Sök:

Sökresultat:

1305 Uppsatser om 13 europeiska industriländer - Sida 1 av 87

Facebook som ett socialt lim : En kvalitativ studie om fo?rstaa?rsstudenters Facebook-anva?ndning

Studiens syfte a?r att underso?ka hur fo?rstaa?rsstudenter pa? Ho?gskolan i Halmstad anva?nder Facebook fo?r att komma in i den nya studietillvaron. Studien bygger pa? kvalitativa individuella intervjuer med fem fo?rstaa?rsstudenter. Studiens huvudresultat a?r att det verkar vara viktigt fo?r fo?rstaa?rsstudenter att anva?nda Facebook fo?r att ba?ttre komma in i den nya studietillvaron.

Inta?ktsdiversifiering i europeiska bankverksamheter : En studie om provisionsinta?kternas effekt pa? aktiemarknadens va?rdering och variationen i aktiepriserna

Denna studie underso?ker hur inta?ktsdiversifiering i europeiska bankverksamheter pa?verkar aktiemarknadens va?rdering och variationen i aktiepriserna. Europeiska bankverksamheter har sedan mitten pa? 1980-talet expanderat mot tja?nster som genererar provisionsinta?kter eftersom den historiska uppfattningen har varit att inta?ktsdiversifiering kan minska variationen i vinsterna och potentiellt o?ka marknadsva?rderingen.Effekten av inta?ktsdiversifiering studeras utifra?n OLS-regressioner pa? paneldata som besta?r av 103 bankverksamheter fra?n 24 la?nder i Europa fo?r perioden 2005 till 2012. Aktiemarknadens va?rdering och variationen i aktiepriserna bera?knas utifra?n data o?ver aktiepriser och fra?n bankverksamheternas finansiella rapporter.

USA, Europeiska Unionen och geopolitik : motiven bakom argumenten

Uppsatsen kartlÀgger det amerikanska agerandet i frÄga om EU: s skapande av en militÀr krishanteringsförmÄga. Dessutom görs ett försök att med hjÀlp av en teori vars födelse Àgde rum före det kalla kriget, förklara USA:s sÀkerhetspolitiska beteende gentemot Europa. Huvudsyftet med uppsatsen Àr att ur ett geopolitiskt-realistiskt perspektiv belysa hur USA betraktar den Europeiska Unionens sÀkerhetspolitiska utveckling.I uppsatsen kan det konstateras att USA:s officiella syn pÄ den europeiska utvecklingen i huvudsak har varit positiv och att man vÀlkomnar att de europeiska allierade staterna satsar mer pÄ sin respektive försvarsförmÄga vilket ger en mer jÀmbördig fördelning av kostnaderna. USA vÀlkomnar europeiska utvecklade förmÄgor för att förbÀttra NATO:s kapacitet. Det föreligger en amerikansk oro för att den europeiska uppbyggnaden skall leda till att NATO:s betydelse minskar.

LegolÄdan som social arena : Leksakens roll i fo?rskolebarns sociala samspel

Detta examensarbete handlar om hur fo?rskolebarn anva?nder leksaker som socialt redskap. Syftet med arbetet var att underso?ka om och hur barn anva?nder LEGO som socialt redskap och uttrycksform och vi sta?llde oss fra?gorna: Pa? vilket sa?tt kan vi se att barn anva?nder LEGO i leken? Kan vi se skillnader i barns anva?ndande av LEGO i olika situationer? Va?r metod fo?r att underso?ka detta var videoobservationer pa? en fo?rskola. Barnen som deltog i studien var mellan tre och fem a?r gamla och sex stycken till antalet.

