Sök:

Sökresultat:

1305 Uppsatser om 13 europeiska industriländer - Sida 44 av 87

Fördelning av ankomst- och avgÄngstider pÄ flygplatser i Europeiska Unionen : Reglering av andrahandshandel - nu och i framtiden

In order to make take-off and landing procedures possible at an airport, an organized allo- cation of slots is necessary. How these slots shall be distributed among airlines is, at pre- sent, governed by the European Parliament and Council Regulation (EEC) No 95/93 of 18 Janu- ary 1993 on common rules for the allocation of slots at Community airports. It is important for the air- lines to be allocated a beneficial slot. Hence it is of great interest for the airlines to ex- change and transfer the allocated times among themselves, a form of secondary market. Whether such practices are allowed or not is not regulated by specific detail in the regula- tion, which leads to legal uncertainty.

EU: En framtida normativ makt? En studie om EU:s möjliga framtid i internationell politik.

Studien behandlar ett problem som pÄ senare tid har uppstÄtt i samband med den Europeiska Unionens ökade samarbete och utvidgning av den gemensamma militÀra kapaciteten. Problemet som man, frÄn kritiskt hÄll, har framfört Àr att denna ökade "militarisering" urholkar EU:s gamla roll som en normativ makt. Denna problematik leder fram till uppsatsens tvÄdelade frÄgestÀllning, nÀmligen:PÄ vilket sÀtt uppfattas EU:s förÀndrade sÀkerhetspolitik inom den politiska ochakademiska diskursen? Samt: Sett utifrÄn gÀllande diskurs, hur anses EU:s förÀndrade sÀkerhetspolitik pÄverka EU:s position som en normativ makt i internationella relationer? Studiens teoretiska ansats Àr begrÀnsad till en övergripande diskussion gÀllande etik och internationell politik. Metoden som anvÀnds kan nÀrmast betecknas som en form av argumentations-/diskursanalys.Resultatet visar att uppfattningarna om den möjliga utvecklingen för EU:snormativa makt Àr beroende pÄ vilken instÀllning, till EU:s framtida intentioner, aktörerna och debattörerna har.

EU och kampen mot terrorismen : en ny politik eller "Policy of the latest outrage"? ; en analys av EU:s strukturella förutsÀttningar i kampen mot terrorismen

?The European Union recognises that to be more effective in the fight against terrorism andon the world stage generally it must make itŽs European Security and Defence Policy (ESDP)fully operational?. Detta uttalande frÄn det Europeiska rÄdet i september 2001 skapade hosförfattaren ett intresse för att undersöka vilken roll den Europeiska unionen egentligen har ikampen mot terrorismen.Föreliggande uppsats strÀvar efter att analysera EU: s nuvarande samt framtida potentiellaförmÄga att bekÀmpa internationell terrorism. Inriktningen pÄ uppsatsen Àr att analysera EU:sstrukturella förutsÀttningar. Undersökningen Àr fokuserad pÄ vidtagna ÄtgÀrder efter den 11september 2001 och som stöd för analysen utnyttjas tre frÄgestÀllningar:1.

Regionalpolitisk mÄluppfyllelse inom Europeiska unionen : StÀrker regionalprogrammet Interreg den ekonomiska och sociala sammanhÄllningen och bidrar med en balanserad utveckling?

AbstractThe aim of this thesis is to examine Interreg as an instrument for regional policy in the European Union. Interreg is an initiative designed to strengthen economic and social cohesion throughout the European Union by fostering balanced development through cross-border, transnational and interregional cooperation. But how does it work in practise? Three main questions are asked to answer this:How well does the implementation in the programmes work?How does the programme management look and how well does it work?What degree of efficiency does Interreg show in financial and physical effectiveness?With evaluation and implementation as theories the questions are answered together with a qualitative method. The conclusions that can be drawn is that Interreg strengthen European unions economic and social cohesion in form of integration and regional development that in many ways make it easier to travel and trade over the borders.

