Bakgrund: Det Àr viktigt att det finns kunskap om palliativ vÄrd inom alla verksamheter dÄ patienter i palliativ vÄrd finns överallt inom vÄrden. Finns inte kunskapen kan patientens behov lÀtt missas. Författarna till den hÀr studien ville fÄ en förstÄelse för vilka omvÄrdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet.Syfte: Syftet var att undersöka vilka omvÄrdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet och hur dessa behov kan tillgodoses.Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes pÄ ett sjukhus. Sju sjuksköterskor intervjuades och intervjumaterialet analyserades med manifest innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att patienten i palliativ vÄrd har tvÄ övergripande omvÄrdnadsbehov. Dessa Àr psykosociala behov och omvÄrdnadsbehov.

Syfte:Syftet med denna studie Àr att undersöka, beskriva och problematisera vad elever pÄ gymnasiet har för tankar, idéer och kunskaper om och kring begreppet hÀlsa. Detta p.g.a. att omrÄdet vi undersöker enligt oss Àr sparsamt utforskat.Metod:Vi anvÀnder oss av en kvalitativ metod dÀr intervjuer av tio stycken gymnasielever som lÀser eller har lÀst Idrott och hÀlsas kurs A Àr grunden för vÄr studie.Resultat och slutsatser:Elever förknippar hÀlsa frÀmst ur ett fysiskt perspektiv. Detta Àr genomgÄende för hela studien. Inte alls i samma utstrÀckning förknippas hÀlsa till att innefatta ett socialt och psykiskt vÀlbefinnande.

Syftet med denna uppsats har varit att lyfta fram nÄgra personers egna erfarenheter av migration för att diskutera vad migration kan innebÀra för dessa mÀnniskor och hur de upplever att dessa erfarenheter har pÄverkat dem. Genom att intervjua personer som sjÀlva har migrerat har vi kunnat ta reda pÄ hur dessa personer definierar följderna av migrationen och hur de upplever att de har förÀndrats och vilka resurser och tillgÄngar de har förskansat sig till följd av migrationen. Resultaten pekar mot att migration trots svÄra upplevelser och processer kan leda till en positiv utveckling för migranten som person. Vi har förstÄtt detta resultat utifrÄn ett lösningsfokuserat perspektiv och utvecklat en tanke om hur socialt arbete med migranter eventuellt kan förbÀttras med fokus pÄ de positiva aspekterna av migration och dess konsekvenser..

Aktiemarknadens mest grundlÀggande uppgift Àr att genom nyemissioner förmedla nytt kapital till nÀringslivet för investering och utveckling. Inveserarnas incitament till att placera nytt kapital vid nyemissioner kommer att minska om aktiekurserna inte helt Äterspeglar all tillgÀnglig information. En effektiv aktiemarknad Àr dÀrför av stor betydelse för samhÀllsekonomin. Studier om marknadseffektivitet har pÄgÄtt sedan 1950- talet. Eugen F.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur svenska börsnoterade företag redogör för sitt sociala ansvar i Ärsredovisningar.Metod: Denna uppsats utgÄr frÄn en kvalitativ metod. Vi har valt att göra en innehÄllsanalys för att strukturera det material som företag ger oss angÄende deras sociala ansvar. Teori: Den teoretiska referensramen har sin utgÄngspunkt i legitimitetsteorin. DÀrefter anvÀnder vi oss av intressentteorin för att kunna förklara vem företaget ska vara socialt ansvarsfulla emot. Teorier kring corporate social responsibility anvÀnds för att förklara hur företag kan vara socialt ansvarsfulla.

VÄrt Àmnesval Àr den problematik som det moderna samhÀllet idag för med sig vilket kantas av snabba förÀndringar inom utbud och efterfrÄgan pÄ arbetskraft. Detta leder till alltfler byten av karriÀr samt konsekvenser av arbetslöshet för den enskilda individen. Den traumatiska kris som individen hamnar i vid uppsÀgning pÄverkar ofta sjÀlvbilden negativt. Privata aktörer sÄsom Trygghetsfonden TSL ökar pÄ arbetsmarknaden och ger individen ett komplement till Arbetsförmedlingens brist pÄ stöd. Syftet med studien var att undersöka vilka funktioner omstÀllningsprogrammet har för individen efter uppsÀgning.

