I en stadsmiljö som innehåller stora mängder geografisk information på en begränsad yta finns det flera faktorer som ställer till problem vid kartläggning och positionering. Målet med detta arbete var att skapa en dynamisk stadskarta för webben med visualisering av byggnader i flera plan, att skapa ett användarvänligt gränssnitt med möjlighet till relevanta dataurval samt att undersöka vilka metoder som är användbara för positionering där en GPS-mottagare inte har täckning. Den metod som främst var av intresse att undersöka är en teknik benämnd WiFi Positionering, vilken med hjälp av trådlösa accesspunkter beräknar användarens position.Ett system för datalagring och tillhandahållande av data via ett webbaserat användargränssnitt dimensionerades och implementerades. De programvaror som användes till detta var PostGIS (databashanterare), GeoServer (kartserver) och OpenLayers (kartapplikation). Systemet installerades i en testmiljö som tillhandahölls av Compare Testlab.Användargränssnittet är ett webbaserat program vilket utvecklades med en teknik som stöds av webbläsare i smartphones samt till datorers dito.

SammanfattningStora mängder information publiceras idag via olika kanaler utan hänsyn till tillgänglighet. Genom att inte aktivt göra information tillgänglig exkluderas stora grupper av individer från att kunna ta del av den vilket är ett problem både för dessa individer samt för dem som vill förmedla informationen. Det finns idag en mängd hjälpmedel som i vissa fall kan göra information tillgänglig i efterhand men det finns en stor fördel i om man redan från början kan tillgängliggöra den.Det här examensarbetet behandlar de tillgänglighetsproblem som personer med dyslexi-och autismspektrumdiagnos kan uppleva vid konsumtion av olika typer av nyhetsbrev. Nyhetsbrev kan i många avseenden jämföras med webbsidor varför tillgänglighet på webben och till texter är områden som tangeras i undersökningen. Via ett flertal kvalitativa intervjumetoder i form av fokusgrupper och djupintervjuer tillsammans med användartester av framtagna prototyper har ett antal nyckelfaktorer för kognitiv tillgänglighet till nyhetsbrev tagits fram.

Denna studie syftade till att ta fram ett ramverk för utveckling av API:er för tjänsteorienteradearkitekturer. Studien tar sin utgångspunkt i forskningsprojektet e-Me (utvecklingenav en integrationsplattform för att underlätta studenters vardag) samt en benchmarking avde i nuläget mest använda API:erna på webben. Studien har fem faser: En litteraturstudie,en benchmarking, en kvalitativ genererande intervjustudie, en teoribildande fas (framtagningav ramverket), samt en kvalitativ validerande studie. Litteraturstudien tar upp sådanafenomen som utvecklingsmetoder, systemarkitekturer (bland annat SOA) samt metautveckling.Denna studie låg till grund för den första intervjustudien, som i sin tur låg tillgrund för benchmarkingen. Resultatet av dessa två studier bildade tillsammans en grundför ramverket SOAPIF (Service-Oriented Application Programming Interface Framework),som till en början innehöll fyra olika faser: Conceptualization, där man försökerbilda sig en uppfattning om vad API:et skall exponera; Definition, där man försöker definieraett kontrakt för API:et; Testing & Implementation som tar sin utgångspunkt i testerför att implementera API:et; samt Delivery, som är den fas där API:et skall levereras.

Med utgångspunkt i att e-handeln ökat markant de senaste åren, samt att vi tror att enwebbutiks framgång ligger i webbsidans användarvänlighet och unikum, avser vi studerahur en nischad modebutik kan nyttja dagens teknik för att bli mer framgångsrik. Studienfinner grund i ett antal semistrukturerade intervjuer samt en fallstudie av befintligawebbutiker. Med vår teoretiska referensram har vi noga analyserat det insamladematerial vilket vi erhållit under intervjuerna och fallstudien. Den teoretiska referensramenbaseras på teorier vilka behandlar webbdesign och användarvänlighet. Studien byggerpå teorierna Universal Design, Social Actor, designprinciper/designmönster samt detmänskliga systemet.

Uppsatsen behandlar ämnet användbarhet i mobila webblösningar med inriktning mot tidningsbranschen. En jämförelse mellan de två aktuella designfilosofier, dedikerad design och responsiv design, för den mobila webben har utförts genom att fokusera på användbarhet, där centrala begrepp studerats. Begreppen är som följer: Usefulness, Efficiency, Effectivness, Learnability, Satisfaction. Mixade metoder i form av enkätstudier, heuristiska tester, användartester, intervjuer och prestandatester har utförts för att samla in empiriskt material för analys och för att sedan ge en slutsats angående vilken av de två designfilosofierna som tenderar att ge hög användbarhet i system som exempelvis tidningssajter i mobilen.De mest intressanta resultaten var att, sett ur användbarhetssynpunkt, var båda designfilosofier likvärdiga, majoriteten svarade att de testade sajterna fungerade på liknande sätt. Alla uppgifter kunde utföras utan större problem på båda sajterna vilket uppfyller kravet för effectivness.

