Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottslÀrare jobbar förebyggande för att undvika skador i sitt yrke. Vidare var syftet att studera om det förebyggande arbetet skiljer sig mellan manliga och kvinnliga idrottslÀrare.Metoden som vi har anvÀnt oss av under denna undersökning Àr kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat ett antal manliga och kvinnliga idrottslÀrare som arbetar pÄ skolor i Uppland respektive VÀstmanland. Svaren frÄn intervjuerna ligger till grund för resultatdelen. Till grund för den teoretiska utgÄngspunkten har vi utgÄtt frÄn ett kvinnligt respektive manligt perspektiv.Resultaten frÄn vÄr studie visar pÄ hur idrottslÀrare som vi intervjuat i hög grad tÀnker kring sin arbetssituation och de har alla nÄgon form av strategi för att undvika belastningsskador i yrket.

Genom förÀndringar av organisationsstrukturen, dÄ medarbetare idag arbetar i mer sjÀlvstÀndiga grupper och en chef inte Àr stÀndigt nÀrvarande Àr, fungerande medarbetarskap önskvÀrt. Medarbetarskap Àr ett koncept som bestÄr av olika delar sÄsom samarbete, ansvarstagande, öppenhet och engagemang. Dessa delar behöver fungera för att ett medarbetarskap ska existera. ArbetsplatstrÀffar Àr en mötesform i organisationer som ska ge medarbetare möjlighet att pÄverka sin arbetssituation. FrÄgor som diskuteras mellan medarbetarna i deras informella arbetsmiljö riskerar att inte behandlas pÄ arbetsplatstrÀffar.Studien handlar om hur medarbetarna utövar medarbetarskap under arbetsplatstrÀffar.

Syftet med denna studie var att genom kvalitativa samtalsintervjuer med elva anstÀllda i tvÄ olika konsultföretag fÄ en inblick i hur deras syn pÄ tyst kunskap samt kunskapsöverföring av tyst kunskap sÄg ut. Vi har i uppsatsen redovisat de intervjuades uppfattningar och Äsikter angÄende dessa Àmnen, frÀmst utifrÄn fyra infallsvinklar. Dessa Àr: hur informanterna ser pÄ kunskap och tyst kunskap, informanternas syn pÄ kunskapsöverföring av tyst kunskap samt de eventuella svÄrigheter informanterna ser med överföring av tyst kunskap. VÄrt resultat visar att de intervjuade vid företagen Àr vÀl medvetna om kunskapsbegrepp och dess vikt för deras arbetssituation..

Employer branding Àr en strategi som anvÀnds i syfte att försÀkra sig om tillgÄngen pÄ framtida anstÀllda. I Göteborgs Stad kallas arbetet med employer branding för Attraktiv arbetsgivare. Bakgrunden till satsningen Àr en ökande konkurrens om arbetskraften. Studiens syfte Àr att undersöka vad Attraktiv arbetsgivare innebÀr för chefer inom Göteborgs Stad. Vidare syftar studien till att utreda vilken betydelse olika tolkningarna kan fÄ för det fortsatta arbetet med Attraktiv arbetsgivare och hur cheferna upplever möjligheterna att integrera Attraktiv arbetsgivare med sina befintliga ansvarsomrÄden.Attraktiv arbetsgivare ses som en idé som sprids till organisationens mellanchefer.

Forskare och författare menar att det finns för lite av ett genus- och jÀmstÀlldhetsperspektiv i dagens skola. Kunskapen kring detta Àr för dÄlig och lösningen har blivit att utbilda genuspedagoger pÄ uppdrag av regering och riksdag. VÄrt syfte har varit att studera genuspedagogers syfte och arbete. Vi har intervjuat fem genuspedagoger frÄn olika kommuner. De Àr alla kvinnor och utbildade till lÀrare, dÀr förskolan, grundskolan och gymnasiet Àr representerade.

