Boendesegregationsfrågan har under de senaste åren fått en allt större uppmärksamhet. Den negativa samhällsutvecklingen i samband med koncentrationen av fattiga invånare och minoritetsgrupper i vissa bostadsområden väckte även intresset för grannskapseffekter. När effekterna blir negativa för de boende blir det genast befogat att finna lösningar för att åtgärda problemen. Det har under årens gång därför riktats satsningar mot de utsatta områdena för att motverka boendesegregationen och dess effekter, en typ av satsning som senare fått motstå mycket kritik. Idag råder det en allmän samsyn bland politiker, beslutsfattare och planerare om att boendesegregationsproblematiken kan åtgärdas om de socialt utsatta områdena blir mer socialt blandade.

Undersokningens syfte har varit att studera hur pedagoger tanker och arbetar kring amnet matematik idag. Internationella undersokningar fran TIMSS Advancerad 2008 (Trends in International Mathematics and Science Study) och fran PISA 2006 (Program for International Student Assesment) visar att elever inte har de kunskaper i matematik som kravs for att soka till de hogre tekniska utbildningarna. For att Sverige ska kunna folja med i den tekniska utvecklingen internationellt behovs en satsning pa matematik. Redan i forskolan behover barn fa de grundlaggande kunskaper i matematik som ar nodvandiga for fortsatt skolgang. I forslaget till den nya laroplanen (Skolverket, 2009), forstarks forskolans pedagogiska uppdrag vilket ska leda till att ambitionsnivan hojs i forskolan.

Antalet traineeprogram har under de senaste åren ökat kraftigt i Sverige och allt fler företag erbjuder denna typ av anställning. Traineeprogrammen anses ha ett gott anseende bland Sveriges studenter och dessa riktar sig främst till nyutexaminerade civilingenjörer eller civilekonomer. Programmen kan ses som en förberedande utbildning inför de kommande arbetsuppgifterna och pågår under 18 ? 24 månader. Traineen får under denna tid chansen att lära känna företaget, genomgå praktikperioder på olika avdelningar och detta varvas med presentationer av företagets rutiner och kultur.

Detta arbete inleds med att berätta om att författarna fick i uppdrag av det nystartade båtföretaget Strand Craft att ta fram strategier för hur de på bästa sätt kunde ta sig ut på marknaden och bli synlig för sina potentiella kunder. Problemställningen skall besvaras av de tre frågorna: var företaget skall kommunicera, hur företaget skall kommunicera och vad företaget skall kommunicera.För att svara på dessa frågor inledde vi med att analysera hur en kund agerar vid ett köp som kräver högt engagemang och vilka verktyg som finns tillgängliga för företaget att använda i sin marknadsföring. Dessa båda faktorer jämfördes för att få reda på vilka av verktygen som kan anses lämpliga att använda sig av vid marknadsföring av en högengagemangsprodukt.När vi fått fram vilka marknadsföringsstrategier, som enligt teorin ansågs som lämpliga, genomförde vi en kvalitativ undersökning med sju båtägare i Sverige för att se hur de agerar när de gör inköp av den här storleken. Båtägarna fick dessutom svara på frågor om vad de hade för åsikter om Strand Crafts varumärke och båtar.Utifrån respondenternas svar fick vi reda på att de idag har sina båtar till helt olika ändamål. Några har båten som ett transportmedel för att exempelvis ta sig mellan stan och sommarstugan på landet, men gemensamt för alla är att båten även ses som ett nöjesobjekt.

Fosforutsläpp kan leda till övergödning i vattenrecipienten om kritiska nivåer överskrids. De enskilda avloppen står idag för en relativt stor andel av Sveriges fosforutsläpp jämfört med de kommunala avloppen. Detta kan sättas i bakgrund av att staten, alltsedan 1970-talet, har lagt ner stora resurser på att reducera utsläppen hos kommunala avlopp, medan en motsvarande satsning på de enskilda avloppen uteblivit.Merparten av dagens enskilda avlopp utgörs av markbaserade reningssystem, det vill säga avloppslösningar där avloppsvattnet får passera genom markmaterial för att renas. Fosforreningen i markbaserade reningssystem har forskningshistoriskt sett inte varit en prioriterad fråga, vilket har lett till kunskapsbrist inom området. Naturvårdsverket har i och med miljöbalkens införande skärpt sina krav på fosforreningen hos enskilda avlopp.

