Enligt Allied Command Operations (ACO) Comprehensive Operations Planning Directive (COPD) utgör direktivet en gemensam stomme för planering av North Atlantic Treaty Organization (NATO) bidrag till operationer inom ramen för ett Comprehensive approach. Direktivet Àr avsiktligen detaljrikt för att kunna nyttjas för utbildning. Samtidigt ska det utgöra ett verktyg för erfarna planerare att kunna vÀrdera alla faktorer i komplexa operationer och dÀrigenom ge högkvalitativa operationsplaner pÄ bÄde strategisk och operativ nivÄ. Framtagandet av ett koncept för ledning Àr en central del i framtagande av operationens plan. Men för att kunna ta fram ett koncept mÄste operationens ledningsbehov tas fram.

Detta arbete utgörs av en jÀmförelse mellan tre olika kornsorteringar pÄ krossat bergmaterial som anvÀnds i förstÀrkningslager i vÀgkonstruktioner. JÀmförelsen bestÄr frÀmst av bÀrighetsmÀtningar utförda med sÀrskild mÀtapparatur, plattbelastning och med en ny vÀlt försedd med en ny datoriserad typ av vÀltmÀtarutrustning, som kalibrerats mot de plattbelastningsprov som tagits. Arbetet Àr utfört pÄ ett vÀgobjekt under utförande. Objektet pÄ rv. 26 fd.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera motiven bakom fyra församlingars engagemang i vÀlfÀrdsarbetet, utifrÄn deras i stiftelseform drivna seniorboende. FrÄgestÀllningen innefattar Àven i vilken form och omfattning det eventuellt förekom/förekommer samarbete med den berörda kommunen. Studien omfattade tio personer. Dessa var företrÀdare för förtroendevalda inom de fyra berörda församlingarna, kyrkoherdar, pastorer, socialnÀmndens ordförande och en omrÄdeschef inom Àldreomsorgen. Den anvÀnda metoden var intervjuer som berörde frÄgeomrÄdena: bakgrund/motiv, samarbete, verksamhet och nutid/framtid.

Syftet med studien Àr att undersöka samarbete i förskolans arbetslag utifrÄn arbetslagsledarens (förskolechefens) och de övriga pedagogernas (förskollÀrare och barnskötare) perspektiv, samt att lyfta fram eventuella skillnader och likheter mellan ledares och övriga pedagogers syn pÄ samarbete. Studien bygger pÄ tio kvalitativa intervjuer, tvÄ med förskolechefer pÄ tvÄ olika förskolor och Ätta med pedagoger, fyra frÄn varje förskola.Studien visar att samarbetet i arbetslaget Àr en viktig frÄga hos bÄda ledarna och pedagogerna för att skapa ett fungerande arbetslag. BÄde ledare och övriga pedagoger ser att det finns möjligheter och hinder i samarbetet, och att det Àr ett gemensamt ansvar mellan pedagoger och ledare. Dessa bÄda yrkesroller rymmer bÄde möjligheter och hinder som kan pÄverka eller förbÀttra samarbetet.Undersökningen har visat olika möjligheter som utifrÄn ledarnas och pedagogernas perspektiv kan leda till ett bÀttre samarbete, t.ex. att ha tydligt ledarskap, tydliga mÄl, öppen dialog, ömsesidig förstÄelse, gemensam reflektion och sÄ vidare.

Det talas om översvÀmningar - hur processen med att ta fram översiktsplaner, samt dess styrmedel skall förÀndras sÄ att den fysiska miljön kan möta klimatförÀndringarna, Àr ett examensarbete som redogör för hur anpassande och förebyggande klimatarbete lÀttare skall implementeras i fysisk planering. Fyra kommuner och tvÄ lÀnsstyrelser har studerats genom litteratur och kvalitativa intervjuer med fysisk planerare. TvÄ kommuner har kartlagt översvÀmningsriskerna, varav en har arbetat med att sÀkra staden..

Syftet med min studie Àr att undersöka hur samarbete mellan lÀrare/skola och förÀldrar till elever med svenska som andrasprÄk kan byggas upp och bibehÄllas. Jag har utarbetat följande frÄgestÀllningar: ? Hur uppfattar och vÀrderar lÀrare och förÀldrar samarbetet? ? Vilka hinder mot samarbete kan urskiljas? ? Vilka samarbetsformer Àr mest framgÄngsrika? Genom kvalitativa intervjuer med en grupp förÀldrar till barn som har svenska som andrasprÄk och deras lÀrare försöker jag att synliggöra vad som Àr ett konstruktivt samarbete och hur man kan fÄ till ett sÄdant. Valet av kvalitativ intervju som metod var för att jag dÀrigenom kan förstÄ lÀrares och förÀldrars olika tankar och Äsikter om mitt valda Àmne och utveckla djupare kunskaper som jag kan anvÀnda i mitt framtida yrkesliv. I tidigare forskning kan vi utlÀsa att en bra relation mellan lÀrare och förÀldrar underlÀttar samarbetet och att lÀrare mÄste skapa en relation till förÀldrarna med ömsesidig respekt, dÀr lÀraren verkligen lyssnar och bekrÀftar förÀldrarna.