Syftet med denna rapport är att beskriva arbetet kring utvecklingen av en webbapplikation för försäljning av t-shirts - Shrt - och utreda möjligheterna för att lansera varumärket på marknaden. Projektet utgick ifrån visionen ?att ge våra kunder verktygen som behövs för att uttrycka sin personlighet, genom mode som kunden själv designar, via webben?. Under projektet har utvecklingsmetodiken scrum använts tillsammans med andra verktyg som är vanliga vid agila projekt. Vid konkretisering av varumärket Shrt och dess produkt genomfördes brainwriting. För att skapa en produktbacklogg använde sig utvecklingsgruppen av arbetsmetoderna funktionsanalys, konceptdivergens, konceptutvärdering och prototyping. Funktionerna i produktbackloggen delades sedan in i kategorierna nödvändiga, önskvärda samt onödiga funktioner. Produktbackloggen låg sedan till grund för hur arbetet delades upp i tre olika sprintar med separata mål och redovisningar. Den första sprinten fokuserade på funktion, den andra på upplevelse för användaren och den tredje på underhåll samt förbättring av kod ? refaktorering. Under slutet av utvecklingen genomfördes användartester utifrån Task-based scenarios där användaren får försöka utföra en uppgift utan instruktioner på hur den ska utföras.  Resultatet av projektet blev en webbapplikation med all funktionalitet som klassificerades som nödvändig och önskvärd.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på om det är så att vuxna, som haft en barndom präglad av en förälders missbruk eller psykiska sjukdom, har ett speciellt behov av att möta andra på Internet som har en liknande uppväxt. Jag vill ta reda på hur och med vad det här mötet kan hjälpa de vuxna barnen och vilka fördelar respektive nackdelar de kan se med att det finns en mötesplats på Internet som alternativ till andra mötesforum som t.ex. självhjälpsgrupper inom ACoA (=Adult Children of Alkoholics/Vuxna barn till alkoholister och från andra störda familjer) och liknande där man till skillnad mot i kontakten på ett forum på Internet möts öga mot öga. Mina frågeställningar är:Hur upplever kvinnor som vuxit upp i en dysfunktionell familj att deras barndom har påverkat dem och deras förmåga att samspela med andra människor? Hur upplever kvinnor som vuxit upp i en dysfunktionell familj och som sedan tidigare är vana Internetanvändare att ett forum på Internet kan vara till stöd i deras bearbetning av barndomen?Jag har för att få svar på mina frågor gjort Internetintervjuer med vuxna barn.

AbstractFörfattare: Maria Carlsson och Hanna EliassonHandledare: Lars PalmExaminator: Ingegerd RydinTitel: Webb-tv, nästa generations kommunikationskanalÄmne: Medie- och kommunikationsvetenskap Högskolan i Halmstad 61-90 poäng.År: HT 2007Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur varumärkesarbetet kan effektiviseras och utvecklas genom webb-tv mot nästa generation.Metod: Studien innefattar en kvalitativ metod. Det empiriskamaterialet har samlats in genom en tematisk öppen intervju, med personer som ansvarat för den externa kommunikationen, samt varumärkesarbete på medelstora till större företag. Materialet har kompletterats med observationer av annonsering ochreklam via webb-tv på olika hemsidor,samt sekundärmateria, det vill säga olika tidningsurklipp och artiklar där forskningsämnet har tagits upp.Slutsatser: Majoriteten av respondenternas idéer och tankar om framtida varumärkeskanaler kretsade kring lätttillgänglighet, det vill säga kommunikationen till den potentiella kunden kommer i större utsträckning att ske över internet. Merparten av respondenterna ansågatt internet kommer bli den ledande kommunikationskanalen ut mot nästa generation, tack vare tillgängligheten. Majoriteten av de tillfrågade är medvetna om att webb-tv är en kanal som är mycket aktuell mot nästa generation.

The theoretical focus in this master is information retrieval (IR), and especially the part of IR that includes interactivity. This research is by some researchers called IIR. Our principal aim was to examine if search engines on the WWW are taking advantage of research results from IIR research. A way to do this is to look at the application of special features, in this case query expansion (QE) and relevance feedback (RF). Both these methods aim for a better matching of documents and the searchers information need.

Utvecklingen av webben har sedan den skapades 1989 ga?tt fra?n att besta? av statiska webbsidor till att bli mer interagerande med dess anva?ndare. Denna utveckling, som kallas Web 2.0, har pa? ett naturligt sa?tt letat sig in i fo?retagssammanhang.Denna studie bo?rjade ursprungligen som ett uppdrag a?t myndigheten Trafikverket. Studiens syfte har varit att pa? ett praktiskt sa?tt underso?ka mo?jligheterna att utveckla organisationers inom- och interorganisatoriska kommunikation, na?tverkande och samarbete med hja?lp av Web 2.0- tekniker.

