Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att unders?ka samband mellan kroppskomposition och uth?llighetstest p? is samt st?ende l?ngdhopp hos kvinnliga och manliga juniorishockeyspelare. Metod: Studien ?r en kvantitativ tv?rsnittsstudie d?r 28 ishockeyspelare fr?n en elitverksamhet deltog, varav 15 kvinnor och 13 m?n. Deras ?lder var fr?n 15?19 ?r, med tr?ningserfarenhet i elitmilj? p? 0?3 ?r. En DXA-m?tning j?mf?rdes med st?ende l?ngdhopp p? barmark och uth?llighetstest p? is.

Primvården har anor från 1600- talet och sjukgymnastik är idag den tredje största professionen inom svensk sjukvård. Samhället är under ständig förändring vilket ställer krav på att hälso- och sjukvården anpassas efter dessa. Således för att ge en god och anpassad vård behöver svenska folkets behov utredas. Syftet med studien var att kartlägga vilka problemområden som patienter som sökte sjukgymnast i svensk primärvård hade, sett till fördelning av kön, ålder, lokalisation och symtom som fanns. En kvantitativ studie genomfördes med en webbenkät utförd i EvaSys.

Under 99 % av den tid som människan funnits på jorden har löpning skett barfota. Sen 1970-talet har mängder av löparkorskor utvecklats och dagens moderna skor är konstruerade att både ge skydd och stabilitet för foten. Under senare år har medvetenheten av att ha en fysiskt aktiv livsstil ökat och löpning har blivit en populär aktivitet. I och med detta har också riskgruppen för utvecklandet av överbelastningsskador i nedre extremitet ökat.Att sammanställa vetenskaplig kunskap om barfotlöpning jämfört med skodd löpning i ett skadeförebyggande syfte.Litteratursökning genomfördes i de medicinska databaserna PubMed, PEDro, Primo, Scopus, Cinahl och ProQuest med både fritext och MeSH-termer som sökord. Efter granskning av innehåll och inklusions- och exklusionskriterier återstod 13 relevanta artiklar för resultatet.

Introduktion/bakgrund: På ett företag där det förekommer truckar skall personalen enligt lag använda truckskor som skyddsutrustning. I nuläget använder personalen inte sina truckskor på arbetstid eftersom de anses vara obekväma och öka deras besvär från kroppen. Det har visat sig i en rad olika studier att användandet av sulor i skorna kan reducera besvär ländrygg och nedre extremitet. Syfte: Syftet var att studera vilka effekter en individanpassad sula kan ge på arbetsrelaterade besvär i ländrygg, höft, knä eller fot, hos personal med stående arbete. Metod: Studien genomfördes som en Single-System Experimental Design (SSED) med ABA-design.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med föreliggande litteraturstudie var att analysera befintlig data gällande skadeincidens, skademekanismer, skadelokalisation samt typ av skada hos fotbollsspelande barn och ungdomar. Frågeställningar:? Hur ser den anatomiska fördelningen av skador ut hos fotbollsspelande tonåringar 13-19 år?? Vilken skademekanism samt typ av skada är vanligast?? Hur många skador kan en spelare förvänta sig i relation till antal exponeringstimmar av fotboll?MetodLitteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, SportDiscus, Cochrane Library och PEDro. Studien avgränsades till ungdomar mellan 13-19 år, publikationer i peer-reviewed tidskrifter samt skadeincidens rapporterad i relation till antal exponerade timmar. Enbart studier publicerade på svenska eller engelska användes.

Majoriteten av dem som amputeras i Sverige är äldre, med bakomliggande sjukdomar. Syftet med studien var att undersöka hur äldre personer som har fått en nedre extremitet amputerad upplever att detta påverkar tillvaron. Sex personer som har genomgått en amputation intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Materialet analyserades genom en manifest kvalitativ innehållsanalys enligt Burnard (1991). Fem kategorier med tillhörande underkategorier framkom; Vardagliga rutiner, Det sociala livet, Rörelse och aktivitet, Anpassning samt Sjukvården i samband med amputation.

In today?s technological society, there are increasingly less physical demands on the locomotor system. However, despite that notion strength and function in the hand?s complex biomechanical system are in fact both needed to cope with daily life. The grip function is a main function in the hand and is used in many examples of scientific research, for instance when assessing physical health and predicting the probabilities of premature mortality.

Den totala risken att drabbas av skador för idrottare är hög. Flera studier har visat att skador är vanligt inom friidrott, längdskidåkning och orientering och skadorna är framförallt av belastningsrelaterad karaktär i nedre extremitet. Det förekommer att många tränar trots smärtan och ett vanligt uttryck inom elitidrotten är "no pain, no gain" vilket innebär att för att nå toppen får man räkna med smärta. I Sverige finns speciella gymnasier för ungdomar som vill träna för att nå yttersta eliten inom sin idrott. Syfte: Syftet var att undersöka träningsvanor, förekomsten av skador samt hur vanligt det är att träna trots smärta hos ungdomar vid idrottsgymnasium för friidrott, längdskidor och orientering.Enkäter delades ut vid två olika idrottsgymnasium, ett för friidrott och ett för skidor - och orientering.

