Syftet med projektet var att utvÀrdera lÀkarledda hÀlsokontroller tio mÄnader efter undersökning med avseende pÄ livsstilsförÀndringar, kroppsliga besvÀr och arbetssituation. Syftet var ocksÄ att kartlÀgga vad som gjorde att anstÀllda upplevde hÀlsokontrollen som vÀrdefull och att fÄ synpunkter frÄn de berörda om vad som eventuellt kunde förbÀttras.Undersökt grupp var 124 anstÀllda pÄ ett byggföretag i Göteborg. De undersökta var fördelade pÄ 9 avdelningsansvariga och 14 kontorsanstÀllda som tillsammans utgjorde gruppen administration, samt 21 arbetsledare och 79 yrkesarbetare som utgjorde gruppen produktion.Metoden var en enkÀtundersökning med 24 flervalsfrÄgor och tvÄ öppna frÄgor. FrÄgor som berördes var pÄverkan pÄ hÀlsotillstÄnd, kostvanor, vikt, intag av alkohol och nikotin, kroppsliga besvÀr, arbetsrelaterade frÄgor, om hÀlsokontrollen upplevdes vÀrdefull och om den lett till uppföljande lÀkarbesök. De tillfrÄgade fick i de öppna frÄgorna redogöra för varför de eventuellt upplevde att hÀlsokontrollen varit vÀrdefull och vad som kunde förbÀttras.

Studien behandlar forumspel som punktinsats utifrÄn en fenomenologisk hermeneutisk ansats. TvÄ dramapedagoger har genom djupintervjuer delgett sina berÀttelser om arbetet med forumspelsmetoden under korta insatser. Det övergripande syftet Àr att skapa kunskap om forumspel som metod och undersökningen belyser informanternas upplevelser och erfarenheter av fenomenet. Resultatet av djupintervjuerna pÄvisar dramapedagogernas positiva syn pÄ forumspel som punktinsats. FrÀmst dÄ det utifrÄnperspektiv punktinsatsen har gör att man som pedagog kan nÄ kvalitéer en ordinarie verksamhet har svÄrt att Ästadkomma.

Socialsekreterare Àr en yrkeskategori som far illa pÄ grund av sin arbetssituation. Idag ser man pÄ den höga arbetsbelastningen som det stora problemet. Det finns socialsekreterare som uppger att de har 40-50 pÄgÄende Àrenden samtidigt. Att arbeta under sÄdana omstÀndigheter skapar en negativ stress för mÄnga och för vissa har arbetet som socialsekreterare lett till utmattningssyndrom.Den hÀr studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterare pÄ tre olika socialtjÀnster i VÀsternorrland och VÀsterbottens lÀn. Studien fokuserar pÄ deras insjuknande i utmattningssyndrom och pÄ vad de sjÀlva tror vara orsaken till att just de drabbats.

Studiens syfte var att undersöka de samspelssituationer som rÄder mellan allmÀnheten och handlÀggarna pÄ försÀkringskassan, men Àven att undersöka hur handlÀggarna upplever sin egen arbetssituation. Mellan handlÀggarna och allmÀnheten indikerar studien att allmÀnheten för det mesta Àr nöjd med handlÀggarna pÄ försÀkringskassan. Men studien visar Àven att allmÀnheten finner det oacceptabelt med en vÀntetid pÄ tvÄ mÄnader för utbetalning av ersÀttning. NÄgot som bÄda grupperna har gemensamt Àr att bemötande Àr viktigt. Iden till studien vÀxte fram ur de debatterna som förekom i media och om hur försÀkringskassan har förÀndrat sitt arbetssÀtt genom att granska först och betala ut sedan mot tidigare att betala först och granska sedan.

SyfteSyftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur finanskrisen har pÄverkat bankens kreditbedömning av hushÄllskunder. MetodVi har anvÀnt oss av kvalitativ metod. Intervjuer har genomförts med tre lÄnehandlÀggare samt kontorschefen vid ett av Swedbanks kontor i Solna. För att komplettera detta har Àven en kreditchef verksam vid Swedbanks huvudkontor i Stockholm intervjuats. Svaren har analyserats utifrÄn teorier om asymmetrisk information och riskhantering. SlutsatserKreditbedömningen har inte pÄverkats i nÄgon större utstrÀckning. Möjligen har bankens vÀrdering av sÀkerheter blivit nÄgot försiktigare.

Syftet Àr att undersöka allmÀn sjuksköterskans upplevelse av möjligheter och förutsÀttningar att arbeta efter generella omvÄrdnadsÄtgÀrder och givna lokala riktlinjer, exemplifierat inom postoperativ omvÄrdnad. Datainsamling gjordes genom semi- strukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor delaktiga som arbetar inom kirurgisk verksamhet. Analys av insamlat material genomfördes med hjÀlp av innehÄllsanalys. Ett flertal hinder samt förutsÀttningar för att kunna arbeta utifrÄn vetenskaplig kunskap kunde identifieras. Upplevda hinder var bland annat tidsbrist, dÄligt uppdaterade riktlinjer och ostrukturerad integrering av ny kunskap.

Studien handlar om stickskador och skador med vassa föremÄl inom hÀlso- och sjukvÄrd. Dessa skador Àr en risk som hÀlso- och sjukvÄrdspersonal utsÀtter sig för i sitt dagliga arbete. Stick- och skÀrskador Àr direkt förenade med risk för blodburen smitta sÄsom HIV, HCV och HBV. Litteraturstudien baserades pÄ befintlig kvantitativ forskning och syftet med studien var att i vetenskaplig litteratur undersöka vilka faktorer som kan pÄverka sjukvÄrdspersonals hantering av stickande/skÀrande föremÄl. De faktorer som identifierades var; personrelaterade orsaker, materiella orsaker samt organisatoriska orsaker.

Att kvinnor börjar yrkesarbeta inom vÄrd, skola och omsorg Àr inte ovanligt. VÄrdyrken associeras ofta med obekvÀma arbetstider. PÄ ett serviceboende behövs vÄrd dygnet runt. Det gör att nattarbetande vÄrdpersonal behövs.VÄrt syfte med denna uppsats var att studera nattarbetande vÄrdpersonal. Vi var intresserade av hur de upplevde sin arbetssituation.

Denna studie berör friskvÄrdsförmÄner och dess utnyttjande, som anstÀllda kan fÄ betalda av sin arbetsgivare samt hur detta utnyttjande kan pÄverka arbetsmotivationen. Detta sker inledningsvis genom en beskrivning av friskvÄrd mer generellt, dÀrefter följer en skildring kring skapandet av arbetsmotivation samt dess utformande. VÄrt syfte med denna studie var först att undersöka utnyttjandet av betald friskvÄrd och den upplevda arbetsmotivationen hos de anstÀllda i TrollhÀttans Stad. Efter denna kartlÀggning var syftet att identifiera hur det differentierade utnyttjandet kunde samvariera med den upplevda arbetsmotivationen. Studien grundar sig pÄ en kvantitativ undersökning i enkÀtform, vilken har utförts inom den offentliga verksamheten i TrollhÀttans Stad. Av de 440 stycken utskickade enkÀterna fick vi totalt in 282 stycken, vilket gav undersökningen en svarsfrekvens pÄ 64 procent.

