De senaste åren har antalet kejsarsnitt på humanitär indikation ökat i Sverige. Den vanligaste bidragande orsaken till detta är förlossningsrädsla. Med förlossningsrädsla menas att man känner ångest och fruktan inför sin förlossning.Syftet med denna litteraturstudie är att belysa faktorer som kan påverka upplevelsen av förlossningsrädsla samt vilket behov av stöd förlossningsrädda kvinnor behöver. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie som omfattade 16 vetenskapliga artiklar. Vid granskningen av dessa artiklar bildades två huvudkategorier, dessa var; upplevelser och stöd.

Arbetsterapi ämnar möjliggöra utförande av meningsfulla aktiviteter för klienter. Djur ger positiva effekter på människans fysiska, mentala och sociala funktioner som kan öka dennes aktivitetsförmåga, vilket är en förutsättning för aktivitetsutförande. Syftet var att kartlägga forskning kring djur i relation till arbetsterapi samt betydelsen djuren har på individens aktivitetsliv. Metoden var en systematisk litteratursökning som gjordes med 14 valda sökord i sju databaser som slutligen gav 15 artiklar för analys. I resultatet identifierades forskningsområdena djurägarskap och djurterapi.

Syfte: Syftet med undersökningen var att undersöka hur det såg ut för vuxna med kognitiv funktionsnedsättning vad gällde mediekompetens. Jag ville se på vilket sätt it-verktyg användes och ville försöka förstå om det fanns något som kulle kunna påverka mediekompetensen i positiv riktning.Teori: Det fanns stora brister kring kunskap om hur människor med funktionsnedsättning använde it-teknik samt vad användarna själva upplevde som hinder och hur de själva tyckte att de påverkades av it-politiken. Uppföljningen av hur it-teknik användes av människor med funktionsnedsättning var nästan obefintlig.Arbete och utbildning spelade stor roll för graden av mediekompetens. Användning av internet ökade. 2011 hade 88% av Sveriges invånare över 16 år tillgång till internet och 69% använde internet varje dag.

Syftet med arbetet har varit att få en uppfattning om hur olika förskolor arbetar med ämnet rörelse samt rörelsens betydelse för den kognitiva utvecklingen. Metodvalet för undersökningen har varit enkäter där 16 pedagoger på fyra förskolor har deltagit. Enkäterna har samlats in genom fysiska träffar för att jag samtidigt skulle kunna tacka för medverkan. Arbetet har främst fokus på ämnet kring barn med koncentrationssvårigheter där slutsatsen visar att det är viktigt som pedagog att ha kunskap kring barns utveckling. Resultatet visar att pedagoger idag är medvetna om rörelsens betydelse men har ofta för lite tid att utföra en daglig organiserad rörelseaktivitet. Ett flertal pedagoger tror mer på att ta vara på barnens spontana infall med rörelse än att ha en bestämd dag och aktivitet..

Matematik, inte bara tal, handlar om lärarnas aktiva didaktik utifrån ett kognitivt, sociokulturellt och kognitivt neurovetenskapligt perspektiv. Vi har satt som mål att problematisera och beskriva gymnasielärares didaktiska ambitioner inom det matematiska området negativa tal. Detta har vi gjort genom kvalitativa intervjuer med tre verksamma gymnasielärare. Vi gav dessa lärare ett fiktivt scenario: att introducera negativa tal för elever i årskurs åtta. Intervjupersonerna har fått berätta om sitt didaktiska upplägg.

Stigmatisering av personer med psykisk sjukdom är ett utbrett problem i världen. Det leder till svårigheter i återhämtning och tillfrisknande samt sänkt självkänsla och social förmåga. Individer med psykisk ohälsa upplever sig särbehandlade, både i vården och i samhället. Syftet med litteraturöversikten är att belysa stigmatiseringens roll hos psykiskt sjuka med fokus på psykossjukdom och vad sjuksköterskan kan göra för att stärka empowerment. Studien är baserad på 20 vetenskapliga artiklar som granskats med fokus på upplevelser av psykisk sjukdom, utanförskap, vårdares attityder och metoder för att stärka empowerment.

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer förändras livet för hela familjen. Fokus på det sjuka barnet gör att syskon lätt glöms bort. Därför är det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt där tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Bakgrund: Det inträffar cirka 18 000 höftfrakturer i Sverige varje år och det antalet stiger med en allt äldre befolkning. En god smärtlindring efter operation leder till minskat lidande och kortare vårdtider. Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka hur sjuksköterskor kan bedöma postoperativ smärta hos patienter med höftfraktur. Metod: En litteraturstudie där 10 artiklar granskats och sammanställts. Resultat: Det finns många olika instrument för smärtbedömning.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om behandling av alkoholmissbruk, ur ett genusperspektiv. Frågeställningarna har lydit: Hur kan behandling av alkoholmissbruk se ut ur ett genusperspektiv och för vilka passar enkönad respektive samkönad behandling? För att få svar på detta har en kvalitativ semi-semistrukturerad intervjumetod valts. De personer som har intervjuats är en man och en kvinna som arbetar på ett behandlingshem för både män och kvinnor med kognitiv inriktning samt en man och en kvinna som har genomgått behandling på behandlingshem med inriktning mot 12-stegsmodellen som har både män och kvinnor inskrivna. Resultatet har visat att vissa klienter passar bättre inom enkönad behandling än inom samkönad, vilket ofta beror på klientens tidigare erfarenheter och attityder genemot det andra könet.