Detta arbete vÀnder sig till aktiva pedagoger och lÀrarstudenter och syftar till att undersöka hur bild och formundervisningen skulle kunna utvecklas. Det finns ?temaarbeten? i mÄnga skolor men fortfarande ses bilden som ett komplement eller en dekoration. Den tematiska undervisningen Àr det som vi tycker ska tillÀmpas i större utstrÀckning undervisningsmÀssigt för elevernas förstÄelse men anvÀnds bildens potential fullt ut? Kan den utvecklas mer för att komma till sin fulla rÀtt i klassrummet? VÄr problemprecisering Àr dÀrför följande:- Hur kan bild- och formundervisningen utvecklas för att möta den tematiska undervisningsformen?För att undersöka vÄr problemprecisering anvÀndes det deltagande observationer, intervjuobservation och semistrukturerade intervjuer.

Bakgrunden till denna uppsats grundas i ett egenintresse i förvandlingen av stationshuset i Vara. Sedan jag genom mina förÀldrar som bor kvar i orten, pÄ tidig vÄr 2010 fick reda pÄ att huset skulle bli korallrött har detta numer blÄa konstverk retat mig. Detta kandidatarbete har gett mig möjligheten att pÄ ett vetenskaplig sÀtt utröna bakomliggande orsaker till stationshusets förvandling till det Vara kallar, Sveriges största konstverk. Syftet med denna uppsats Àr att utreda hur den estetiskt tilltalande utformningen av byggnader vilka klassas som konstverk bör regleras enligt Plan- och Bygglagen och vilken roll kulturell planering spelar i den estetiskt tilltalande utformningen av den offentliga miljön. Genom tvÄ olika typer av fallstudier har tre olika konstverksprojekt studerats och analyserats utifrÄn inventeringar, observationer, intervjuer och innehÄllsanalys om bland annat begreppen byggnad, estetik och konstverk. Problematiken i lagtextens definition av vad som Àr estetiskt tilltalande beror mestadels pÄ att det Àr ett mycket svÄrdefinierat begrepp till skillnad frÄn vad en byggnad och ett konstverk Àr.

Bakgrunden till valet av Àmne har haft att göra med att jag tror att attityderna till samverkan och samarbete har stor och avgörande roll för förnyelsen av och initiativtagandet till skolans utveckling.Mitt syfte och min frÄgestÀllning har varit att belysa attityder, mellan pedagoger för barn i 6-ÄrsÄldern till 12-ÄrsÄldern, till samverkan och samarbete och genom analyser av svaren fÄ ett dokumenterat attitydkompendium. Detta skulle dÄ kunna vara grunden för att skapa bra förutsÀttningar för samverkanslösningar i skolans vÀrld. Dessutom har det ocksÄ varit intressant att se vilka möjliga samverkanskonstellationer det finns samt att se vilka som fungerar bÀttre och vilka som fungerar sÀmre. Som metod har jag anvÀnt mig av en enkÀt som delats ut till förskollÀrare, fritidspedagoger och lÀrare pÄ fyra olika skolor.DÄ jag endast fÄtt tillbaka 1/5 av svaren frÄn undersökningsgruppen sÄ har jag inte kunnat besvara min huvudfrÄga om attityder bland pedagoger. DÀremot har jag ur ett socialpsykologiskt perspektiv kunnat göra antaganden och dÀrigenom konstatera eventuella och tÀnkbara orsaker som pÄverkar olika attityder.

Kvinnor har uppfattats som effektiva i ett transformativt ledarskap vilket Ă€ven haft en positiv inverkan pĂ„ ett effektivt samarbete i en arbetsgrupp. Ett effektivt samarbete krĂ€vde gemenskap i arbetsgruppen vilken kunde kompliceras av sĂ„vĂ€l arbetsrelaterade som relationsrelaterade konflikter. Åtta kvinnliga mellanchefer intervjuades med fokus pĂ„ deras arbetssĂ€tt som chefer och deras uppfattningar om eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga medarbetare och kollegor i olika avseenden. Resultatet frĂ„n en kvalitativ innehĂ„llsanalys visade att ett effektivt samarbete krĂ€vde sĂ„vĂ€l tydliga arbetsroller och mĂ„l som en gemenskap med och förstĂ„else för varandra. Kvinnliga medarbetare upplevde ett behov av relationer i arbetsgruppen och ett psykosocialt stöd.