Stockholm står inför en historisk befolkningstillväxt och nu väntas en tid av ombyggnationer och förtätningar av Stockholms storstadsregion. Denna utveckling bidrar starkt till att även CBD växer. Det finns ett flertal projekt som pågår eller planeras i CBD. Ett av dessa projekt är totalrenoveringen av Diligentias profilfastighet Sveavägen 44 i utkanten av norra CBD.Tidigare har det funnits andra projekt som genomförts i utkanten av CBD. I Centralenområdet genomfördes ett flertal stora projekt.

Att ta tag i problemet anga?ende klimatfo?ra?ndringarna och den fo?rva?ntade globala temperaturho?jningen ga?r inte la?ngre att skjuta upp utan ma?ste a?tga?rdas i dagens la?ge fo?r att jorden slutligen ska na? ett ha?llbart klimat. Genom att visa omva?rlden att det ga?r att ha en fungerande storstad med kraftiga reduceringar i biltrafik och ett stort utbud av kollektivtrafik kan Stockholm visa framfo?tterna och vara en inspiration till o?vriga sta?der. Klimatfo?ra?ndringarna a?r ett globalt problem och det kra?vs da?rfo?r ett agerande pa? global niva?.

Hur ska SFI-eleverna snabbast möjligast kunna lära sig svenska? Det ärmånga intresserade av att få veta. Det debatteras frekvent i media och ett flertalforskare studerar svenska som andraspråk i termer av investment (uttryckerelevernas satsning i form av språkinlärning och satsningen påverkas såväl avderas egen insats som av det omgivande samhällets), integration, segregationoch social identitet nu.Studiens syfte är att beskriva tre SFI-lärares uppfattningar om vilka faktorersom påverkar SFI-studerandes svenskinlärning. Frågeställningen är följande:Hur ser lärare på språkinlärning, social identitet, investment och integration,samt eventuella samband däremellan? En kvalitativ intervjustudie genomfördes.Tre SFI-lärare anställda på komvux i en medelstor svensk stad har intervjuats.Det teoretiska ramverket för tolkning av materialet är ett försök tillhermeneutisk ansats inspirerad av kritisk teori, som möjliggör en interaktivprocess mellan intervjumaterial och teori.

Framställning av biogas är en ny produktionsgren inom svenskt lantbruk. År 2009 infördes ett statligt investeringsstöd för biogasanläggningar som i huvudsak rötar stallgödsel. Stödet har inneburit en ökning av både gårdsbiogasanläggningar och större gemensamt ägda samrötningsanläggningar. En satsning på biogas inom lantbruket kan ge dubbel klimatnytta, då gödselhanteringens klimatpåverkan reduceras samtidigt som biogasen kan ersätta användningen av fossila bränslen. Trots investeringsstöd är det få biogasanläggningar som uppnått lönsamhet i sin biogasproduktion. Från flera håll efterfrågas ökad andel samarbeten för att kunna nå potentialen för förnybar energi producerad i lantbruket. I studien undersöks de samarbetsformer som uppstått inom gödselbaserad biogasproduktion där lantbrukare är nyckelaktörer.

Dagens litteratur som rör hälsofrämjande arbete strålar idag av en positiv aura. Vi har genomvår utbildning läst mycket litteratur inom detta ämne och ställde oss till sist undrande om hälsofrämjande arbete verkligen är så bra som litteraturen beskriver. Vi var av uppfattningen att organisationer inte alltid inför hälsofrämjande arbete med, (eller enbart med) lönsamhets- eller hälsomotiv, vilket är det intrycket vi har fått från litteraturen angående hälsofrämjande arbete. Därför valde vi att vår kandidatuppsats skulle handla om motiven bakom hälsofrämjande arbete, eftersom vi ville ha en mer nyanserad bild som ser mer kritiskt på vinsterna och motiven bakom hälsofrämjande arbete. Syftet med uppsatsen är att genom ett kritisk synsätt få en djupare förståelse för hälsofrämjande arbete, bortom den förskönade bilden som visas i litteratur och media. Vi vill på detta vis undersöka vilka motiven bakom organisationers införande av hälsofrämjande arbete är och om eller hur motiven påverkar effekterna av hälsofrämjande arbete. Vi har gjort detta genom en enkätundersökning samt litteratur kring hälsofrämjande arbete och institutionell teori.