Bestraffning istÀllet för beskattning? : BestÀmmelserna om skattetillÀgg

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka bestÀmmelserna om skattetillÀgg och dess förenlighet med grundlÀggande krav pÄ rÀttssÀkerhet. Skatteverket beslutar om skattetillÀgg i första led och överklagande sker hos förvaltningsdomstol. Syftet med sanktionen Àr att ha en avskrÀckande effekt, sÄ att den skattskyldige betalar rÀtt skatt. För pÄförande av skattetillÀgg krÀvs det att Skatteverket visar, styrker eller gör det mycket sannolikt att den skattskyldige har lÀmnat en oriktig uppgift i deklarationen.SkattetillÀgget som sanktion har funnits utgöra ett straff i Europeiska konventionen om skydd för de mÀnskliga rÀttigheterna och de grundlÀggande friheterna och dÀrmed Àr artikel 6 ocksÄ tillÀmplig. Detta innebÀr att de svenska bestÀmmelserna mÄste upprÀtthÄlla kraven som stÀlls enligt konventionen.

Europeisering och politisk integration av nationella politiska partier : En studie av VÀnsterpartiets och Miljöpartiets utveckling i synen pÄ det europeiska samarbetet 1987-2010

This paper examines if European integration has had an impact on national political parties by looking at the stances of the Swedish Green Party and the Left Party on the issue of the European Community and the European Union over time. With the development of the European Community and the European Union, national political parties face the challenge of an emerging political arena. European integration research has recently become more involved with what is called europeanization and political integration within the member states them self, this paper aims to provide further leverage to the thesis that national political actors undergo some degree of europeanization and are politically integrated in the EU, by examining manifestos of two historically eurosceptic Swedish political parties. The theoretical framework provided by neo-functional integration theory as well as europeanization is used to examine the empirical material in order to see if the political parties at the focal point of this study can be said to have undergone a change in political policy regarding the EC and EU, both in quantity and content. The analysis show that indeed both parties has undergone a change and what might be considered a europeanization, considering that the presence of the EU as a political issue seem to have risen in prominence and importance in the examined manifestos.

AnvÀnder företag noterade pÄ Large och Mid Cap en opportunistisk diskonteringsrÀnta vid nedskrivningsprövning av sin goodwill?

Sedan 2005 Àr det genom en förordning av Europeiska unionen bestÀmt att svenska börsnoterade företag ska nedskrivningstesta sin goodwill. DiskonteringsrÀntan som appliceras vid denna nedskrivningsprövning Àr av vÀsentlig betydelse. Vi replikerar delvis en studie av Carlin & Finch (2009) som berÀknade teoretiska diskonteringsrÀntor enligt Capital asset pricing model (CAPM) och jÀmförde med de diskonteringsrÀntor som börsnoterade företag i Australien anvÀnt i sin redovisning. Carlin & Finch (2009) ansÄg att avvikelserna dÀremellan kunde förklaras genom utövanden som Àr diskretionÀra och att opportunistiskt beteende förekommer nÀr företag sÀtter sin diskonteringsrÀnta. Vi anvÀnder ett underlag bestÄende av Sveriges största börsnoterade företag, de som Àr noterade pÄ Large Cap- och Mid Cap-listan pÄ Stockholmsbörsen, och studerar hur andelen som redovisat en enligt CAPM avvikande diskonteringsrÀnta förÀndrats sedan de nya redovisningsreglerna trÀdde i kraft Är 2005 till Är 2009.