Anspänning, oro och stress är tre begrepp som har studerats länge, vilket har gett upphov till flertalet modeller, teorier och domäner där dessa begrepp har studerats och fortfarande studeras. I denna uppsats så kommer dessa tre begrepp bland annat att redogöras för var för sig med koppling till mätmetoder, idrott och kognitiv neurovetenskap. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur idrottsprestationer kan påverkas av anspänning, oro och stress för att utifrån det kunna redogöra för evidensbaserade metoder som kan appliceras för att främja en idrottsprestation. Först kommer anspänning att redogöras för, anspänning följs sedan av oro som i sin tur följs av stress som sista begrepp. Avslutningsvis så behandlas även problematik och möjligheter för dessa begrepp inom forskningsfältet och dess tillämpningsområden..

Syftet var att undersöka hur troende kristna som gått i psykoterapi, upplevt att de själva och terapeuten förhållit sig till gudstron. Författarna har använt en halvstrukturerad kvalitativ intervjuform för studiens genomförande.Sammanfattningsvis framkom att respondenterna inför en psykoterapi haft farhågor om att bli bemötta och tolkade i ramar som varit oförenliga med det egna seendet, men att farhågorna i de reella psykoterapierna inte besannats. Vidare framkom att respondenterna förhållit sig till sin gudstro genom att anpassa sig till terapeuternas inställning. Det betyder att om terapeuterna visat sig vara villiga att prata om tron, har respondenterna delgivit den. Har däremot terapeuterna verkat obekväma med trossamtal, har respondenterna bytt ämne.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor arbetar med preventiva åtgärder vid trycksårs uppkomst samt vilka omvårdnadsåtgärder som ges till patienter som utvecklat trycksår. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Medline via Pubmed och Cinahl med sökorden nursing, pressure ulcer, prevention, treatment, therapy, intervention. Endast artiklar från år 2003- mars 2008 användes i studien. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar användes, dessa artiklar granskades utifrån två modifierade granskningsprotokoll. Resultatet påvisade variationer av dessa preventiva insatser som sjuksköterskor använde sig av.

Tidigare forskning har visat att additionen av brus till en kognitiv uppgift har positiv effekt på barn med ADHD (Söderlund & Sikström, 2008). I den här studien syftar vi till att förstå brusets effekt och underlätta för individer med koncentrationssvårigheter samt för individer som lyckas sämre med kognitiva uppgifter. Vi vill också gå djupare och se om personer som inte lyckas så bra med minnesuppgifter kan öka sin prestation med hjälp av brus. Försökspersonerna i experimentet har fått titta på ordlistor med substantiv under fyra brusbetingelser. Resultaten visade att brus har en positiv effekt på personer med koncentrations¬svårigheter samt på personer vars prestation var sämre i experimentet.

Syftet med denna studie var att lokalisera, värdera och sammanfatta befintlig litteratur som besvarar på den centrala frågeställningen. De två centrala frågorna för studien är om tv- och datorspel kan användas för att hjälpa underlätta problematiken som människor med någon form av autism kan uppleva, och hur bra denna metods effektivitet är gentemot mer traditionella metoder som terapi. Den teoretiska tolkningsramen som ligger till grund för denna studie är The Social Model of Disability, en modell som menar att samhället exkluderar människor med funktionsnedsättning via fördomar och okunskap på hur man bör inkludera människor med funktionsnedsättning. Data har samlats in via en form av litteraturstudie som kallas för Scoping Study och har därefter analyserats via analys genom uppräkning och tematisk analys. Resultatet visar på att datorspel kan användas för att lära ut språkliga kunskaper, igenkänning av ansiktsuttryck och emotioner, sociala erfarenheter, samt living skills (levnadsfärdigheter).

Detta är en kvalitativ undersökning av attityderna till arbetet hos en personalgrupp på ett nystartat korttidsboende, där rekryteringens fokus lagts vid hög utbildningsnivå och personliga egenskaper. Resultatet visar på att det finns viss överensstämmelse jämfört med tidigare forskning, som vikten av tydlighet och diskussion kring relationen till brukaren. Däremot verkar denna personalgrupp lägga större vikt vid både kunskap och erfarenhet, att kunna omvärdera sina egna ambitioner och värderingar, samt uppmärksamhet och tålamod för att lära sig erbjuda det brukaren behöver. I studien berörs modeller från social-kognitiv psykologi, som Theory of Planned Behavior, och vi föreslår vidare användning av dessa i forskningen, för att analysera och modifiera personals attityder och arbete..