Studiens syfte var att undersöka de samspelssituationer som rÄder mellan allmÀnheten och handlÀggarna pÄ försÀkringskassan, men Àven att undersöka hur handlÀggarna upplever sin egen arbetssituation. Mellan handlÀggarna och allmÀnheten indikerar studien att allmÀnheten för det mesta Àr nöjd med handlÀggarna pÄ försÀkringskassan. Men studien visar Àven att allmÀnheten finner det oacceptabelt med en vÀntetid pÄ tvÄ mÄnader för utbetalning av ersÀttning. NÄgot som bÄda grupperna har gemensamt Àr att bemötande Àr viktigt. Iden till studien vÀxte fram ur de debatterna som förekom i media och om hur försÀkringskassan har förÀndrat sitt arbetssÀtt genom att granska först och betala ut sedan mot tidigare att betala först och granska sedan.

Med termen New Public Management, NPM, vill samhÀllsvetenskapliga forskare beskriva den vÄg av organisationsförÀndringar inom offentlig förvaltning som svept över vÀstvÀrlden de senaste cirka 30 Ären. Den hÀr uppsatsen undersöker hur frivÄrdsinspektörer inom den svenska kriminalvÄrden upplever sin arbetssituation utifrÄn förekomsten av NPM-principer. Fem frivÄrdsinspektörer intervjuades utifrÄn tre temata som Àr kopplade till NPM - mÄl, kontroll och utvÀrdering. Undersökningen visar att verksamheten tycks ha förÀndrats pÄtagligt under den tid intervjupersonerna arbetet inom kriminalvÄrden och att dessa förÀndringar kan kopplas till uppkomsten av NPM. Delar av arbetets organisering beskrevs som positiv för sÄvÀl kriminalvÄrdens anstÀllda som för dess klienter.

I uppsatsen undersöker vi hur stor del av den grupp lÀrare som började grundskollÀrarutbildningen 1995 vid Linköpings universitet och som var inskrivna sista terminen som Àr verksamma i yrket och om de ser en framtid i yrket eller om de planerar att sluta. För att fÄ en bakgrund till undersökningen har vi fördjupat oss i litteratur inom omrÄdet och för att fram uppgifter om vÄr referensgrupp har vi bett dem fylla i en enkÀt. Undersökningen visar att de allra flesta Àr nöjda med sitt yrkesval, men vi konstaterar att det finns stora brister i lÀrarnas arbetssituation vilket leder till omfattande fysiska och psykiska besvÀr samt tankar pÄ att byta yrke. De förÀndringar som avhoppade och aktiva lÀrare önskar sig Àr högre lön, mindre stress i form av tex. fÀrre undervisningstimmar, mindre elevgrupper, mer resurser, mindre kringarbete samt fler specialister i skolan..

NÀrbyrÄkrater Àr de tjÀnstemÀn inom offentlig sektor som har direkt kontakt med medborgarna. Det Àr sÄledes dem du som medborgare kommer i kontakt med nÀr du Àr i behov av stöd frÄn samhÀllet. Det som avgör vilken hjÀlp du fÄr Àr dels lagar och regler men Àven nÀrbyrÄkraten sjÀlv, dÄ de i sitt arbete har ett visst handlingsutrymme. DÀrför Àr det inte konstigt att diskussionerna stÀndigt gÄtt mellan huruvida man bör utöka eller minska nÀrbyrÄkratens handlingsutrymme. Vi har valt att undersöka Arbetsförmedlingen och vÄrt syfte med uppsatsen var att undersöka hur arbetsförmedlarens arbetsuppgifter och handlingsutrymme har förÀndrats under 2000-talet dÄ flera organisatoriska förÀndringar har Àgt rum under denna period.För att besvara vÄrt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsmetod eftersom vi ville skapa en förstÄelse för arbetsförmedlarnas arbetssituation.