Att genomgå en amputation kan upplevas som en stor livsomställning där patienten behöver acceptera förlusten av kroppsdelen för att kunna gå vidare med sitt liv och uppleva en god livskvalitet, trots en kvarvarande grundsjukdom. Patienten genomgår en transition och lär sig hantera sin nya situation och finner mening och begriplighet. Genom en känsla av sammanhang kan patienten få en ökad livskvalitet. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa faktorer som påverkar patientens livskvalitet efter en amputation av nedre extremitet på grund av diabetes eller kärlsjukdom. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl, där inklusionskriterierna var amputation av nedre extremiteter som genomförts på grund av diabetes eller kärlsjukdom.

Bakgrund: Amputation innebär att en kroppsdel eller en del av ett organ kirurgiskt avlägsnas. I Sverige utförs årligen cirka 3500 amputationer. De vanligaste orsakerna är kärlsjukdom, trauma, tumörer eller utvecklingsrubbning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med amputerade extremiteter upplever sitt dagliga liv. Metod: En litteraturstudie som består av tio vetenskapliga artiklar. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL, PubMED och PsycINFO. Kvalitetsbedömning genomfördes med en granskningsmall för kvalitativa artiklar. Resultat: De amputerade upplevde förlorad självständighet och negativ förändring i deras kroppsbild.

Tidigare studier har visat en korrelation mellan muskelgrupper, särskilt gällande styrka mellan olika muskelgrupper i samma extremitet. Syftet med den här studien var att se om maximal isokinetisk muskelstyrka i låret korrelerar med maximal isometrisk handgreppstyrka hos friska individer >60 år. Exklusionskriterier var muskuloskeletala besvär, hjärt? kärlsjukdom, KOL, RA, Gonartros eller pågående infektion. Isokinetisk benstyrka mättes på 25 försökspersoner >60 år i Biodex System 3 och isometrisk handgreppstyrka mättes med Grip-D.

Det är vanligt att en patient med reumatoid artrit (RA) förr eller senare behöver ersätta sin höftled/leder med plastik. Efter en höftplastikoperation är vissa rörelser olämpliga för patienten att utföra. Idag finns inget status för bedömning av patienter med RA, som samtidigt tar hänsyn till en eventuell höftplastik. Syftet med den här studien var att utforma ett kliniskt användbart status för bedömning av RA-patienter som har höftledsplastik. Syftet med studien var också att statuset ska bidra till att göra statustagning för RA-patienten säkrare, i avseende att minska luxationsrisken.

Syftet med detta arbete var att beskriva personers upplevelse av att leva som amputerad, med fokus på smärta och protesanvändning. Studien har baserats på sju vetenskapliga artiklar, som har analyserats med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analyseringsarbetet gjordes utifrån två frågeställningar: Upplevelsen av att leva med fantomsmärta och Amputerade personers upplevelse av att använda protes. Dessa två frågeställningar resulterade i vardera tre kategorier: Att vara tvungen att stå ut med fantomsmärtan och dess variationer, Att begränsas i det dagliga livet efter amputation, Att vilja ha mer information om fantomsmärtan av omvårdnadspersonal istället för av andra personer som genomgått amputation, Att känna sig osäker på protesen och vilja påverka dess utformning, Att känna en förändring och begränsning av protes- användningen, men med tiden bli medveten om den och anpassa sig samt Att uppleva protesens passform och utseende som viktigt. Studien visar att det är en stor förändring att genomgå en amputation, både fysiskt och psykiskt.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilken aktuell vetenskap som lett till rekommendationen av att administrera sockerlösning till nyfödda barn i smärtlindrande syfte, i samband med hälstick/venpunktion. Litteraturstudien var av kvantitativ, deskriptiv art. Data analyserades med hjälp av Forsberg och Wengströms granskningsmall för randomiserade kontrollerade studier. De studier som granskades i denna uppsats visade genomgående att sockerlösningen har betydelse för smärtlindringen hos det nyfödda barnet som genomgått någon form av procedursmärta. Vad gäller styrkan på sockerlösningarna kunde konstateras att högre styrka gav bättre effekt.

Sett över hela världen är fotboll den vanligaste idrotten som utövas. Skadefrekvensen inom fotbollen i Sverige ligger på 3-7 skador per 1000 träningstimmar och 14-30 skador per 1000 matchtimmar. Det vanligaste skadeområdet hos fotbollsspelarna är nedre extremitet där ankelstukningar är den vanligaste skadan. Orsakerna till skador inom fotbollen är inte helt klarlagda, men sådant som kan leda till skador är inre och yttre faktorer. Svenska Fotbollförbundet håller i tränarutbildningar som baseras på tre olika nivåer: bas, avancerad och professionell.