Uppsatsen behandlar uppfattningar och förestĂ€llningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta omrĂ„den. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera pĂ„ nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hĂ€mtas frĂ„n storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbĂ€ttra stadsdelar definierade som socialt utsatta omrĂ„den i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys. För konkreta exempel anvĂ€nds Tensta som geografiskt omrĂ„de. Tensta var ett av de socialt utsatta omrĂ„den som skulle förbĂ€ttras inom ramen för storstadssatsningen.

Neoliberalism stÄr för sÄ mycket mer Àn att bara vara en ideologi som tar steget ifrÄn statens kontroll. Förutom att ideologin strÀvar Ät ekonomisk frihet finns det ocksÄ andra tydliga attityder som riktar sig till samhÀllet i helhet; den enskilda individen, den anstÀllde och staden. Neoliberalismen har pÄverkat planeringen mycket. Framför allt har tron pÄ marknadens goda effekter förstÀrkts, medan staten har fÄtt ett betydligt lÀgre förtroende och inflytande. De inblandade aktörerna har under senare tid blivit fler och detta gÀller framför allt aktörer frÄn den privata sfÀren. Stadspolitiken har ocksÄ förÀndrats och har nu ett mer entreprenöriellt förhÄllningssÀtt och ett tydligare fokus pÄ att marknadsföra staden.

Försvarsmaktens slutrapport frÄn perspektivplaneringen 2007 innehÄller ett avsnitt vilket avhandlar strategiskt samarbete med andra stater. Flera omrÄden, vilka berör Försvarsmaktens operativa förmÄga, identifieras som lÀmpliga för samarbete med de nordiska lÀnderna. I detta sammanhang uttrycker Försvarsmakten ett bibehÄllande av nationell strategisk handlingsfrihet trots att uppbyggnaden av den operativa förmÄgan föreslÄs delas mellan olika lÀnder. Uppsatsens problem och syfte tar sitt avstamp i ovan beskrivna sammanhang. Detta sker genom att undersöka vad begreppet handlingsfrihet kan sÀgas betyda nÀr det uttrycks i sammanhang av mellanstatligt samarbete.

The cooperation between university and industry life in the region of GĂ€vle is always a topic of importance. University and High schools have various roles to fulfill: except administrating the training and supporting research they should also - as a third role - contribute to cooperation between organizations, business companies and other associations. In addition to that, they should support individuals by local as well as regional development. The purpose of our paper is to make a critical review of the cooperation between the University of GĂ€vle (HiG) and industry life until today and the consequences in order to encourage students to stay in the GĂ€vle region during and after their period of studies.Initial we started with a preliminary inquiry with a questionnaire as a base for students in three programs at the Department of Economy; the program for Bachelor of Science, the program for estate agent and another economy program with direction estate economy. From this preliminary inquiry we got the picture of the way the students looked at the problem.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de skÄnska kustkommunerna planerar för de kustnÀra omrÄdena. Undersökningen utgÄr ifrÄn framtida exploateringar och fritidshus, erosionsrisker och havsnivÄhöjningar samt lÀnsstyrelsens rekommendationer. För att genomföra undersökningen har studien baserats pÄ kommunernas översiktsplaner.Resultatet pÄvisar att kommunerna försöker förhÄlla sig till miljöbalkens riksintresse rörande kustzonen i största utstrÀckning som möjligt, dock visade det sig att nÄgra kommuner hade planeringar som inte var helt samstÀmmig med riksintressets villkor. Samtidigt sÄ hÀnvisade kommunerna till att exploateringarna inte skulle skada kustens vÀrde. Kommunerna menar pÄ att fritidshusomrÄden inte ska byggas inom kustomrÄdet, dock finns det kommuner som planerar in sÄdana omrÄden.

Föreliggande studie handlar om förÀldrars upplevelser av mötet med skolans personal samt om samtalet dÀr ÄtgÀrdsprogram upprÀttas. MÄlgruppen för undersökningen Àr förÀldrar. Den genomgÄende metoden Àr kvalitativa intervjuer, dÀr sex förÀldrar ingÄr.Av resultatet framgÄr att dessa förÀldrar anser sig ha ett bra samarbete med skolans lÀrare. Det som nÀmns av förÀldrarna som avgörande för en bra respektive mindre bra dialog med skolan Àr lÀraren.Grunden till att en elev fÄr stöd eller inte Äterfinns i utvecklingssamtalet. Samtliga förÀldrar i undersökningen refererar till det samtalet och dess betydelse för fortsatt samarbete mellan skola och hem.

In metropolitan areas where the exploitation pressure increases, also the importance to point out nature areas grows, both for the sake of outdoor life and for biodiversity conservation. Since nature conservancy and spatial planning constitute two different parts of the municipalities land use control, a case study has been carried out in two municipalities in the Stockholm region, Huddinge and JÀrfÀlla. Both these municipalities have protected about one third of their land and today there are plans to repeal parts of the reserves to enable exploitation. This thesis shows ? from the theoretical concept of sustainable development ? officials, politicians and non-governmental organizations perspectives on questions concerning land use together with the work with nature reserves and repeals.

Annedal is a brand new neighborhood in the Bromma part of Stockholm. The neighborhood construction has now reached its halfway point. When finished, 5000 people are estimated to live in Annedal. The focus for the new area is variation. Both housing co-operatives and rented apartments have been built and more are under construction.A study about the valuation of town quality in the Stockholm region was produced by the Stockholm County Council in 2011.

