I mediarapportering och av egen erfarenhet från verksamhetsförlagd utbildning anser forskaren i denna uppsats att en negativ bild av lärares attityder till att använda datorer i sitt arbete framträder. Även forskning inom området visar att lärare har förhållit sig kritiska till införandet av teknik på skolorna. Dock visar undersökningar att lärare ställer sig alltmer positiva till användandet av datorer samtidigt som lärares kompetens inom området ökar. Syftet med föreliggande undersökning är därför att undersöka lärares attityder till datoranvändning i skolan, såväl administrativt som i undervisning. Lärares attityder angående kunskapsutveckling, möjligheter/hinder samt relationen mellan lärare och datorer har undersökts och jämförts med forskning inom området.

I takt med att samhället utvecklats har även tekniken gått framåt, och digitala verktyg, såsom datorer och läsplattor, blir allt vanligare i klassrummen. En metod som går hand i hand med digitaliseringen är Att skriva sig till läsning-metoden som går ut på att elever i årskurs 1 skriver sig in i läsningen med hjälp av dator, eller läsplatta. Först i årskurs två börjar de skriva med penna. Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ undersökning studera ett urval lärare och deras elevers förhållningssätt till digitala verktyg som stöd i den tidiga läs- och skrivundervisningen. För att uppnå mitt syfte har jag intervjuat två lärare och deras elever, samt observerat klassrumssituationer där de använde sig av digitala verktyg.

Behovet av att analysera volatilt minne från Macintosh-datorer med OS X har blivit allt mer betydelsefull på grund av att deras datorer blivit allt populärare och att volatil minnesanalysering blivit en allt viktigare del i en IT-forensikers arbete. Anledningen till att volatil minnesanalysering blivit allt viktigare är för att det går att finna viktig information som inte finns lagrad permanent på datorns interna hårddisk. Problemet som låg till grunden för det här examensarbetet var att det uppenbart fanns brist på undersökningsmetoder av det volatila minnet för Mac-datorer med OS X.Syftet med detta arbete var därför att undersöka möjligheten att utvinna information från ett volatilt minne från en Mac-dator med OS X genom att kartlägga och bedöma olika undersökningsmetoder. För att göra denna undersökning har litteraturstudier, informella intervjuer, egna kunskaper och praktiska försök genomförts.Slutsatsen blev att möjligheten att utvinna information från det volatila minnet från en Mac-dator med OS X är relativt begränsad. Det största problemet är själva dumpningen av minnet.

Denna studie om datoranvändandet i förskolan är en kvalitativ studie som baserar på intervjuer med fem olika pedagoger på två olika förskolor. Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger ser på datorer i förskolan. Detta för att datoranvändandet ökar och är idag lika självklart som TV-tittandet. Barn i dag kommer i kontakt med datorer redan i tidig ålder. Under 2012 kom nyheten att varannan treåring har använt internet.

Syfte: Syftet med undersökningen var att söka ta reda på hur elever med läs och skrivsvårigheter upplever att de använder sig av datorn nu när alla elever i klassen har tillgång till samma utrustning.Teori: Studien tar sitt avstamp i det sociokulturella perspektivet. I detta perspektiv ses omgivningen runt individen som det avgörande för elevens utveckling och lärande. Metod: Datainsamlingen och empirin består av kvalitativa intervjuer. Sex elever deltog i studien. Intervjuerna har sedan transkriberats och bearbetats i enlighet med den hermeneutiska tolkningsläran.

Under en kurs om människans fysiologi letade jag användbara hemsidor på Internet. Jag slogs då av att det fanns många bra hemsidor på engelska, men knappt några på svenska. Jag bestämde mig då för att göra en svensk sida som är användbar för skolbruk. Då datorer och Internet mest används för faktasökande i samband med eget arbete ville jag bygga upp något annorlunda. Meningen med detta arbete är att försöka bygga upp ett interaktivt läromedel med program som går att hitta gratis på Internet, samt att undersöka vilka problem som kan uppstå vid framställningen.

AbstractThe purpose of this paper is to compare existing theories and policies on CALL (Computer Assisted Language Learning) with the actual situation among practising teachers of ESL (English as a Second Language) of secondary schools in Sweden. The evaluation focuses on the differences between theories and reality, and discusses why, if any, the differences exist. Some background information on second language acquisition is provided, and recent theories and standpoints within the field of CALL are mentioned to highlight the differences between theory and reality. The evaluation was made by handing out a survey to 33 teachers of ESL, asking questions about their use of computers in their everyday teaching. The survey shows that the gap between the theories and standpoints within the field of CALL, and the reality of teachers in schools often is huge.

