Sökresultat:
1042 Uppsatser om 13-25 ćr kognitiv terapi - Sida 4 av 70
Implementering av Mentaliseringsbaserad terapi pÄ en psykiatrisk öppenvÄrdsmottagning.
Syftet med föreliggande studie har varit att utvÀrdera och kvalitetssÀkra implementeringen av en mentaliseringsbaserad terapi pÄ en allmÀnpsykiatrisk öppenvÄrdsmottagning. Behandlingen har riktat sig till patienter med diagnosen personlighetsstörning och pÄgÄtt under 18 mÄnader. 14 patienter inkluderades i studien och behandlingen har bestÄtt av ett individuellt och tvÄ gruppbehandlingstillfÀllen i veckan. Intervjuer och regelbundna sjÀlvskattningar har genomförts för att undersöka patientens psykiska mÄende. Samtliga patienter rapporterade vid inklusion ett svÄrt psykiskt lidande.
Kan man tÀnka pÄ ett annat sÀtt? : En kvalitativ studie om patienters upplevelser av mentaliseringsbaserad terapi
Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) har under de senaste Ären fÄtt stor genomslagskraft i Sverige och flera MBT-behandlingar har upprÀttats i landet. Mentalisering innebÀr förmÄgan att förstÄ sig sjÀlv utifrÄn kÀnslor, intentioner och tankar. Behandlingen inriktar sig frÀmst pÄ personer med borderline personlighetsstörning eftersom de ofta har en bristande mentaliseringsförmÄga. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av mentaliseringsbaserad terapi hos patienter som genomgÄtt MBT-behandling. Peter Fonagy och Anthony Bateman Àr de som har utarbetat terapiformen och dÀrför lades stor vikt vid deras forskning kring Àmnet.
Narrativ terapi för Àldre med depression : en litteraturstudie
Inom de nÀrmsta decennierna kommer depression att rankas som den nÀst största sjukdomen globalt sett. Det Àr av största vikt att sjuksköterskan har kunskap om hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder under depression och arbetar förebyggande för att kunna möta och hantera denna utmaning. DÀrför var syftet med denna litteraturstudie att belysa hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder hos personer med depressiva symtom. Vetenskapliga artiklar söktes systematiskt i databaserna Pubmed, Cinahl och PsychInfo. Det resulterade i 18 artiklar som svarade mot syftet.
VÄrddjur och deras effekter pÄ hÀlsan : En litteraturstudie
Bakgrund: Ett grundlÀggande emotionellt behov hos mÀnniskan Àr fysisk beröring, som vid vissa sjukdomstillstÄnd kan vara svÄra att tillfredsstÀlla inom vÄrden. Effekten av beröringen gör att mÀnniskan blir mer avslappnad, samma effekt kan en person fÄ frÄn fysisk beröring av sÀllskapsdjur. Djurassisterad terapi kan anvÀndas som en kompletteringsbehandling inom sjukvÄrden.Syfte: Att beskriva vilka djurarter som anvÀnds i djurassisterad terapi och pÄ vilket sÀtt de kan anvÀndas i vÄrden för rehabilitering och habilitering av patienter. Syftet var vidare att beskriva om det har effekt pÄ hÀlsan och i sÄ fall vilken effekt det har.Metod: Litteraturstudie med 11 utvalda artiklar frÄn databaserna CINAHL, PubMed och Google scholar. Artiklarnas kvalitet granskades, resultaten analyserades och presenteras efter studiens frÄgestÀllningar.Huvudresultat: Flertalet djurarter kan anvÀndas för djurassisterad terapi vid bÄde psykisk och fysisk ohÀlsa.
Avgörande ögonblick/vÀndpunkter i psykoterapi
Vad Àr avgörande vÀndpunkter i psykoterapi? Detta Àr en kvalitativ studie av konfidenters upplevelser av avgörande ögonblick/vÀndpunkter. Studien utgÄr frÄn konfidenternas upplevelser och beskrivning av dessa vÀndpunkter. Metoden Àr fenomenologisk och utgÄr ifrÄn EPP- metoden. Samtliga sex informanter har gÄtt i terapi över 25 timmar och alla har gÄtt i en psykodynamisk terapi.
Psykologers uppfattningar och tal om sexualitet som Àmne i terapi
Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att fĂ„ kunskap om hur psykologer som jobbar terapeutiskt uppfattar och talar om nĂ€r Ă€mnet sexualitet kommer upp i terapeutiska samtal. Den valda metoden var diskursanalys som bygger pĂ„ ett socialkonstruktionistiskt synsĂ€tt. Det innebĂ€r ett fokus pĂ„ det talade ordet i interaktion och kunskap ses som socialt konstruerad och kontextbunden. Ă
tta psykologer intervjuades i vardera en timme och inspelningarna transkriberades för analys. Resultaten visar att psykologerna hade svÄrt att definiera sexualitet och uttryckte en vaghet i formuleringar kring begreppet.