Redovisning av kreditrisk : en undersökning av 26 europeiska bankers redovisning av kreditrisk enligt IFRS 7

Den finanskris som under 2008 drog in över Europa skadade omvÀrldens förtroende för banker och deras hantering och redovisning av kreditrisker. Transparensen i redovisningen ifrÄgasattes och krav pÄ ökade upplysningar stÀlldes. I denna uppsats utreds om bankerna har tagit till sig av kritiken genom en undersökning av huruvida omfattningen av kreditriskupplys­ningar enligt IFRS 7 i 26 europeiska storbankers Ärsredovisningar har förÀndrats under 2008 jÀm­fört med 2007. Det undersöks ocksÄ om det finns nÄgra skillnader i omfattning av lÀmnade kreditriskupplysningar mellan studiens 10 undersökta banknationaliteter Är 2007 och 2008. Studien har en kvantitativ ansats dÀr 2007 och 2008 Ärs Ärsredovisningar för de största europeiska bankerna studeras. UtifrÄn studien dras slutsatsen att kreditriskupplysningarna i europeiska storbankers Ärsredovisningar har ökat i omfattning mellan Är 2007 och 2008.

SÀkerhetspolitik i dynamisk förÀndring. En diskursanalys av hur CFSP pÄverkat den svenska sÀkerhetspolitiken

Uppsatsen beskiver den europeisering av den svenska sÀkerhetspolitiska diskursen som har skett sedan det svenska intrÀdet i den europeiska unionen. Genom att utgÄ frÄn konstruktiv teori förklarar arbetet hur normer inom det europeiska utrikes- och sÀkerhetssamarbetet (CFSP) förs över till den svenska sÀkerhetspolitiska diskursen. I arbetet framhÄlls att den svenska sÀkerhetspolitiken, efter det kalla krigets slut och Sveriges medlemskap i EU, i allt större utstrÀckning börjat korrelera med den europeiska sÀkerhetspolitiska diskursen. Korrelation framtrÀder framförallt nÀr den svenska neutralitetspolitiken studeras, en politik som omvÀrderats sedan intrÀdet i EU. Uppsatsen belyser ocksÄ hur bÄde den svenska och den europeiska sÀkerhetspolitiska diskursen har förÀndrats över tid..

Europeiska Unionen : En innehÄllslig idéanalys av EU:s demokrati och utveckling

Europeiska Unionens inflytande har stÀndigt ökat och med detta har en aktuell frÄga uppstÄtt, nÀmligen huruvida unionen Àr en demokratisk organisation eller inte. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka Europeiska Unionens utveckling över tid sett till dess grad av demokrati. Undersökningen görs utifrÄn tvÄ tidpunkter och grundar sig i tvÄ fördrag. Den första tidpunkten Àr Maastrichtfördragets ikrafttrÀdande och den senare Àr Lissabonfördragets ikrafttrÀdande och utifrÄn dessa tvÄ tidpunkter undersöks den demokratiska utvecklingen inom unionen. Metoden för att uppnÄ syftet Àr en innehÄllslig idéanalys dÀr Robert Dahls demokratikriterier utgör grunden för analysverktyg och definieras utifrÄn demokratin som ett ideal eller en idealtyp.

Undervisning under m?ltidssituationerna : En observationsstudie om hur f?rskoll?rare anv?nder m?ltidssituationerna pedagogiskt

Det ?r tydligt i l?roplanen f?r f?rskolan Lpf?18 (Skolverket, 2025) att omsorg, utveckling och l?rande ska bilda en helhet i f?rskolan, samt att vardagliga aktiviteter ska vara en del av undervisningen. L?roplanen inneh?ller inte tydliga riktlinjer som beskriver hur m?ltidssituationerna ska anv?ndas p? ett pedagogiskt s?tt. D?rf?r valde vi att genomf?ra en kvalitativ observationsstudie med syftet att ta reda p? hur f?rskoll?rare anv?nder m?ltidssituationerna pedagogiskt.

Har den ökade europeiska integrationen medfört en högre korrelation mellan de europeiska börserna under perioden 1993-2004?

