ingenstans fanns det att läsa om parken eller trädgårdarnas utformning.

Bakgrund: Redan på 1700-talet diskuterade Owen att det inte var bra att ha barn som arbetade långa arbetspass i treskift. Detta synsätt införde han på sin fabrik, vilket han fick mycket kritik för. Först 1962 väcktes tanken på 6-timmars arbetsdag i Sverige. Sedan dess har flera försök genomförts bl.a. hos Helsingborgs stads äldreomsorg, äldreomsorgen i Höganäs kommun samt Toyota Center i Mölndal.

Renbruksplan (RBP) är ett kommunikations- och planeringsverktyg skapat för Sveriges samebyar. År 1999 genomfördes en förstudie och idag, 15 år senare, har 50 av Sveriges 51 samebyar påbörjat arbetet med renbruksplaner. Idag används RBP av renskötare för att planera sin dagliga verksamhet och som ett stöd i diskussioner med olika typer av markanvändare för att kommunicera och visa rennäringens verksamhet. Vägen fram till dagens Renbruksplan startade redan under 1700-talet i och med gränsdragningen mellan Norge och Sverige. Renskötseln begränsades till Sverige och sommarbetet i Norge gick förlorat. Efterföljande århundraden fortsätter renskötselsamhället möta förändringar som påverkar dess form och utförande.

I uppsatsen behandlas brev skrivna av Julie Ekerman, gift Björckegren (1765-1800), till Carl Sparre (1723-1791). Samlingen omfattar sex brev skrivna 1784, då Julie var Sparres unga älskarinna i Stockholm, och 53 brev skrivna 1789-91, då hon gift sig med Nils Björckegren och var i färd med att installera sig som borgmästarhustru i Linköping. Mina frågor till breven kretsar övergripande kring makt och identitet, kring vem brevskriverskan uppfattade sig vara och önskade sig vara, kring vem det var möjligt att vara där hon befann sig och hur brev tjänade som identitetsskapande redskap och maktfaktor i denna process. Såväl biografiska och kulturella/socialhistoriska som textanalytiska infallsvinklar har använts för att diskutera dessa frågor.I de brev Julie Björckegren skrev från Linköping till sin forna älskare står livet som borgarkvinna i förgrunden, både den hon enligt sin egen förståelse är och den hon vill bli. Innehållsmässigt kretsar brevskriverskan kring fem teman: husmoderskapet, kroppen-hälsan, det sociala livet, brevskrivandet samt tacksägelserna och behovsframställningarna.

Syftet med arbetet var att som blivande historielärare lyfta fram kunskaper om Lejonströmsbron för att väcka intresse kring den som en lämplig utgångspunkt i skolarbete och i undervisande form. En viktig händelse inom kommunikationsområdet var att det år 1686 kom en kyrkolag i Sverige som sade att alla måste vara medlemmar av statskyrkan, besöka gudstjänsterna regelbundet och närvara med de husförhör som prästerna höll för att kontrollera kristendomskunskaperna hos sina församlingsbor. Kristendomens spridning bidrog på det sättet till bättre vägar eftersom människor var tvungna att ta sig till kyrkan och att röja väg och bygga broar ansågs vara en religiös handling. En annan sida på satsningen att utveckla kommunikationerna under 1600-talet var att främja integrationen av landets olika delar men också för att underlätta transporter. Manskap, material och inte minst information till och från slagfälten kan utgöra exempel på sådana transporter.

Bakgrund: Redan på 1700-talet diskuterade Owen att det inte var bra att ha barn som arbetade långa arbetspass i treskift. Detta synsätt införde han på sin fabrik, vilket han fick mycket kritik för. Först 1962 väcktes tanken på 6-timmars arbetsdag i Sverige. Sedan dess har flera försök genomförts bl.a. hos Helsingborgs stads äldreomsorg, äldreomsorgen i Höganäs kommun samt Toyota Center i Mölndal. Problem: Dagens företag är relativt fokuserade på traditionella mått som t.ex.

After the last is age there was a long period when there was no shortage of forest for peoples needs. People living in Sweden could use the forest resources at their will. Around 4000 years BC the inhabitants of southern Sweden started to use the agricultural system and people become more stationary. The farms were located together in groups and together they formed a social association, the village. Successively the population grew and in some areas the forest started to become a finite resource.

The residential yard at Kvarteret Landsfiskalen 1, in the area Herrgården in Rosengård, Malmö was built in 1971 and has since then been reconstructed twice, in 1984 and 2008. The yard is found in an area which was built during the years 1965 ? 1974, a period in which the swedish goverment approved a decision to build one million homes, and much of the events in this particular yard is also typical for the process in many other areas built during the same period.At the original construction the design of the yard was entirely incused by the pressure in time and finance, one was under at that time, in order to over- come the housing shortage. The design it has nevertheless been given, reflects the esthetic ideals of that time well.The building of the area was barely finished when the swedish authori- ties started handing out grants in order to support the rearmament of the outdoor environment in the areas built during the so called ?million program?.