Upplevelse av livskvalitet hos personer med ileostomi
Bakgrund: Ett grundlÀggande emotionellt behov hos mÀnniskan Àr fysisk beröring, som vid vissa sjukdomstillstÄnd kan vara svÄra att tillfredsstÀlla inom vÄrden. Effekten av beröringen gör att mÀnniskan blir mer avslappnad, samma effekt kan en person fÄ frÄn fysisk beröring av sÀllskapsdjur. Djurassisterad terapi kan anvÀndas som en kompletteringsbehandling inom sjukvÄrden.Syfte: Att beskriva vilka djurarter som anvÀnds i djurassisterad terapi och pÄ vilket sÀtt de kan anvÀndas i vÄrden för rehabilitering och habilitering av patienter. Syftet var vidare att beskriva om det har effekt pÄ hÀlsan och i sÄ fall vilken effekt det har.Metod: Litteraturstudie med 11 utvalda artiklar frÄn databaserna CINAHL, PubMed och Google scholar. Artiklarnas kvalitet granskades, resultaten analyserades och presenteras efter studiens frÄgestÀllningar.Huvudresultat: Flertalet djurarter kan anvÀndas för djurassisterad terapi vid bÄde psykisk och fysisk ohÀlsa.
Subguppering av patienter med Lindrog Kognitiv Störning och dess betydelse för framtida utveckling av demens
Lindrig kognitiv störning (eng. Mild Cognitive Impairment, MCI) betecknar ett tillstÄnd av försÀmrad kognitiv funktion, som inte uppfyller kriterierna för demens. MCI tycks innebÀra en ökad risk att utveckla Alzheimer och andra demenssjukdomar. Syftet med studien var att förutsÀttningslöst undersöka antal och typer av subgrupper till MCI som bÀst överensstÀmmer med kognitiva testresultat samt att undersöka utvecklingsförlopp för subgrupperna. En klusteranalys utfördes med testresultat frÄn 287 MCI patienter som utretts pÄ Huddinge sjukhus.
Kognitiv trÀning vid depression
Depression Àr en vida utbredd sjukdom. Kognitiv trÀning skulle kunnavara en kostnadseffektiv och lÀttillgÀnglig intervention att bemötasjukdomen i ett tidigt skede. Tidigare forskning tyder pÄ att kognitivtrÀning har effekt pÄ depression och kognitiva nedsÀttningar. Dennastudie Àmnade undersöka om trÀning hemma skulle leda tillförbÀttringar av depression, och om dessa berodde pÄ trÀningen i sig.Fyra deltagare med depressionssjukdomar genomförde trÀning medPaced Auditory Serial Addition Task (PASAT). Studien hade en n=1-design med för- och eftermÀtningar, och kontroll genompseudointervention.
Musiks inverkan vid rehabilitering och omvÄrdnad efter stroke.
Bakgrund: Ett grundlÀggande emotionellt behov hos mÀnniskan Àr fysisk beröring, som vid vissa sjukdomstillstÄnd kan vara svÄra att tillfredsstÀlla inom vÄrden. Effekten av beröringen gör att mÀnniskan blir mer avslappnad, samma effekt kan en person fÄ frÄn fysisk beröring av sÀllskapsdjur. Djurassisterad terapi kan anvÀndas som en kompletteringsbehandling inom sjukvÄrden.Syfte: Att beskriva vilka djurarter som anvÀnds i djurassisterad terapi och pÄ vilket sÀtt de kan anvÀndas i vÄrden för rehabilitering och habilitering av patienter. Syftet var vidare att beskriva om det har effekt pÄ hÀlsan och i sÄ fall vilken effekt det har.Metod: Litteraturstudie med 11 utvalda artiklar frÄn databaserna CINAHL, PubMed och Google scholar. Artiklarnas kvalitet granskades, resultaten analyserades och presenteras efter studiens frÄgestÀllningar.Huvudresultat: Flertalet djurarter kan anvÀndas för djurassisterad terapi vid bÄde psykisk och fysisk ohÀlsa.