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns en ökad korrelation mellan de europeiska börserna, bÄde som medlemmar i EU och EMU. DÄ USA lÀnge varit en ledande vÀrldsekonomi vill vi undersöka om dess inverkan pÄ de europeiska börserna har förÀndrats. Metod: Vi har utifrÄn olika börsers dagliga avkastningar berÀknat det mÄnatliga medelvÀrdet och korrelationen. Resultaten har vi sedan jÀmfört för att finna samvariation. För att kunna se om korrelationerna skiljer sig Ät har vi berÀknat konfidensintervall.

Är den Europeiska Unionen demokratisk? Om öppenheten inom den Europeiska kommissionen

The European Union is seen as democratic, and one of the criteria for a democratic decision process is that it must be fully transparent for the citizens. That is the only way for them to make their own decisions about political issues, and it is only possible as long as the citizens have access to relevant and reliable information. However, this is not always the case within the European Union, since it is often difficult to get a hold of different documents of the institutions, and since the civil servants to a great extent are forbidden to give away any information..

AnvÀndandet av revisor i smÄ företag : Effekter pÄ rÀntekostnad och skuldsÀttningsgrad

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten fo?r 97 % av Sveriges fo?retag; ma?let med regleringen var att minska fo?retagens kostnader. Tidigare forskning indikerar att avsaknaden av revisor kan leda till ho?gre kreditkostnader. Anledningen a?r att banker inte anser att de finansiella rapporterna a?r av lika ho?g kvalitet utan granskning av revisor och da?rfo?r upplever ho?gre risk.

Stereotyper i kontrast : En studie för hur uppfattningen av vÀlkÀnda platser pÄverkas av stereotypisk musik

Underso?kningen a?mnade besvara hur bilder pa? va?lka?nda platser pa?verkas av stereotypisk musik fra?n andra la?nder. Musikhistoria fo?r de utvalda la?nderna och relaterad forskning ansa?gs som relevant bakgrund till arbetet.Stereotypisk musik fo?r fyra la?nder valdes ut och skapade tillsammans med bildmaterial fra?n fyra storsta?der 12 videoklipp. Tre niva?er av olika ma?ngd landma?rken med fyra videoklipp i varje niva?.

Den (gammal)modiga kommunen : En semiotisk analys av tre kommuners hemsidor

Diskussionen om att kommuner ser pa? sina medborgare mer som kunder a?n som inva?nare har blivit allt mer vanlig. Den ha?r uppsatsen behandlar hur en kommun anva?nder sig av spra?ket, genom texter pa? hemsidan och det a?r en komperativ studie pa? Jo?nko?ping, Kalmar och Va?xjo? kommun. Det kan uppsta? en viss problematik om en kommun anva?nder sig av ett mer kommersiellt spra?kval, det ha?r problemet diskuteras i slutdiskussionen.

Svenska restaurangmenyer: En ja?mfo?rande studie av spra?kbruket

Att utforma en framga?ngsrik och vinstgivande restaurangmeny kra?ver sa?va?l kunskap som erfarenhet inom restaurangbranschen. Spra?kbruket utgo?r en viktig del i skapandet av en meny. Denna studie underso?ker hur 60 restauranger anva?nder sig av formord och inneha?llsord med hja?lp av data fra?n ett egenha?ndligt sammansta?llt s.k.

Yttrandefrihet i Turkiet utifrÄn artikel 301

Syftet med uppsatsen Àr att analysera och diskutera Turkiets lagstiftnings tillÀmplighet med artikel 10 i Europeiska konventionen angÄende skydd för de mÀnskliga rÀttigheterna och de grundlÀggande friheterna. Jag har valt att fokusera pÄ artikel 301 i den turkiska brottsbalken. Artikel 301 anvÀnds för att hindra yttrandefriheten i Turkiet och kan ge upp till 2 Är i fÀngelse. För att komma fram till om artikel 301 Àr en krÀnkning av artikel 10 behöver jag förstÄ hur Turkiet tolkar artikel 10. För att förstÄ detta har jag anvÀnt mig av ett antal domstolsfall frÄn den europeiska domstolen för de mÀnskliga rÀttigheterna.

1 NĂ€sta sida ->