Denna studie avser att undersöka hur arbetsförhållanden för sportjournalister i Sverige ser ut. Den avser även att se huruvida det skett några förändringar över tid, i takt med ett förändrat medieklimat med teknisk utveckling och en hägrande "tidningsdöd". Uppsatsen bygger på frågeställningen "Hur ser yrkesverksamma sportjournalister på sina arbetsförhållanden i relation till det föränderliga medieklimatet?" och "Hur ser sportjournalister på nya digitala verktyg såsom sociala medier och ökad profilering i samband med den digitala utvecklingen?Arbetet baseras på sju stycken kvalitativa intervjuer som konstruerats efter teori kring sportjounalistik, mediekonvergens, samt en tidigare studie av David Hesmondhalgh & Sarah Baker om arbetsförhållanden i de kreativa näringarna i Storbritannien. Intervjurespondenterna bestod avav sju stycken sportjournalister, med minst tio års erfarenhet av yrket.Studiens huvudsakliga resultat visar att sportjournalister idag ofta har väldigt späckade arbetsdagar, med många timmar och fler arbetsuppgifter än tidigare.

Titel En busschaufför, en busschaufför, det är en man med glatt humör.En målgruppsanalys för Bräckegymnasiets framtida marknadsföring av sitt transportprogram med bussinriktning.Författare Siri JanssonKurs Examensarbete i media- och kommunikationsvetenskap.Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Handledare Jan StridKursansvarig Malin SveningssonTermin Höstterminen 2013Sidantal 52 sidorAntal ord 16 461 ordSyfte Syftet med studien är att undersöka målgruppen för Bräckegymnasiets framtida marknadsföring av sitttransportprogram med bussinriktning, samt rekommendera en kommunikationsstrategi.Metod Kvantitativ enkätundersökning.Material 119 elever i årskurs 9 från 4 olika grundskolor i Göteborg.HuvudresultatHuvudresultatet för studien är en målgrupp för Bräckegymnasiet att rikta sin framtida marknadsföring mot, baserad på de ungdomar som sagt att de kan eller kanske kan tänka sig att arbeta som busschaufförer (24 % av ungdomarna). Målgruppen består till största del av tjejer, vilket var förvånande eftersom yrket är så pass mansdominerat. De bor i lågaeller medellåga resursområden och sitter mycket framför datorn på sin fritid. De tycker om att chatta, lyssna på musik eller spela datorspel. Youtube är det mediet de använder mest, oftast dagligen.

 Jönköpings styrkelyftarklubb är en liten organisation som behöver ett snabbare sätt att hantera sin bokföring.Syftet med detta arbete är att undersöka utvecklingen av ett Internetbaserat ekonomiprogram för användning av utvalda i en liten organisation samt utreda vilka metoder och verktyg som är lämpligast för uppgiften utifrån de krav som finns.OOS/UML-modellen som delar in utvecklingsprocessen i 4 steg används. Bara de 3 första stegen behandlas i denna rapport: planering, prototyputveckling och konstruktion. Det teoretiska ramverket berör flera relevanta ämnen för detta projekt. Den första delen innehåller information om öppen källkod och avslutas med en beskrivning av det valda skriptspråket: php. Den andra delen fokuserar på databaser, och går från generella designteorier till användningen av MySQL och säkerhetsproblem.

Utvecklingen inom informationsteknologi (IT)-området har gjort det möjligt för företag att distribuera tjänster och mjukvara via webben, enligt affärsmodellen Software as a Servie (SaaS). Det har dessutom visat sig att det finns ytterligare vinst att göra för såväl konsumenter som leverantörer av dessa verktyg om de kan distribueras utan omfattande implementeringsaktiviteter och utbildning. Därför vill man uppnå en hög grad av self-service i applikationerna.Affärsprocessföretaget Barium AB har uppmärksammat denna potential hos SaaS-produkterna och hyser en önskan att implementera self-servicetänket i deras produkt ?Barium Live!?. Då den forskning som finns rörande design av self-serviceprodukter i huvudsak handlar om enkla system av kiosk- och automattyp har de tagit initiativ till detta arbete för att reda ut vilka designimplikationer self-serviceaspekten har för mer komplexa applikationer.

The purpose of this essay is to function as a guide in the future development of the Umeå University Library?s webbsite by examining its users? web experiences as well as their web surfing behaviours. In this essay, a number of opinions in usability and accessibility coming from writers and organisations are presented. Using the writers? theories and previous research, along with the results from the evalutation, the essay attempts to explain the behaviour of users when they get in touch with technology, aswell as what the web users perceive as user friendly.