Denna uppsats Àr en analys av pedagogers arbetsmiljö i en förskola i LuleÄ Kommun. Bakgrunden till denna studie Àr medias uppmÀrksammande om stora barngrupper och arbetsbelastning. Det finns dÀrmed en förförstÄelse för den rÄdande arbetssituationen, dÀr arbetsbelastning, besparingar och stress Àr frÄgor som tas upp i studien. Trots att det redan Àr uppmÀrksammat att arbetsbelastning finns i förskolan Àr studiens syfte Àr att fÄ en övergripande bild över pedagogernas arbetssituation, genom att studera bÄde psykiska och sociala faktorer som kan ha pÄverkan pÄ hur arbetsmiljön ser ut i sin helhet. Studien utgÄr ifrÄn kvalitativ metod.

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ vilka privata angelÀgenheter arbetstagare inom stand-by-yrken utför under arbetstid, varför de gör det, attityden gentemot privata angelÀgenheter pÄ arbetsplatsen samt om utförandet av dessa kan kopplas till att arbetstagarna Àr missnöjda med arbetsgivaren och sin arbetssituation. Den forskning som tidigare gjorts har frÀmst undersökt vilka privata angelÀgenheter anstÀllda i kontorsmiljöer utför under arbetstid. Vi önskar dÀrför med denna uppsats att bidra till att bredda forskningen pÄ ett hittills inte sÄ utforskat omrÄde, nÀmligen inom stand-by-yrken.Begreppet stand-by-yrke Àr en egenhÀndigt utformad teoretisk term som beskriver yrken dÀr vi har en förestÀllning om att den anstÀllde kan ha mycket ?dötid? under sitt arbetspass. Med ?dötid? menar vi den tid under ett arbetspass dÀr arbetstagaren varken utför sina huvud- eller bisysslor.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur lÀrare respektive rektorer ser pÄ lÀrares prioriteringar bland ordinarie arbetsuppgifter. Syftet Àr Àven att jÀmföra prioriteringarna mellan de sju arbetslag/skolor som Àr undersökta samt att undersöka mekanismer bakom prioriteringarna som Älder, Àmnesgrupp och arbetslag/skola. Ett annat syfte Àr att reflektera över skolkulturers och normers inverkan pÄ hur prioriteringar görs.Bakgrundsdelen relaterar till svensk skola frÄn 90-talet fram till idag. I analysen Àr hÀnsyn tagen till begreppet ?alignment? (rÀttning) som relaterar till en organisations förmÄga att fungera som en helhet.

SAMMANFATTNINGAtt arbeta som sjuksköterska inom den kommunala ÀldrevÄrden Àr en svÄr uppgift, dÄ sjuksköterskan ofta upplever stor frustration över att vara den "ensamma fixaren". Att vara den "ensamma fixaren" kan beskrivas som att kunna allt och vara överallt, medan man samtidigt kÀnner sig underskattad och osynlig. Sjuksköterskorna riskerar pÄ grund av detta, att göra misstag och utveckla sjukdom pÄ grund av stress. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av stress i sin arbetssituation inom kommunal ÀldrevÄrd. Studien hade en kvalitativ deskriptiv design och data samlades in med hjÀlp av enskilda intervjuer med sex sjuksköterskor.

I arbetslivet har första linjens chefer haft stora inslag av direkt ledarskap med en traditionellt hög nÀrvaro hos de understÀllda. Studier visar pÄ en ökad andel administrativa, ekonomiska och personalledande uppgifter för första linjens chefer som fÄr till följd en minskad delaktighet i den dagliga verksamheten men ocksÄ sÀmre möjligheter att motivera sin understÀllda, vilket negativt pÄverkar verksamheten. I Försvarsmakten har administrativa uppgifter som tidigare genomfördes högre upp i organisationen flyttats till en lÀgre nivÄ.Uppsatsens syfte Àr att öka förstÄelsen för och kunskapen om plutonchefens arbetssituation efter införandet av anstÀllda soldater och den delegerade arbetsgivarrollen till plutonchefen. Studiens fokus Àr pÄ plutonchefens avvÀgning mellan deltagandet i understÀlldas verksamhet för att utöva direkt ledarskap kontra att genomföra bl.a. personaladministration.I studien anvÀnds rollteori frÄn socialpsykologin som analysmodell, med utgÄngspunkt i tidigare forskning och litteratur om första linjens chefer och Försvarsmaktens ledarskapsmodell.