Sammanfattning: Det hÀr Àr en empirisk studie om fritidgÄrdens samarbete med sex olika högstadieskolor i en medelstor kommun. Vi valde endast en fritidsgÄrd för att det Àr den enda som finns i kommunen. Eftersom att det finns stor kriminalitet bland ungdomarna i den hÀr kommunen undersöker vi vilka ÄtgÀrder skolan och fritidsgÄrden tar tillsammans för att hjÀlpa ungdomarna ifrÄga.Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva och analysera samarbetet mellan fritidsgÄrden och högstadieskolorna ur ett ledarperspektiv. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie.En av de största hinder Àr att struktur och mÄl Àr oklara i samarbetena. Fritidsledarna och skolans ledning har stor flexibilitet i utbildningsbakgrunden och olika erfarenheter och dÀrför kunde de ge mycket mer i de hÀr samarbetena om mÄl och struktur var tydligare.

MiljonprogramsomrÄden tillförs ofta negativa attribut och ses av mÄnga som ett stort samhÀllsproblem. DÀrför Àr det viktigt att konkretisera vilka problem som finns för att bÀttre förstÄ hur de kan lösas. TvÄ av dessa negativa attribut Àr ödslighet och rumslig förvirring eller svÄrigheten att skilja pÄ vad som Àr privat, gemensam och offentlig miljö. Detta Àr uppsatsens fokus och konkretiseras genom en fallstudie av ett typsikt miljonprogramsomrÄde. Fallstudien utförs pÄ ByÀlvsvÀgen, Bagarmossen, i Stockholm. Genom rumslig analys och litteraturstudier samt intervjuer skapas en bild av ett omrÄde med mÄnga goda kvalitéer men ocksÄ ett omrÄde som upplevs som otryggt. Uppsatsen tar upp olika sÀtt att skapa rum genom ny bebyggelse och smÀrre fysiska ÄtgÀrder, t. ex.

The purpose of this thesis is to describe and understand the existing factors behind the selection of foreign newspapers in Swedish public libraries. We wanted to study this subject because the political situation in many countries is reflected in the newspapers and can cause difficulties in the selection process. Examples of this can be how to avoid newspapers with political propaganda and with censored content. Another reason for our interest in this subject is based on our prejudice that newspapers from other countries are important for people with foreign background. To answer the question we have conducted qualitative interviews with five persons who are responsible for the purchase of foreign newspapers at four libraries.

Social hÄllbarhet handlar om att skapa ett samhÀlle dÀr alla mÀnniskor kan leva sina vardagsliv utifrÄn sina egna behov. Det ska vara jÀmstÀllt, tryggt och demokratiskt och finnas möjlighet för möten mellan mÀnniskor. SamhÀllsstrukturen spelar en avgörande roll för hur vÄra vardagsliv ser ut och den fysiska planeringen har ett ansvar nÀr det gÀller att forma socialt hÄllbara miljöer. I arbetet analyseras begreppet social hÄllbarhet och hur planeraren kan arbeta med frÄgor som rör jÀmstÀlldhet, medborgardeltagande, mötesplatser och trygghet. Olika metoder som ortsanalys och sociala konsekvensbeskrivningar beskrivs och ett exempel pÄ hur en kommun kan arbeta med den sociala aspekten i planeringen ges, i det hÀr fallet Karlshamn kommun. I den avslutande delen diskuteras utvecklingen av orten Asarum norr om Karlshamn, sett utifrÄn den fysiska planerarens roll och ett socialt hÄllbarhetsperspektiv. Arbetet vÀnder sig frÀmst till de som studerar eller arbetar med samhÀllplanering av nÄgot slag, men kan Àven vara av intresse för kommuner eller den enskilde som vill veta mer om sociala aspekter inom fysisk planering..

Under 1990-talet har den offentliga sektorn influerats av marknadsreformer som New Public Management och principer sÄsom BestÀllar- utförarmodellen (BUM), frÀmst för att sÀnka kostnader och uppnÄ effektivitet. BUM Àr en av de principer som frÀmst fÄtt fotfÀste i Sveriges offentligt styrda verksamheter som exempelvis HÀlso- och sjukvÄrden. NÀr modellen infördes i Region SkÄne var det viktigaste mÄlet var att skilja pÄ bestÀllare och utförare för att uppnÄ en effektivare styrning av HÀlso- och sjukvÄrden. BestÀllarnas uppgift blev att formulera mÄlen för verksamheten medan utförarnas uppgift blev att bedriva verksamheten i enlighet med dessa mÄl. En effektivare bestÀllarstyrning uppnÄs enligt styrmodellen genom kontrakt, dÀr avtal skrivs mellan parterna angÄende om produktion och kostnader och genom budgetering.