Med anledning av JM:s satsning på Lean Construction, där företaget arbetar med att effektivisera verksamheten, syftar detta arbete till att identifiera frekvent försenade arbetsmoment och orsaker till detta. Arbetets datainsamling av olika typer av förseningar har avgränsats till nio tillhandahållna flerbostadsprojekt från olika delar av Sverige. Den data som har behandlats innefattar mötesprotokoll och tidsplaner som sedan låg till grund för de personliga intervjuer med arbetsledning för de olika projekten. Utifrån insamlad data och intervjuer genomfördes en enkätundersökning via Internet riktad till arbetschefer, platschefer och arbetsledare. Totalt blev 93 stycken personer från Stockholm och 95 från regioner inom affärsenheten Riks blev inbjudna att delta i undersökningen. Genom granskning av tillgängligt material kunde det konstateras att de arbetsmoment som vanligen upplever någon form av försening är:Arbeten under normalplanStällningsarbetenFasadarbetenHissmontagePlattsättningKöksleveranserVad beträffar arbeten under normalplan är brisfälliga geotekniska undersökningar en vanlig orsak till försening, vilket i sin tur kan leda till undermåliga bygghandlingar.  Andra vanliga orsakerna till att ovanstående moment blir försenade är framförallt bristande styrning av egen personal och underentreprenörer.

Denna undersökning syftar till att kartlägga Botkyrka Kommuns kulturprofilering samt se hur den påverkar det konstnärliga innehållet hos kulturverksamheterna som är verksamma inom kommunen. Detta är en fallstudie med en kvalitativ forskningsdesign där primärdata utgörs av ostrukturerade intervjuer med tio informanter som på något sätt arbetar inom ramen för Botkyrkas kulturarbete. Informanterna utgörs av en politiker, en extern kulturstrateg, tjänstemän och verksamhetschefer på kulturverksamheterna. Förutom Botkyrka kommun har Cirkus Cirkör, Mångkulturellt centrum, Subtopia och Xenter funnits representerade i studien. Det analytiska verktyg som använts verkar med bakgrund till de reformativa förändringarna inom offentlig förvaltning och tankarna om den nya ekonomin, där kultur och ekonomi närmar sig varandra allt mer. Utifrån institutionaliserade idéer skapas en växelverkan mellan regler, aktörer och handling som i sin tur skapar och skapas av diskurser.

En ständig strävan pågår i industrin mot att befästa och utveckla sina marknadspositioner genom ökad effektivitet, produktivitet, flexibilitet och kvalitet. Japan anses vara ett föregångsland i detta avseende och kända koncept som Just-in-time (1ff) eller Resurssnål produktion härstammar därifrån. Just-in-time-konceptet innebär en satsning på att minimera alla kostnader och all resursförbrukning. Man låter medvetet produktionssystemen bli känsliga för störningar för att felkällorna lättare ska kunna upptäckas och åtgärdas. En strävan är att ständigt öka produktionstakten samtidigt som man vill öka flexibiliteten i volym och produktmix.

Det finns idag en ökande miljömedvetenhet i samhället där många börjat ifrågasätta den miljöpåverkan vi orsakar i världen genom det sätt vi lever. Ett hållbart samhälle är det självklara målet för många, men vi verkar ändå inte vara villiga att förändra vår livsstil trots alarmerande rapporter från forskarsamfundet världen över. De förändringar som ändå sker i samhället går visserligen mot ett mer miljövänligt och hållbart samhälle, men det går förhållandevis långsamt. Koldioxidens skadliga inverkan på miljön är något man bör lägga särskild energi på att försöka minska eftersom koldioxiden är så starkt kopplad till klimatförändringen. Dagens ökande bilförsäljning är en av orsakerna till de förhöjda koldioxidutsläppen i världen.

Ett växande EU och globalisering har öppnat marknaden för länder med konkurrenskraftiga produktionskostnader och priser. Svenska företag ser ett ändrat köpmönster hos konsumenter. Pengar läggs på upplevelse istället för det materiella och finns ett billigare likvärdigt alternativ prioriteras det.Internationellt sett är Sveriges produktionskostnader höga i de flesta branscher. För att konkurrera prismässigt tvingas företag kostnadseffektivisera. En alltmer diskuterad och använd strategi är outsourcing.