Syftet med denna studie var att analysera förhÄllandet mellan tre inom detaljhandeln vÀsentliga omrÄden; ledarskap, medarbetarskap och service.En allt större konkurrens pÄ den svenska detaljhandelsmarknaden tillsammans med utökade krav frÄn konsumenterna, innebÀr stora pÄtryckningar pÄ branschens butiker. De som i första hand möter de förÀndrade kraven Àr butikernas medarbetare, vilka sÄledes utsÀtts för allt större press frÄn flera hÄll. För samtidigt som konsumenterna stÀller högre krav pÄ servicen som medarbetarna förmedlar, vÀxer företagens interna krav pÄ att göra butikerna sÄ konkurrenskraftiga som möjligt. Följderna blir dÄ ofta en begrÀnsad bemanning och fÀrre arbetstimmar för butikerna, vilket skapar en paradoxal arbetssituation för butikernas medarbetare.Forskning pÄ omrÄdet för service och servicekvalitet framhÄller ett stort vÀrde hos personalen i frontlinjen. Medarbetare bör ses som en förutsÀttning för att kunna erbjuda en hög servicekvalitet, varpÄ forskningen betonar vikten av att göra medarbetarna delaktiga i utformningen och utvecklingen av butikens servicearbete.

?Flumskola? eller ?katederundervisning?? Ja det har varit ma?nga bena?mningar pa? den svenska skolan genom a?ren och 2011 kom en ny la?roplan som skulle ersa?tta den tidigare la?roplanen. Det finns ma?nga la?rare som har arbetat med flera olika la?roplaner. Hur har skiftet till nya la?roplaner pa?verkat deras undervisning, planering och arbetssituation?Denna underso?kning a?r en analys av La?roplan fo?r det obligatoriska skolva?sendet, 1994 (Lpo94) och La?roplan fo?r grundskolan, fo?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) som ga?ller sedan ho?sten 2011 och deras kursplaner i musik.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns skillnader i konfliktbenÀgenhet pÄ arbetet beroende pÄ syskonplacering och partnerstatus. Deltagarna var till största delen tÄgresenÀrer med en medelÄlder pÄ 39 Är. N= 174. Instrumentet bestod av en enkÀt med en standardiserad del, NEO-PI-R, som mÀtte personlighetsegenskapen agreeableness samt en nykonstruerad del som mÀtte arbetskonflikt. Skalan har fÄtt namnet work-conflict scale (WCS).

Detta examensarbete Àr det avslutande momentet pÄ civilingenjörsutbildningen Ergonomisk design och produktion. Arbetet har utförts pÄ Scanias utvecklingsavdelning för hyttergonomi och design i SödertÀlje och handlar om hur framtidens lastbilar kommer att styras. UtgÄngspunkten har varit att skapa förbÀttringar i- och kring förarplatsen med fokus pÄ ratten. Scania Àr en vÀrldsledande tillverkare av tunga lastbilar och bussar, företaget grundades Är 1891 i SödertÀlje, dÀr det idag har sitt huvudkontor. Scania utvecklar, tillverkar och marknadsför lastbilar för fjÀrrtrafik, bygg- och anlÀggningstransporter samt distribution.

I denna studie har femfaktor-modellen anvÀnts för att fÄnga personlighetsdrag i fem dimensioner. Dessa dimensioner har anvÀnts som utgÄngspunkt för att utröna om nÄgot specifikt personlighetsdrag leder in personer i egenföretagande. Syftet med studien ligger Àven i att förstÄ hur egenföretagare ser pÄ sin arbetssituation och vilka faktorer som för dem Àr förknippat med egenföretagande. Ett handplockat urval har gjorts och vidare har ostrukturerade intervjuer genomförts som transkriberats och kodats. Resultatet tyder pÄ att egenföretagare kÀnner en hög grad av vÀlmÄende och att de upplever en kÀnsla av att de har frihet att göra som de sjÀlva vill.

Syftet med detta examensarbete var att belysa hur modersmÄlslÀrare och elever upplever modersmÄlsundervisningen i den stad dÀr vi valt att göra vÄr undersökning. Metoden som anvÀndes var intervjuer med tio elever och tvÄ lÀrare inom modersmÄlsundervisningen. Definieringen av modersmÄl var enligt lÀrarna sprÄket man talar hemma. ModersmÄlslÀrarna upplevde sin arbetssituation som positiv. ModersmÄlslÀrarna och deras elever var överens om att det inte fanns nÄgra nackdelar med modersmÄlsundervisningen.