Syftet med denna studie är att kartlägga gymnasieelevers användning av datorer i skolarbetet med olika ämnen på ett yrkesprogram och två högskoleförberedande program. Kontext för studien är en centralt belägen kommunal gymnasieskola, i en mindre kranskommun gränsande till en storstadsregion i Mellansverige. Datainsamlingen består av en kvantitativ fallstudie med enkät som datainsamlingsmetod. Det empiriska underlaget omfattar 50 enkäter och respondenterna är elever i gymnasiets årskurs tre, från några av den undersökta skolans olika gymnasieprogram. Studien avser jämföra vad elever på ett fordonsprogram, ett samhällsvetenskapligt program och ett tekniskt program använder datorer till i olika skolämnen, däribland svenska, engelska och matematik.

This master thesis was written in the purpose to study how the location and access to computers in the physical realm of the public library reflects the undergoing changes in the public libraries role in Swedish society. This study is done in a form of a case study of three small public libraries. All of them were in the process of transforming both their physical and virtual space. The thesis focuses on where in the library the computers are placed and how their location interacts with the libraries main tasks. It also focuses on the analysis of the relationship between these two elements and how that relationship reflects the alteration of the public libraries place in society.

Många skolor inför allt mer undervisningshjälpmedel baserade på informationsteknik trots att det finns mycket få empiriska resultat för vilka effekter datorer har i undervisningen. Istället präglas argument för 1-1 ? att ge en dator till varje elev ? ofta av vad skolpolitiker hoppas att datorerna ska bidra med. Det finns många fördelar med 1-1, men utan kunskap om hur man arbetar med datorer finns risken för negativa effekter på undervisningen. Den här uppsatsen huvudsyfte är att undersöka om, och i så fall hur, svenskundervisningen har förändrats sedan införandet av 1-1.

Att använda datorer i matematikundervisningen kan huvudsakligen ha två olika syften. Antingen kan syftet vara att eleverna ska lära sig använda datorer och tekniska hjälpmedel (vilket ingår i flera av gymnasieskolans kursplaner) eller så används datorer och tekniska hjälpmedel som ett hjälpmedel i själva undervisningen så att eleverna kan lära sig matematiken på ett bättre sätt. Den senare aspekten har undersökts i detta arbete. Fem lärare har berättat hur de tar datorn till hjälp för att eleverna skall ta till sig matematiken på ett bättre och effektivare sätt och två olika användningssätt har här kunnat identifieras. Det första sättet är att läraren använder datorn som ett hjälpmedel vid genomgångar, då läraren använder datorn och eleverna tittar på en storbild och ser vad läraren gör, som en föredrags-hållare använder en overhead eller PowerPoint.

Informationsteknologi branschen är enligt en omfattande arbetsmiljöundersökning sämst iSverige när det gäller att främja och aktivt arbeta för en god arbetsmiljö, ett fenomen somäven präglar vissa IT-utbildningar. Vi har med denna uppsats valt att undersöka huruvida enstudent och dennes studiemetoder påverkas av sin arbetsmiljö. Vi har för att kunna få framstudenters egna upplevelser och tankar gjort en kvalitativ fallstudie i form avfokusgruppsundersökningar på två studieorter; den Matematiska och Systemtekniskainstitutionen (MSI) på Växjö universitet samt Centrum för informationslogistik (CIL) iLjungby, två skolor som tillhandahåller olika IT-stöd för sina studenter. MSI har ett IT-stödbestående av klassiska datorsalar medans CIL som IT-stöd erbjuder studenterna på skolan attleasa nya bärbara datorer. Vi påpekar och drar slutsatser kring skillnader i arbetsmiljön på deolika studieorterna.

Denna litteraturstudie avser att behandla IKT inom den pedagogiska verksamheten. Utgångspunkten är att konkretisera IKTs artefakter, så som datorer och interaktiva skrivtavlor av både lärare och elever. Genom en systematisk litteraturstudie har vi hittat aktuell forskning som problematiserar vårt syfte. Den aktuella forskningen pekar mot att elever övervägande använder datorn till att skriva med i skolan, men även att söka information för att få mer kunskap. Det framkommer även att det är förnuftigt att låta elever använda datorer i tidig ålder för att bli förtrogen med den, då datorn används genom hela skolgången.

Skolan har fått ta del av den tekniska utvecklingen genom datorns introduktion. Vår uppfattning är att dess fulla potential inte används och att det har fokuserats för mycket på hur man kan få in datorn i undervisningen, när frågan borde ha varit: "Varför?" I läroplanen finns det inga tydliga mål eller riktlinjer för hur datorn skall användas. Eftersom införandet av datorn inte har förankrats hos pedagogerna, har den ibland förpassats till att bli en dyr skrivmaskin eller en teknisk encyklopedi. Vi anser att datorn är ett hjälpmedel med stor potential för pedagoger och elever i skolans verksamhet.

BakgrundVi har undersökt projektet One Laptop per Child vilket är datorprojekt startat i USA med syfte att förse elever i utvecklingsländer med varsin dator i undervisningen. Sedan år 2000 har Rwanda påbörjat en tydlig satsning för landets utveckling. IKT har en stor roll ochgenomsyrar alla officiella dokument, från regering till läroplaner. I officiella dokument från OLPC figurerar uttrycket Learning by doing, vilket är starkt förknippat med John Dewey och hans pedagogiska tankar. Forskningen kring datorer i skolan och antalet datorer per elev är oenig, men gemensamt för den forskning vi har tagit del av är att skolor som arbetar med datorer avkrävs en tydlig struktur kring upplägget.SyfteSyftet med vår studie är att ta reda på hur elever och lärare i en klass, som ingår i projektet One Laptop per Child, i Rwandas huvudstad Kigali förhåller sig till och använder sig av datorn i undervisningen.MetodVi har genomfört en kvalitativ studie med inspiration från etnografin där vi har använt oss av observationer och intervjuer vid insamlandet av data.