Undersökningen rör funktionsledarnas nya roll pÄ LÀnsstyrelsen i KronobergslÀn. Den nya rollen Àr ett utökat chefskap som Àr en del av en omorganisering. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur det utökade chefskapet hos funktionsledarna pÄverkar deras, roll och arbetsgemenskap samt vilka effekter ett ledarskap lÀngre ner i organisationen medför. Teorier kring roll, ledarskap, organisation och institution har anvÀnds. Metoden som anvÀnts Àr frÀmst intervjuer.

Kommunala parkarbetare Àr en ?tyst? yrkesgrupp vars arbetssituation och framtida utvecklingsmöjligheter sÀllan uppmÀrksammas eller diskuteras i kommunala arbetsgivarsammanhang. Det finns ett brett forskningsfÀlt som intresserar sig för arbetsförhÄllanden inom serviceyrken som i olika hög utstrÀckning kan jÀmföras med parkarbetaryrket. NÄgon forskning dÀr parkarbetares specifika arbetssituation belyses har dÀremot inte gÄtt att finna. Detta gör föreliggande undersökning mer angelÀgen.Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad det innebar att arbeta som parkarbetare inom en kommunal teknikförvaltning med utgÄngspunkt i de medverkandes kÀnsla av sammanhang (KASAM) i arbetet.

En knepig balansgÄng Àr en kvalitativ studie utifrÄn en fenomenologisk ansats som handlar om hur call-centermedarbetare upplever sin arbetssituation i förhÄllande till kontroll av kvalitet och effektivitet. Det har utförts nio intervjuer med olika befattningar dock var alla anstÀllda pÄ samma företag. Denna studie utgÄr frÄn fyra tidigare studier dÀr samtliga har undersökt utbildningsprocesser, prestationsmÀtningar, belöningsstrategier och arbetsorganisation. Utöver det utgÄr studien frÄn Richard Normanns begrepp kvalitet och effektivitet inom tjÀnsteproduktionen samt utifrÄn Robert Karaseks krav-och kontrollmodell som tar upp fyra olika arbetstyper. Effektivitet mÀts inom call-centerbranschen genom att titta pÄ hur lÀnge medarbetarna talar med kunderna samt hur mycket tid de sÀtter av för efterarbete.

Det har florerat olika rykten som sÀger att sjöbefÀlen endast arbetar i ett fÄtal Är efter att de avlagt sin examen.  För att undersöka om det fanns nÄgon substans i detta valde vi att göra en undersökning dÀr vi följde upp personer frÄn tre olika sjökaptensklasser. Samtidigt fann vi det intressant att ta reda pÄ vart de som slutat hade tagit vÀgen efterÄt. Genom utdrag frÄn sjömansregistret i Sverige samt intervjuer sammanstÀllde vi personernas arbetshistorik. Resultatet visade pÄ att sjöbefÀlen arbetade 25 Är i snitt, att det tog 3 Är att mönstra överstyrman och 8 Är till befÀlhavare. Ett flertal av dem som gÄtt iland var kvar inom branschen.

Antalet sjukskrivningar i Sverige har sedan slutet av 1990-talet ökat. För att fÄ ner antalet sjukskrivna i arbetslivet, har en ny sjukskrivningsprocess utvecklats. FörÀndringarna med socialstyrelsens ökade krav pÄ tidig bedömning av arbetsförmÄga vid sjukskrivning och förbÀttrade rehabiliteringsinsatser kan fungera som bas för utvecklingen av arbetsterapin och arbetsterapeuternas kompetens. En enkÀtundersökning genomfördes med sex arbetsterapeuter inom primÀrvÄrden i Region SkÄne. Syftet med undersökningen var att undersöka hur arbetsterapeuterna stÀllde sig till att göra tidiga bedömningar i sjukskrivningsprocessen och hur detta kommer att pÄverka deras framtida arbetssituation.