Tre önskningar pÄ en gÄng - det gÄr vÀl inte? En studie av normativa grundmönster i den svenska debatten om flexicurity

Uppsatsen undersöker den svenska diskurs som prÀglar talet om flexicurity. FrÄge-stÀllningar för studien rör (1) vilka normativa grundmönster som kan utlÀsas i de olika texterna, (2) pÄ vilket sÀtt dessa normativa grundmönster bidrar till att konstituera den svenska diskursen om flexicurity och (3) pÄ vilket sÀtt diskursen om flexicurity kan relateras till samhÀllsutvecklingen.FrÄgestÀllningarna besvaras genom en normvetenskaplig analys av texter som behandlar flexicurity frÄn Europeiska kommissionen, svenska riksdagspartier och den svenska arbetsmarknadens parter. Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i rÀttsvetenskapliga och rÀttssociologiska teorier om normativa grundmönster och samhÀllsutveckling. I studien anvÀnds en diskursanalytisk metod, inspirerad av Michel Foucault samt Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Studiens teoretiska utgÄngspunkter hÀmtas i huvudsak frÄn Anna Christensens teori om normativa fÀlt och HÄlan Hydéns norvetenskapliga teori samt hans teori om samhÀlls-utveckling.

F?R?LDRARS UPPLEVELSER AV ATT HA ETT BARN MED CANCERSJUKDOM

Bakgrund: Idag drabbas cirka 300 000 barn i v?rlden av cancer varje ?r. Barncancer kr?ver l?nga behandlingar vilket leder till att barnet spenderar mycket tid i h?lso- och sjukv?rden. F?r?ldrars delaktighet i barnets v?rd ?r central och ?r n?dv?ndig f?r barnets v?lm?ende, d?rmed kr?vs deras n?rvaro n?r barnet behandlas p? sjukhus. Att vara f?r?lder till ett barn med cancersjukdom leder till stora f?r?ndringar och utmaningar.

Hur pÄverkar europeiseringen svensk alkoholpolitik?

AbstractTitle: How does Europeanization effect Swedish alcohol policy? .Titel: Hur pÄverkar Europeiseringen svensk alkoholpolitik?Minor Thesis in Political Science, January 2008Author : Markus GustafssonTutor : Lennart BergfeldtVÀxjö UniversityThis essay will deal with the influence which Europeanization has on domestic politics. The case I have chosen is Swedish alcohol policy. Thus, the purpose is to explore whether observed changes in Swedish alcohol policy in the years 1993-2005 can be explained by SwedensŽs membership in the European Union. To reach this purpose the following questions need to be answered:? What is europeanization?? How has Swedish alcohol policy changed from 1993 to 2005?? Is it possible to connect the changes in Swedish alcohol policy to a process of Europeanizationprocess?The method in this essay has been a qulitative study of litterature.

Det prediktiva vÀrdet hos den implicerade volatiliteten : En jÀmförelse mellan Black-Scholes och Cox-Ross-Rubinstein

Den hÀr uppsatsen undersöker den implicerade volatiliteten hos svenska aktieoptioner, hur vÀl denna överensstÀmmer med den realiserade volatiliteten och om den kan prognostisera densamma. DÄ undersökningen görs pÄ aktieoptioner, som i Sverige Àr amerikanska, Àr valet av vÀrderingsmodell av stor vikt och av denna anledning har vi valt att anvÀnda oss av tvÄ modeller. Dessa modeller Àr Black-Scholes som Àr en modell utformad för vÀrdering av europeiska optioner men som efter vidareutveckling av Merton, klarar direktavkastning samt Cox-Ross- Rubinstein som bÄda kan hantera amerikanska optioner. Resultatet frÄn dessa bÄda modeller jÀmförs sedan dels med den realiserade volatiliteten och dels med varandra. För att utvÀrdera det eventuella prediktionsvÀrdet hos den implicerade volatiliteten gör vi sedan tvÄ regressioner dÀr den implicerade volatiliteten frÄn de bÄda modellerna jÀmförs med den realiserade volatiliteten.

