AbstraktTitel: Barn till föräldrar med kognitiva funktionsnedsättningar ? En kvalitativ studie om hur barn framställs i arbetsmaterial gällande stödinsatserSyfte: Syftet med studien är att analysera vårt insamlade datamaterial, och med begrepp från våra teorier, barndomssociologi, resiliensteori och anknytningsteori, titta på hur barn framställs i arbetsmaterial riktat till yrkesverksamma som arbetar med familjer där minst en av föräldrarna har en kognitiv funktionsnedsättning.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ innehållsanalys där vi har undersökt material kring tre insatser som riktar sig till yrkesverksamma som arbetar med stöd till familjer där minst en av föräldrarna har en kognitiv funktionsnedsättning. Analysmaterialet består av material kring FIBprojektet, föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar, med dess olika stödinsatser, samt material kring insatserna PAM (Parent assessment manual) och PYC (Parenting Young Children), som syftar till att stärka och bedöma föräldraförmågan hos föräldrarna i dessa familjer. Med begrepp hämtade från barndomssociologi, resiliensteorin samt anknytningsteorin, har vi skapat koder och genom en kodningsprocess har vi utläst teman i materialet knutna till de valda teorierna.Huvudresultat: I analysen av materialet har vi tittat på framställningar av barns ansvarstagande, utveckling och roll i familjen. Vi har också studerat föräldraskapet utifrån insatserna och barnens position.

I denna kvalitativa studie intervjuades tre kvinnor som lämnat relationer där de utsattes förvåld. Syftet med studien var att få en fördjupad kunskap kring kvinnornas känslomässigaprocess kring relationen där de utsatts för våld med fokus på ilskan. Frågeställningen var omdet kan finnas en positiv kraft i ilskan som hjälper kvinnorna i relationen ochuppbrottsprocessen. Studien kopplades till ilskans funktion utifrån affektteori.De tre kvinnorna i studien berättade om relationer som präglats av våld. De beskrev sinakänslor och reaktioner under relationen, i separationsprocessen och utvecklingen efterseparationen.

Bakgrund: Schizofreni är en psykossjukdom, ca 0,5% av befolkningen drabbas. Orsaken till sjukdomen är inte säkerställd. Sjukdomen behandlas med läkemedel, terapi och mycket omvårdnadsarbete. Människor med schizofreni lever med mycket ångest och rädsla. Även upplevelser av kaos och tappad verklighetsuppfattning. Syfte: Syftet med studien var att få en förståelse för hur det är att leva med schizofreni och därigenom uppmärksamma betydelsen av den vårdande relationen. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats, baserad på 9 vetenskapliga orginalartiklar.

Sjuksköterskan har ett stort ansvar när det gäller patienters smärtlindring då det är sjuksköterskan som bedömer smärtan efter att patienten fått skatta den på exempelvis en smärtskattningsskala. I vården idag sker missuppfattningar om äldre patienters förmåga att känna smärta och sjuksköterskan har en tendens att bedöma smärtan mildare än vad den är. Syftet med denna litteraturstudie är att finna och beskriva smärtskattningsskalor som är lämpade för äldre patienter samt att jämföra smärtskattningsskalorna med varandra. Resultatet visar att patienter med viss grad av kognitiv nedsatthet har förmåga att bruka en smärtskattningsskala och att den skala som har bäst reliabilitet, genomförbarhet och som föredras mest är Iowa Pain Thermometer (IPT). Den minst föredragna skalan hos äldre och den som har sämst validitet, reliabilitet och genomförbarhet är Visual Analoge Scale (VAS)..

The purpose of this thesis is to examine the role of bibliotherapy at hospitals and also what knowledge of and insights on bibliotherapy a few Swedish hospital librarians have. Questions investigated are: What role do the hospital librarians think literature has in the treatment of a patient? What is their view on their role as a hospital librarian and do they believe that they can have a part in the treatment of a patient? Is the concept bibliotherapy commonly used or is there another term in use? How important is the linkage between healing and literature? In this study, the view on bibliotherapy is limited to a hospital perspective. The purpose of the study is therefore to investigate bibliotherapy at the hospital. Six qualitative interviews with hospital librarians were performed at three general or combined general/medical hospital libraries.

Monster fyller en väldigt viktig roll i dagens skräckfilm och skräckspel där en av deras största uppgifter är att vara skrämmande. Denna uppsats är en studie som fokuserar på hur man designar skrämmande monster inom spel och film. Vi har, med hjälp av teoretiska tolkningar, tagit reda på faktorer som kan påverka vad människor ser som monster samt hur man kan göra monstret skrämmande på en kognitiv nivå. Exempel på sådana här faktorer är kultur, etnicitet, religion. Även sexism och rasism har en betydelse i detta samband.