Uppsatsen avser belysa och utveckla förstÄelsen för de sociala och ekonomiska verksamhetsmotiv som existerar inom socialt entreprenöriella organisationer samt undersöka hur dessa motiv hanteras. Av denna anledning Àr det intressant att utgÄ frÄn ett mÄlkonfliktsperspektiv, varpÄ verksamhetens intressenter Àven beaktas eftersom de pÄverkar organisationen och dess mÄlsÀttningar. Studien pÄvisar att socialt entreprenöriella företag tvingas förhÄlla sig till flertalet sociala och icke-sociala verksamhetsmotiv som till viss del motverkar varandra och skapar mÄlkonflikter, och till viss del samexisterar genom synergier. Dessutom Àr sociala och ekonomiska motiv vanligen kontrÀra och orsakar begrÀnsningar i verksamhetsstrukturen, varpÄ mÄlkonflikter lÀttare uppstÄr. Det framgÄr att företagens lönsamhet och utvecklingsmöjligheter hÀmmas av de begrÀnsningar som de sociala motiven medför.

Sammanfattning Examensarbete G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Kalmar/VÀxjö, ekonomistyrning, Kurskod, 2FE90E VT 2011  Författare: Ann-Louise Adolfsson Karlsson, Kristina Svanberg,Lennart StrandHandledare: Anders JerrelingTitel: SmÄföretagens finansiering vid ökat kapitalbehov.Bakgrund:Regeringens mÄl Àr att fler ska vÄga starta egna företag och att fler företagare ska vÄga satsa för att vÀxa. I Lissabonprogrammet stÄr det att man vill skapa ett europeiskt mervÀrde dÀr smÄ och medelstora företag mÄste fÄ bÀttre tillgÄng till kapital och lÄn sÄ att de kan utveckla hela sin potential. Vi har via tidigare forskning och egna erfarenheter sett att smÄföretag ofta har svÄrt att hitta rÀtt finansieringsform. Syfte: VÄrt syfte Àr att beskriva hur vÄra undersökta smÄföretag finansierar sitt ökade kapitalbehov samt att beskriva de finansieringsproblem företagen upplever.I huvudsyftet ingÄr följande frÄgestÀllningar:?Hur finansierar smÄföretag sitt ökade kapitalbehov???Vilka finansieringssvÄrigheter har smÄföretag i Sverige vid ett ökat kapitalbehov?? AvgrÀnsningar: Vi har undersökt tre svenska smÄföretag för att se hur de finansierar sin verksamhet och vilka finansieringssvÄrigheter de upplever.Metod: Vi har genomfört en flerfallstudie med tre smÄföretag. Vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer bestÄende av en serie öppna frÄgor som bygger pÄ en förutbestÀmd intervjuguide kring vÄrt tema.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Denna uppsats avser att, utifrÄn en samhÀllsvetenskaplig variant av hypotetisk-deduktiv metod, kritiskt diskutera en mer omfattande kunskapsstyrning av socialtjÀnsten samt implementeringen av en evidensbaserad praktik inom socialt arbete. Uppsatsen diskuterar den evidensbaserade praktikens vÀrdegrunder paralellt med de centrala utgÄngspunkterna inom de nyliberala förÀndringar som kommit att prÀgla den offentliga sektorn under de senaste tre Ärtiondena och gÄr under parollen New Public Management. Vidare avhandlas den utökade kunskapsstyrningen och den evidensbaserade praktikens pÄverkan pÄ bÄde kommun, socialtjÀnst och den enskilde handlÀggaren och brukaren. Den enskilde handlÀggarens handlingsutrymme och autonomi avhandlas utifrÄn teorier om grÀsrotsbyrÄkratens möjlighet att pÄverka den förda politiken. Resultatet visar att det finns tydliga kopplingar mellan den evidensbaserade praktiken och förhÄllningssÀtt och synsÀtt som inrymmer New Public Management.