Användningen av datorer i arbetet har blivit en allt vanligare företeelse på arbetsplatsen, och för anställda på till exempel callcenter är datorer ett oumbärligt inslag i arbetssituationen. Med tekniken följer dock inte enbart fördelar; användningen av datorstöd kan även leda till kognitiva arbetsmiljöproblem och stress och ha en märkbart negativ inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Genom teoretisk genomgång och kvalitativa intervjuer med arbetsmiljökunniga konstateras dock att det saknas bra utvärderingsverktyg för att uppmärksamma denna typ avproblem. En arbetsplatsstudie på ett callcenter används för att visa på hur användningen av datorstöd kan inverka negativt på den psykosociala arbetsmiljön, och dess resultat ligger till grund för ett helt nytt utvärderingsverktyg. Detta syftar till att hjälpa organisationer och företagshälsovård att uppmärksamma kognitiva och psykosociala arbetsmiljöproblem relaterade till användningen av datorstöd, med hjälp av termer som kognitiva krav, kontroll och socialt stöd.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka ungdomars användning av digitala medier och hur de ser ut på användningen av dessa i sina respektive skolgång. Med en bredare kunskap på området är förhoppningen att lärare ska kunna bedriva undervisning som inkluderar datorer och tillgången till digitala medier på ett mer effektivt och utvecklande sätt. För att närma mig till ämnet har jag genomfört kvalitativa intervjuer med elever i olika program på gymnasienivå. Resultatet av undersökningen visar att formerna för lärande har förändrats de senaste åren på grund av den explosion av digitala verktyg som blivit en del av vår vardag och att det därför krävs nya färdigheter för att kunna navigera i det överflöd av information som finns på nätet. Undersökningen visar också att bild kan ha blivit viktigare än text för att förstå, tolka och förmedla mening och att sociala medier eller datorspel används väldigt sällan i undervisningen. Elever uttrycker en tydlig vilja att i större utsträckning få använda datorer i undervisningen och anser att lärarna än så länge inte har tillräcklig kunskap för att bedriva den typen av undervisning..

Syftet med detta arbete är att undersöka implementationen av digitala hjälpmedel imatematikundervisningen på gymnasiet samt jämföra gymnasieelevers uppfattning medtidigare forskningsresultat. Arbetet influeras av en positivistisk hållning till kunskap ochbygger på en kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning hos gymnasieelever.Med hjälp av hypotetiskt deduktiv metod har vi försökt besvara våra frågeställningar.Resultaten visar att eleverna överlag har en positiv inställning till datorer och surfplattor ochatt detta överensstämmer med tidigare forskning. Resultaten visar också att datorer används ihögre utsträckning än surfplattor samt att tekniken endast blir effektiv om den används på rättsätt. Slutsatsen som vi drar av detta arbete är att den moderna tekniken alltid kommer att varasvår att implementera i skolan samt att den ibland kommer att användas på fel sätt. Men närden väl har fått tid att komma in i systemet och börjas användas på rätt sätt kan den leda tillstora framgångar och utveckling i den vardagliga verksamheten på skolorna..

Användning av Informations- och kommunikationsteknik (IKT) är idag ett naturligt inslag i många människors vardag. Samtidigt uppmärksammas risken med digitala klyftor av flera samhällsinstanser. I detta sammanhang nämns äldre som en av de grupper som riskerar att hamna efter, vilket i förlängningen kan leda till ett utanförskap från den demokratiska processen på grund av bristande tillgång till eller kunskap om datorer och Internet. Studiens syfte är att belysa äldres upplevelser och erfarenheter av datorer och IT och sin delaktighet i IT-samhället idag. Studien är inspirerad av etnografisk metod och har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där ålder kan förstås som en skapad social kategori.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur barn i årskurs fem på en skola i Stockholm upplever sin fritidsverksamhet. Vi var intresserade av att se om barnens uppfattning av verksamheten stämde överens med vad fritidsledarna anser att barnen behöver. Många barn deltar idag i fritidsverksamhet och därför är det intressant att få veta vad de tycker om sin vistelse där.För att ta reda på detta har vi genomfört en enkätstudie med barnen och även intervjuat de två fritidsledarna som arbetar i verksamheten.Resultatet av vår studie visar att barnen tycker det är roligt i verksamheten för att det finns ett varierat utbud av aktiviteter både inomhus och utomhus. Barnen utnyttjar helst de aktiviteter, som de annars inte har tillgång till. I verksamheten väljer de själva vad de vill göra och fritidsledarna styr endast verksamheten under loven.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur pedagoger beskriver barns datoranvändning i förskoleverksamhet. I vår empiriska undersökning har vi intervjuat åtta pedagoger inom förskoleverksamhet. Vi valde att göra semistrukturerade intervjuer, en form av kvalitativ intervju. Den som intervjuar använder sig av i förväg fastställda frågor, vi kompletterade även dessa med följdfrågor. Vid analys av respondenternas svar har vi utgått från begrepp inom det sociokulturella perspektivet.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger nyttjade informations- och kommunikationstekniken (IKT) för att göra skolans undervisning tillgänglig för alla elever samt deras uppfattning om vilken betydelse IKT hade för elevers lärande och måluppfyllelse. Utgångspunkten var de nationella satsningar som gjorts på lärares fortbildning inom området IKT och vilken effekt det gett samt tidigare forskning. Den teoretiska ansatsen grundade sig på ett sociokulturellt lärande. Fyra pedagoger inom olika skolformer intervjuades. Resultatet visade att pedagogerna i första hand associerade IKT med datorer och i synnerhet kopplat till läs- och skrivprocessen.