Målet med detta examensarbete har varit att ta fram en applikation föratt publicera kyrkoåret. Appen ska fungera i telefon och pekplatta förandroid. Till det kommer en webbsida som fungerar för datorer ochmobila enheter som inte kör android. Man skall även kunna få framdatan som en PDF (Portable Document Format) fil, XML (ExtensibleMarkup Language) fil och en ICAL (kalender) fil. I denna uppgift ingåräven att ta fram en databasstruktur, objektorienterad design för arbetetsamt val av system och databas.

Föreliggande studie behandlar hur lärandet sker med hjälp av digitala läromedel i skolan. Rektorerna, lärarnas och elevernas syn står i fokus för arbetet. Både internationella och nationella studier har påvisat digitala läromedels effekter på lärandet. Syftet med studien är att ge förståelsen av hur digitala läromedel påverkar lärandet samt att belysa digitala läromedels positiva och negativa sidor. Studiens empiri består av tolv intervjuer och tre obervationer genomförda med rektorer, SO-lärare och elever inom tre grundskolor i en liten stad i södra Sverige.

Få människor vet hur datorer fungerar, vilka komponenter de är uppbyggda av och hur dessa samverkar. I detta examensarbete har en prototyp till en multimediepresentation utvecklats. Presentationen kommer att placeras på ett datorhistoriskt museum och dess syfte kommer där att vara att hjälpa människor förstå hur datorer fungerar. Prototypen är baserad på bilder och enklare animationer som förklarar samverkan och funktion hos de olika datorkomponenterna, bland annat genom att visa scenarier som många människor troligtvis känner igen från sin vardag. Målet med arbetet har varit att inskaffa kunskap kring hur multimedia kan användas för att illustrera tekniska processer, samt kunskap kring hur multimediepresentationer skall utveck-las.

Den här studien är en kunskapsöversikt där vi undersöker vadforskningen säger om vilka problem som kan uppstå kring införandetoch användandet av ?Att skriva sig till läsning? (ASL) med datornsom hjälpmedel. Vi ser det som ett problem att det finns många skoloroch pedagoger som tar sig an ASL utan att känna till vad forskningensäger om för- och nackdelar med metoden. Vårt syfte med dennastudie är därför att undersöka vilka återkommande brister somforskningen beskriver för att pedagoger ska kunna jobba förebyggandeoch undvika dem. Vi har systematiskt samlat in forskning med hjälpav sökord kring datorer, digital literacy och ASL och dokumenteratsökningarna i en tabell (bilaga 1).

Allt fler skolor satsar på digitalisering och köper in egna datorer till eleverna. I samband med detta ställs det krav på eleverna att de skall kunna hantera tekniken och vara digitalt komp-etenta. Digital kompetens ses som en viktig del för elever att besitta och för att fungera i vårt samhällsliv. Detta är dock ingenting som skolan vi studerat främjar då de inte bidrar till en ökad digital kompetens hos eleverna. Det finns forskare som däremot anser att det är i skolan som eleverna bör få sin digitala kompetens.

Denna litteraturstudie avser att behandla IKT inom den pedagogiska verksamheten. Utgångspunkten är att konkretisera IKTs artefakter, så som datorer och interaktiva skrivtavlor av både lärare och elever. Genom en systematisk litteraturstudie har vi hittat aktuell forskning som problematiserar vårt syfte. Den aktuella forskningen pekar mot att elever övervägande använder datorn till att skriva med i skolan, men även att söka information för att få mer kunskap. Det framkommer även att det är förnuftigt att låta elever använda datorer i tidig ålder för att bli förtrogen med den, då datorn används genom hela skolgången.

This report is an analysis of the gender representation in Swedish sports media, a comparison between sport in public service television for adults and children. The study explores the differences between the number of male and female sports in the matter of air time and also the number of male and female appearances in the TV shows. The programs studied in this report are the Swedish SVT?s Sportspegeln and Lilla sportspegeln. When we began this analysis we were under the impression that men would be over-represented, but that representation in sports television for children would be more gender equal than the adult counterpart. The result of the analysis confirmed previous studies stating that men dominate the sports programs in Swedish public service television.

Allt fler skolor satsar på digitalisering och köper in egna datorer till eleverna. I samband med detta ställs det krav på eleverna att de skall kunna hantera tekniken och vara digitalt komp-etenta. Digital kompetens ses som en viktig del för elever att besitta och för att fungera i vårt samhällsliv. Detta är dock ingenting som skolan vi studerat främjar då de inte bidrar till en ökad digital kompetens hos eleverna. Det finns forskare som däremot anser att det är i skolan som eleverna bör få sin digitala kompetens.