Denna rapport innehåller en redogörelse för mitt examensarbete, Charlie åkerkarusell, som gjordes vid Carl Malmsten ? Furniture Studies, LinköpingsUniversitet, våren 2012. I mitt arbete undersöker jag hur man kan serietillverkaen liten produkt med hjälp av mallar och fixturer anpassade för film och hur mandokumenterar processen med hjälp av film. Jag har tittat på olika filmer som rörämnet och olika typer av mallar för att sedan formge en liten figur vid namnCharlie, som serietillverkades i en serie av 30 stycken. Jag utförde några avmomenten i serietillverkningen med hjälp av en typ mall som jag konstruerade.Mallen, som jag valt att kalla för karusellmall, är inte den mest rationella men ärdäremot betydligt mer spännande och spektakulär än en traditionell mall.

I denna uppsats tänker jag undersöka mekanismen för den mänskliga uppmärksamheten. För detta ändamål har jag lyft ut definitionen av uppmärksamheten ifrån definitionen av medvetandet. Jag är intresserad av att redovisa min åsikt om den rena uppmärksamheten. Den delen av uppmärksamheten som bara är en tankeslös struktur, konkret, en mekanisk mekanism som möjliggör den högre kognitiva processen. Utifrån denna definition ser jag en viktigdel av uppmärksamheten som en rörledning som bringar och möjliggörinformationsflödet till och från de högre delarna av vårt kognitiva system.

Tidigare forskning har visat att additionen av brus till en kognitiv uppgift har positiv effekt på barn med ADHD (Söderlund & Sikström, 2008). I den här studien syftar vi till att förstå brusets effekt och underlätta för individer med koncentrationssvårigheter samt för individer som lyckas sämre med kognitiva uppgifter. Vi vill också gå djupare och se om personer som inte lyckas så bra med minnesuppgifter kan öka sin prestation med hjälp av brus. Försökspersonerna i experimentet har fått titta på ordlistor med substantiv under fyra brusbetingelser. Resultaten visade att brus har en positiv effekt på personer med koncentrations¬svårigheter samt på personer vars prestation var sämre i experimentet.

Depressionssjukdomar är vanligt förekommande och medför stor sjukdomsbörda. De psykologiska behandlingsmetoder som visat sig effektiva vid depression är bland annat kognitiv beteendeterapi (KBT) och beteendeaktivering. I denna studie undersöks effekterna av internetbaserad KBT med behandlarstöd vid mild till måttlig egentlig depression. Totalt 80 deltagare randomiserades till behandling respektive kontrollgrupp. De mätinstrument som användes i studien var självskattningsformulären Beck Depression Inventory (BDI), Beck Anxiety Inventory (BAI), Montgomery Åsberg Depression Rating Scale Self?assessment (MADRS?S) och Quality of Life Inventory (QOLI).

Telepresence production handlar om att kommunicera med video och audiobaserad teknologi i realtid över distans och att generera en känsla av närvaro fastän man fysiskt är på olika platser. Forskningsområdet är ett tvärvetenskapligt ämnesområde som innehåller datalogi, socialpsykologi, kognitiv psykologi och perception så väl som konst och storytelling. Den här uppsatsen behandlar främst den process som utformning av ett videomedierat möte innebär. Det finns olika variabler som sägs påverkar upplevd närvaro, men då människors upplevelser är subjektiva är det en stor utmaning att söka generella slutsatser. Uppsatsen är avgränsat till att endast behandla yttre faktorer.

The purpose of this study was to investigate whether cannabis use can affect cognitive functions. The method that was chosen to answer the purpose of the study was a general literature review. Article search occurred in the databases PsycINFO and PubMed. Nine articles were selected based on the study?s inclusion criteria.

Normbrytande beteenden hos barn och ungdomar är ett växande problem med stora konsekvenser på såväl individ- som samhällsnivå. Behandling med direkt barnfokus finns, men den mest framgångsrika behandlingen bygger på föräldramedverkan. Detta innebär att barn som saknar föräldrastöd riskerar att få mindre effektiv hjälp. Studiens tre syften var att a) undersöka effekten av en behandling med barnfokus utan föräldramedverkan, b) utforma och utprova en telefoncoachningskomponent som behandlingstillägg, c) undersöka om telefoncoachningen gav tilläggseffekter. Tio pojkar med normbrytande beteende deltog i studien.

Current technology offers many possibilities for remotecommunication. Nevertheless, people with cognitive and communicativedisabilities have limited access to common communication technology like textmessaging via a mobile phone. This study is part of the project Text messagingwith picture symbols - a possibility for AAC users and people with cognitiveimpairments. Semi structured interviews were used to investigate three menand four women?s experiences of using Windows mobiles with adaptedfunctions for text messaging.

Insomni a?r ett stort folkha?lsoproblem da?r Kognitiv beteendeterapi(KBT) har visat sig vara en effektiv behandling ocksa? i form avsja?lvhja?lp. Fo?religgande studie hade till syfte att underso?ka hur ha?llbara resultaten av en behandling med en sja?lvhja?lpsbok a?r o?ver tid och om ett terapeutsto?d 15 minuter i veckan via telefon gav na?gon skillnad fo?r behandlingseffekten. Detta skedde genom en randomiserad,kontrollerad studie da?r 130 deltagare uppfyllde inklusionskriteriernafo?r so?mnsva?righeter.