AbstractTitel: Konsten att fördela bistÄnd ? En kvalitativ studie om bistÄndshandlÀggare inom Àldreomsorgen och deras syn pÄ sin arbetssituationFörfattare: Emelie Andersson och Frida OlssonHandledare: Magnus RingNyckelord: BistÄndshandlÀggning, myndighetsutövning, makt, byrÄkratiStudiens syfte Àr att undersöka bistÄndshandlÀggares syn pÄ sin arbetssituation och hur de hanterar press frÄn olika aktörer i samhÀllet samtidigt som de ska följa lagen. För att nÄ uppsatsens syfte har vi utgÄtt frÄn tre teman; myndighetsutövning, lagstiftning/riktlinjer och organisationen.Metoden för studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats dÀr ett hermeneutiskt angreppssÀtt har tillÀmpats för att tolka resultatet. Vi intervjuade sju bistÄndshandlÀggare frÄn samma arbetsplats i Halmstads kommun. Syftet med intervjuerna var att gÄ pÄ djupet och fÄ en inblick i bistÄndshandlÀggarnas personliga uppfattningar och tankesÀtt och utifrÄn detta hitta och förstÄ mönster i handlÀggarnas tankeverksamhet.

Examensarbetet diskuterar behovet av ett stödsystem för lÀrare vid undervisning och tar upp olika aspekter utifrÄn lÀrarnas arbetssituation. Som en del av denna diskussion finns en implementation av ett system i form av en Androidapplikation.Applikationen ger lÀrarna möjlighet till ett stödsystem med olika anvÀndningsomrÄde som nÀrvarokontroll, anmÀrkningsmöjligheter om förseningar och stök under lektionstid, verktyg för att anteckna elevarbete och motivera betyg direkt pÄ plats.Stor vikt har lagts pÄ att göra applikationen lÀttanvÀnd och anvÀndarvÀnlig och dÀrför har tester med anvÀndare varit en stor del under utvecklingen..

BakgrundNattarbete rÀknas som varje sjutimmarsperiod som infaller mellan kl.22.00-07.00. Faller minst 3 timmar av dygnets arbete inom en sÄdan period föreligger nattarbete enligt Arbetesmiljöverkets författningssamling (AFS). BÀst studerat Àr nattarbete vid regelbunden skiftgÄng. LÀkares nattarbete Àr mestadels oregelbundet. Man vet att prestationsförmÄgan under natten och tidiga morgonen Àr tydligt nedsatt, i vissa fall motsvarande 0,8 promilles alkoholberusning eller en normaldos sömnmedel.

This report is written in cooperation with Skanska Sverige Hus VĂ€st and it is discussing the role of site managers within the company. The report will bring up the demands that is put upon site managers and will also discuss stress related problems and how to change and develop the role as a site manager.We came up with three conclusions in this report. We believe that Skanska could develop VSAA to make it easier to use for site managers. We also believe that a further development of the project engineer is of great value, to give him or her greater responsibilities. The last conclusion is to change the responsibilities between the site manager and the production manager, to give the production manager a greater responsibility in the production..

SammanfattningDet hÀr arbetet handlar om skolkuratorernas arbetssituation frÄn skolkuratorers perspektiv, medbetoning pÄ den nya skollagen som tillkom 2011. Genom att anvÀnda humankapitalteorin, Àr tankenatt förklara behovet av skolkuratorer och hur arbetsplatsen psykosociala miljö pÄverkar kuratorerpositivt och negativt. Genom en kvantitativ enkÀtstudie som skolkuratorer inom tvÄ lÀn fick svara pÄ,kunde svaren analyseras och förstÄs i en vidare bild. Skolkuratorerna i studien kÀnner att de inte kanleva upp till skollagen och att det saknas ramar och förstÄelse över hus skolkuratorerna inomelevvÄrden ska arbeta hÀlsofrÀmjande och förebyggande med de psykosociala frÄgorna inom skolan..