Syftet med undersökningen var att analysera och problematisera samarbeten mellan skola och museum i historieundervisningen. I undersökningen anvÀndes kvalitativa intervjuer för att undersöka tre museipedagogers och tre lÀrares tankar och erfarenheter av samarbeten mellan skola och museum i historieundervisningen. Undersökningen visar att ett samarbete mellan skola och museum i historieundervisningen Àr nÄgot som upplevs som positivt och önskvÀrt, och att lÀrare och museipedagoger upplever en rad olika vinster med ett sÄdant samarbete. I undersökningen har dock Àven en rad hinder för en givande samverkan mellan skola och mu-seum identifierats. Dessa hinder Àr frÀmst av organisatorisk art, men Àven fördomar och olika syn pÄ kunskap kan utgöra hinder.

TrÀd Àr ett viktigt inslag i vÄra urbana miljöer och mÄnga av stadens trÀd finns pÄ de begravningsplatser som Àr belÀgna inne i stÀderna. Den hÀr uppsatsen handlar om dessa trÀd och nÄgra av de vÀrden som trÀden har. Kulturhistoriska vÀrden, biologisk mÄngfald och sÀkerhet tas upp och behandlas med fokus pÄ den konflikt som kan uppstÄ dÄ olika aktörer som arbetar med trÀd pÄ begravningsplatser har olika intressen. Kulturhistoria, biologisk mÄngfald och sÀkerhet Àr alla viktiga att ta hÀnsyn till vid förvaltning och planering av trÀd pÄ begravningsplatser. Detta kan bara ske om det skapas ett större samarbete mellan dessa aktörer som kan utgöras av lÀnsstyrelse, biologer, antikvarier pÄ lÀnsmuseer och kyrkogÄrds förvaltning. I samband med arbetet har en inventering av trÀd pÄ nÄgra av de Àldsta kvarteren pÄ VÀstra kyrkogÄrden i Göteborg genomförts.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever med typ I-diabetes upplever sin skolsituation samt hur personer i deras omgivning involveras i skolsituationen. Vi har tagit reda pÄ om det förekommer nÄgot samarbete runt dessa elever och hur de bemöts i skolan. Litteraturen beskriver patofysiologiska-, psykosociala aspekter av sjukdomen och Àven teorier om det sociala samspelet.För att fÄ svar pÄ syfte och frÄgestÀllningar gjorde vi en kvalitativ undersökning via intervjuer och enkÀter. De som deltog i undersökningen var: elever, klasslÀrare, idrottslÀrare, skolbespisningspersonal, skolsköterska, sjuksköterska och förÀldrar till elever med diabetes. Resultatet visar att eleverna upplever sin skolsituation som vÀl fungerande tack vare ett gott samarbete mellan de involverade, dÀr eleven stÄr i fokus.

Syfte: denna uppsats Àmnar studera relationen mellan turismverksamhet och kulturskydd i en kulturhistorisk destination som Gamla stan. Studiens fokus ligger i att undersöka hur samarbete och samverkan mellan myndigheter och turismaktörer ser ut, och vilka begrÀnsningar det finns för turismen gÀllande aspekter som planering och anpassning.Teoriram: ett teoretiskt ramverk som visar pÄ vad som kan uppstÄ nÀr aktörer frÄn olika intressesidor samarbetar eller samverkan med varandra. DÀrtill diskuteras vad som krÀvs för att ett samarbete eller en samverkan skall fungera och vidare vad detta i sin tur kan bidra med för turismens hÄllbarhet och för skyddandet av kulturmiljön. Vidare diskuteras huruvida turismen bör anpassas och planeras nÀr den Àr etablerad i ett kulturskyddat omrÄde. HÀr diskuteras Àven vilken uppgift myndigheter och institutionella aktörer har i detta arbete.Metod: en kvalitativ metodik har anvÀnds dÀr sammanlagt 11 intervjupersoner deltog.

Sekretessbelagd.

Sammanfattning saknas..

SammandragSyftet med mitt arbete var att undersöka modersmÄlslÀrares arbetssituation ochförutsÀttningar för utlÀrning, hur samarbete mellan klasslÀrarna och modersmÄlslÀrarnafungerar och hur samarbetet pÄverkar sprÄkundervisningen. Jag har anvÀnt en kvalitativ undersökningsmetod och spelat in intervjuer med fem modersmÄlslÀrare och tre klasslÀrare. Resultatet av undersökningen visar att bÄde klasslÀrarna och modersmÄlslÀrarna har förstÄelse förmodersmÄlets betydelse för elevernas sprÄkutveckling och inlÀrningsförmÄga. Ett bÀttre samarbete Àrett önskemÄl frÄn bÄda hÄll men för att lyckas med detta behöver modersmÄlslÀrarens arbetssituationförbÀttras, vilket modersmÄlslÀraren inte sjÀlv kan pÄverka utan det ligger pÄ de olika skolornas viljaatt samarbeta. En av de viktigaste frÄgorna rör tidpunkten för modersmÄlsundervisningen som idag Àrplacerad efter ordinarie skoltid. En av förutsÀttningarna för att kunna samarbeta Àr att lÀrarna harsamma arbetstider. Detta problem mÄste lösas av kommunen.Det framgÄr ocksÄ att mÄnga klasslÀrare inte har tillrÀcklig kunskap om flersprÄkiga barns behov trotsatt de har ansvar för elevernas kunskapsutveckling pÄ andrasprÄket..