Vad Àr narrativ terapi- en litteraturstudie, jÀmförelser mellan Bucays terapimetod och Whites m.fl. terapimetod
Syftet med denna studie Àr att utforska begreppet narrativ terapi som betyder berÀttande. White & Epston Àr de tvÄ terapeuter som har utvecklat den narrativa terapins metoder i terapins vÀrld. En annan terapeut, vars namn Àr Jorge Bucay som Àr psykoterapeut anvÀnder sig av berÀttelser i sin terapimetod. DÀrför kommer författaren i denna studie att utforska vilka gemensamma nÀmnare det finns mellan Whites m.fl. narrativa terapi metod och Bucays terapi metod.
FörÀldrars erfarenheter att leva med barn som har ADHD och mötet med sjukvÄrden : en litteraturstudie
Bakgrund: Ett grundlÀggande emotionellt behov hos mÀnniskan Àr fysisk beröring, som vid vissa sjukdomstillstÄnd kan vara svÄra att tillfredsstÀlla inom vÄrden. Effekten av beröringen gör att mÀnniskan blir mer avslappnad, samma effekt kan en person fÄ frÄn fysisk beröring av sÀllskapsdjur. Djurassisterad terapi kan anvÀndas som en kompletteringsbehandling inom sjukvÄrden.Syfte: Att beskriva vilka djurarter som anvÀnds i djurassisterad terapi och pÄ vilket sÀtt de kan anvÀndas i vÄrden för rehabilitering och habilitering av patienter. Syftet var vidare att beskriva om det har effekt pÄ hÀlsan och i sÄ fall vilken effekt det har.Metod: Litteraturstudie med 11 utvalda artiklar frÄn databaserna CINAHL, PubMed och Google scholar. Artiklarnas kvalitet granskades, resultaten analyserades och presenteras efter studiens frÄgestÀllningar.Huvudresultat: Flertalet djurarter kan anvÀndas för djurassisterad terapi vid bÄde psykisk och fysisk ohÀlsa.
Mindfulness i klassrummet : Kontrollerad studie av förÀndring i exekutiva funktioner efter Mindfulness i en mellanstadieklass
AbstractIdag Àr det ca 30 % av befolkningen som upplever nÄgon form av psykisk ohÀlsa, mÄngasöker vÄrd via primÀrvÄrden dÀr de hÀnvisas till HÀlsocentraler som erbjuder KBT behandlingför psykisk ohÀlsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ÄngesttillstÄnd. Eftersomdet kan vara lÄnga köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ettalternativ till enskild terapi.Denna studie Àr en utvÀrdering av en KBT behandling i grupp inom PrimÀrvÄrden vid enHÀlsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling.Materialet i studien har genomgÄtt en kvalitativ innehÄllsanalys. Teman som framkom istudien Àr psykologisk flexibilitet, perspektivtagande, smÄgruppsprocesser,beteendeförÀndringar och tilltro till den egna förmÄgan.Resultatet visar pÄ att samtliga deltagare Àr positiva till den behandling i gruppform som deerbjudits.
Gudsrelation som samtalstema i terapi
Studien avser att ge en bild av hur samtal om gudsrelation hanteras i psykoterapi. Data samlades in genom en fokusgrupp och 13 intervjuer. Urvalet bestod av terapeuter och sjÀlavÄrdare med erfarenhet av att samtala om gudsrelation med konfidenter. Materialet analyserades med en modifierad version av Consensual Qualitative Research. Analysen gav sju kategorier som beskrivs ingÄende: Förekomst, Initiering, Samtalens karaktÀr och behandlarens förhÄllningssÀtt, Behandlarens strategier och arbetssÀtt, Relevans, Möjliga vinster och risker samt MetanivÄ.
VÄgor eller vindar? : En kvalitativ studie om KBT:s verklighet och visioner utifrÄn intervjuer med företrÀdare för KBT i Sverige
AbstractIdag Àr det ca 30 % av befolkningen som upplever nÄgon form av psykisk ohÀlsa, mÄngasöker vÄrd via primÀrvÄrden dÀr de hÀnvisas till HÀlsocentraler som erbjuder KBT behandlingför psykisk ohÀlsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ÄngesttillstÄnd. Eftersomdet kan vara lÄnga köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ettalternativ till enskild terapi.Denna studie Àr en utvÀrdering av en KBT behandling i grupp inom PrimÀrvÄrden vid enHÀlsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling.Materialet i studien har genomgÄtt en kvalitativ innehÄllsanalys. Teman som framkom istudien Àr psykologisk flexibilitet, perspektivtagande, smÄgruppsprocesser,beteendeförÀndringar och tilltro till den egna förmÄgan.Resultatet visar pÄ att samtliga deltagare Àr positiva till den behandling i gruppform som deerbjudits.