HÄllbar tillvÀxt - möjlighet eller motsÀgelse? : En granskning av EU:s Lissabonstrategi ur ett humanekologiskt perspektiv

The purpose of this study is to make a close and critical scrutiny of the EU Lisbon Strategy and the assumption of `sustainable growthÂŽ. A basic question is to clarify what is meant by `sustainabilityÂŽ in the economic and the environmental dimension respectively, and also, to analyse the meaning of `sustainable growthÂŽ. Secondly, I try to investigate the relationship between the economical and environmental dimensions of the strategy. Are the goals of the dimensions compatible and mutually supporting or are they conflicting? By illuminating these issues the study moves towards a final set of questions: What are the arguments that encourage or counteract the Lisbon assumption of `sustainable growthÂŽ? Is the European Union approaching `sustainable growthÂŽ looking at different economical and ecological indicators? What are the prospects for the Lisbon Strategy as a way towards global `sustainable developmentÂŽ?.

Handelsalstring och handelsomfördelning för Sveriges livsmedelssektor 1996-2002

Syftet med uppsatsen Àr att analysera Sveriges livsmedelssektor efter Sveriges medlemskap i Europeiska unionen 1995 med avseende pÄ de ekonomiska integrationseffekterna handelsalstring och handelsomfördelning. Ett statistiskt datamaterial över produktion, export och import under perioden 1996-2002 analyseras och ett mÄtt av Truman utnyttjas för att faststÀlla förekomsten av handelsalstring och handelsomfördelning.Undersökningen skedde pÄ en övergripande nivÄ för alla produkter inom livsmedelssektorn och pÄ en desaggregerad nivÄ med tretton subgrupper. Resultatet Àr att livsmedelssektorn efter medlemskapet har mött en handelsalstring pÄ en aggregerad och en desaggregerad nivÄ för majoriteten av grupperna. Av den totala kvantiteten livsmedel vi konsumerar kommer en minskande andel frÄn inhemsktproducerade varor, istÀllet ökar andelen importerade produkter frÄn medlemslÀnderna. AnmÀrkningsvÀrt Àr att den inhemska produktionen inte minskar samtidigt som importen frÄn sÀrskilt medlemslÀnder men ocksÄ ickemedlemslÀnder ökar tillsammans med en vÀxande export.

EUs insolvensförordning och dess betydelse för svensk internationell konkursjurisdiktion

Dagens tilltagande internationalisering och utvidgning av europeiska gemenskapen har medfört en ökning av antalet konkurser och andra insolvensförfaranden med anknytning till utlandet. Detta leder till problem dÄ mÄnga stater saknar lagstiftning som möjliggör en ÀndamÄlsenlig och effektiv förvaltning av internationella insolvensförfaranden. Den 31 maj 2002 trÀdde rÄdets förordning om insolvensförfaranden (insolvensförordningen) i kraft. Förordningen har som mÄl att sÀkra den inre marknadens goda funktion genom att effektivt och ÀndamÄlsenligt samordna de ÄtgÀrder som vidtas vid ett grÀnsöverskridande insolvensförfarande. Syftet med denna framstÀllning Àr att försöka utröna vilken skillnad insolvensförordningen innebÀr gentemot tidigare svensk konkursjurisdiktion.

Revisorers syn pÄ marknaden för börsbolagsrevision

Under de senaste decennierna har revisionsmarknadsstrukturen genomgÄtt stora förÀndringar till följd av de samgÄenden och skandaler som Àgt rum. Antalet stora revisionsbyrÄer har minskat och de kvarvarande dominerar alltmer sÄvÀl nationellt som internationellt. Efter finanskrisen som bröt ut Är 2008 har Europeiska kommissionen publicerat en grönbok om revisionspolitik. I denna lyfts bland annat marknadskoncentrationen upp som ett problem. I samband med detta har vi genomfört en studie med följande problemformulering: Hur upplever revisorer pÄ svenska medelstora revisionsbyrÄer den svenska marknaden för börsbolagsrevision? Studien fokuserar pÄ fyra omrÄden, dessa Àr: historisk bakgrund, den svenska marknaden för börsbolagsrevision, intrÀdesbarriÀrer och ÄtgÀrder.

<- FöregÄende sida 44 NÀsta sida ->