Denna artikel redovisar ett resultat frĂ„n en enkĂ€tundersökning dĂ€r 65 examinerade studenter frĂ„n socionomutbildningen vid Mittuniversitetet i Östersund, Ă„ren 2003, 2008 och 2011 deltagit. Studiens syfte Ă€r att genom en retrospektiv utvĂ€rdering av denna socionomutbildning undersöka hur vĂ€l dessa före detta studenter anser att utbildningen förberedde dem inför sin första anstĂ€llning inom socialt arbete. I enkĂ€ten efterfrĂ„gas respondenternas tankar nĂ€r de ser tillbaka pĂ„ utbildningen, hur vĂ€l förberedda de kĂ€nde sig för sĂ€rskilda arbetsuppgifter samt vilken betydelse den studiehandledda praktiken hade för dem i deras lĂ€randeprocess.Artikeln redovisar bland annat att 70 procent av respondenterna ansĂ„g att det fanns delar i utbildningen som saknades. Att applicera teoretisk kunskap till praktiskt arbete var det som de utexaminerade studenterna menade var svĂ„rast. För tre fjĂ€rdedelar av dem, kom innebörden av socialt arbete att förĂ€ndras under utbildningens gĂ„ng, Flera av dem anger Ă€ven att det har skett en markant förĂ€ndring betrĂ€ffande deras förvĂ€ntningar efter att de varit ute i yrkeslivet en tid.

Aspergers syndrom Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning som karaktÀriseras av svÄrigheter i förmÄgan till ömsesidig kommunikation och socialt samspel. Diagnosen medför Àven svÄrigheter i att intuitivt anpassa beteenden. SamhÀllet stÀller idag stora krav pÄ social kompetens redan pÄ förskolan och hela vÀgen upp till vuxenlivet. Detta kan medföra stora problem med att komma vidare för personer med Aspergers syndrom. Som socialarbetare kommer man ofta i kontakt med denna grupp.

Matkompaniet Àr en grossist och importör av livsmedel. De köper in produkter frÄn helavÀrlden men framförallt stora mÀngder ifrÄn Asien. Idag har Matkompaniet ett överbelastatlager med för mycket bundet kapital. För att bibehÄlla de konkurrenskraftiga priser som dehar idag mÄste lagret minskas, inte bara för det kapital som det binder utan Àven för deextrakostnader som det medför dÄ de mÄste hyra ett externt lager.Av sex insamlade lagersaldon spridda bakÄt i tiden kunde det utlÀsas att det fanns ett antalartiklar som hade ett vÀldigt högt lagersaldo. De berÀknades att tÀcka förvÀntad efterfrÄgalÄngt fram i tiden.

TodayÂŽs debate in farming is being focused on tourism, outdoor life and hobbies in the rural areas. This is of interest also for the general public as a way of counteracting the depopulation of the rural areas. Within the last years, the farming has become more technically advanced and hence efficient. This has led to increased production volumes and wider selection of products with lower margins for the farmer as a consequence. When the profitability is reduced, the farmer is faced with the choice of either increasing efficiency or diversification of the business.

Studien ?VÀgen till arbetet ? en kvalitativ studie om hur en ideell organisation driver fram sina deltagare in i den svenska arbetsmarknaden? syftar till att lyfta fram pÄ vilket sÀtt en deltagare med stöd av en ideell organisation kan pÄverka sitt sociala- och humankapital, och hur stor pÄverkan den har för att deltagaren ska kunna effektivisera sin vÀg in i den svenska arbetsmarknaden. De centrala begreppen som kommer att anvÀndas i studien Àr det sociala-och humankapital begreppet. Det har gjorts en kvalitativ studie baserad pÄ Ätta semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen Àr mÀn mellan 25 till 50 Är och samtliga respondenter Àr aktiva arbetssökare inom byggsektorn i Stockholm.