Studien behandlar forumspel som punktinsats utifrÄn en fenomenologisk hermeneutisk ansats. TvÄ dramapedagoger har genom djupintervjuer delgett sina berÀttelser om arbetet med forumspelsmetoden under korta insatser. Det övergripande syftet Àr att skapa kunskap om forumspel som metod och undersökningen belyser informanternas upplevelser och erfarenheter av fenomenet. Resultatet av djupintervjuerna pÄvisar dramapedagogernas positiva syn pÄ forumspel som punktinsats. FrÀmst dÄ det utifrÄnperspektiv punktinsatsen har gör att man som pedagog kan nÄ kvalitéer en ordinarie verksamhet har svÄrt att Ästadkomma.

Arbetsmarknaden i Sverige har under de senaste decenniernaförÀndrats. Organisationer som tidigare drivits i offentlig regi harfÄtt nya driftsformer. Detta gÀller bland annat sjukvÄrden dÀr detskett bolagiseringar och privatiseringar. Det finns en delundersökningar om organisationsförÀndringars inverkan pÄpersonalen men inte lika mycket om hur olika personalgrupper pÄolika hierarkiska nivÄer inom samma organisation pÄverkas iförhÄllande till varandra. För att undersöka detta anvÀndesmaterial frÄn en longitudinell studie vid S:t Görans sjukhus somprivatiserades.

Bemanningsbranschen har eskalerat under 2000-talet och Àr hÀr för att stanna. Branschen Àr enorm och avser att underlÀtta samhÀllets arbetssituation. För mÄnga unga Àr det den första sprÄngbrÀdan in pÄ arbetsmarknaden. ArbetstillfredsstÀllelse och motivation Àr en viktig aspekt att ta till vara pÄ i rekryterarnas vardag för att kontinuerligt behÄlla den goda atmosfÀren. Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer som Àr utmÀrkande för rekryterarnas arbetstillfredsstÀllelse.

Syftet med studien Àr att belysa lÀrares arbetssituation nÀr det gÀller arbetet med elever med diagnosen utvecklingsstörning som Àr inkluderade i grundskoleklasser. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare som har jobbat med eller jobbar med inkludering av elever med utvecklingsstörning. Resultatet visade att de tvÄ lÀrarnas elever var kopplade till sÀrskolans lÀroplan och de var pÄ olika sÀtt inkluderade i grundskoleklasser. LÀrarna anvÀnde sig av olika hjÀlpmedel för att underlÀtta i elevernas vardag. Det fanns Àven extra resurser i form av personal.

Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka och analysera socialsekreterares erfarenheter av att arbeta inom sektionen för myndighetsutövning inom barn- och ungdomsverksamheten för att fÄ en inblick i hur de sjÀlva upplever och pÄverkas av eventuella hinder respektive möjligheter i arbetsmiljön. Studien bygger pÄ kvalitativ metod och bestÄr av enskilda forskningsintervjuer. Samtliga socialsekreterare i studien beskriver sin arbetssituation som vÀldigt tuff med ett högt Àrendeinflöde som Àr svÄrt att pÄverka. MÄnga menar att det Àr svÄrt att hinna med arbetsuppgifterna inom de tidsramar som finns reglerade i socialtjÀnstlagen. Av resultaten i studien framgÄr det att socialsekreterarnas arbetsmiljö prÀglas av olika kulturer som inverkar pÄ varandra, begrÀnsar socialsekreterarnas handlingsutrymme och genererar stress.

Stress har definierats som en individs interaktion med miljömÀssiga hÀndelser och hur denne vÀrderar hÀndelserna. BemÀstringsstrategier Àr ett av de sÀtt som perso-nen anvÀnder sig av för att hantera stress. BÄde studenter och anstÀllda kÀnner stress. Syftet med studien var att se om stress, bemÀstringsstrategier eller fram-tidstro Àr kopplat till arbetssituation. Deltagarna var 166 varav 27 mÀn.