Aktiemarknadens mest grundlÀggande uppgift Àr att genom nyemissioner förmedla nytt kapital till nÀringslivet för investering och utveckling. Inveserarnas incitament till att placera nytt kapital vid nyemissioner kommer att minska om aktiekurserna inte helt Äterspeglar all tillgÀnglig information. En effektiv aktiemarknad Àr dÀrför av stor betydelse för samhÀllsekonomin. Studier om marknadseffektivitet har pÄgÄtt sedan 1950- talet. Eugen F.

Syfte: Att nÄ förstÄelse för relationen mellan en byrÄ och en kund genom att analysera förestÀllningen om marknadsföring och reklam som nÄgot kreativt, samt beslutsfattande och makt i den kreativa processen.FrÄgestÀllningar: Vilken roll spelar förestÀllningen om marknadsföring och reklam som nÄgot kreativt i relationen mellan marknadsavdelning och reklambyrÄ, framförallt gÀllande beslut fattade i kreativa processer? Vari ligger makten över de kreativa besluten, och hur gestaltas den?Metod: Kvalitativ, tolkande metod baserad pÄ intervjuer och autoetnografiSlutsats: Vi har funnit att förestÀllningen om reklambyrÄer som kreativa spelar stor roll i relation till kunden. Framförallt relaterat till vad vi valt att kalla kreativt kapital. Detta fungerar som ett sÀtt för byrÄn att erövra status och anseende pÄ fÀltet, och samtidigt bygga tillit och legitimitet hos kunden. Vi har Àven funnit att den formella makten ligger hos kunden, men byrÄn sitter pÄ en inte oansenlig indirekt makt genom att vÀlja vad som presenteras för kunden.

Den hÀr studien utgÄr frÄn en fenomenografisk ansats. Vi avser att fÄnga skilda uppfattningar om arbetsplatslÀrande och studera hur uppfattningarna pÄverkar medarbetarnas arbetstillfredsstÀllelse. Vi utgick frÄn tvÄ frÄgestÀllningar: vilka uppfattningar har medarbetare av hur de lÀr pÄ sin arbetsplats, och finns det skillnader i medarbetarnas uppfattningar av vad de lÀr? Resultatet visar att deltagarnas uppfattningar om fenomenet skiljer sig Ät. Tolkningen av resultatet visar att deltagarna lÀr pÄ olika sÀtt och anvÀnder kunskapen olika i deras yrkesutförande.

Bakgrund Att drabbas av Diabetes Mellitus innebÀr att du mÄste genomföra en rad livsstilsförÀndringar med avseende pÄ kost, motion och socialt liv. En god kontakt med sjuksköterskor kan underlÀtta genomförandet av livsstilsförÀndringar.Syfte Att beskriva upplevelser av livsstilsförÀndringar och sjuksköterskans bemötande av personer med Diabetes Mellitus typ 1 mellan 18-40  Är med fokus pÄ kost, motion och socialt liv.Metod Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer med Diabetes Mellitus typ 1. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys.   Resultat Resultatet beskrevs utifrÄn tre frÄgestÀllningar: SvÄrigheterna att genomföra livsstilsförÀndringar, fördelarna av att genomföra livsstilsförÀndringar och vad sjuksköterskan kan göra för att underlÀtta livsstilsförÀndringar. I resultatet framkom det att personer med diabetes typ 1 upplevde svÄrigheter sÄsom psykiska pÄfrestningar, pÄverkan pÄ det sociala livet, planering och ökat kontrollbehov. Fördelar som framkom var en ökad sjÀlvkÀnnedom, kÀnsla av gemenskap och att fÄ en sund livsstil.

Bakgrund: Denna uppsats studerar Àmnet underkapitalisering. Med underkapitalisering menas sambandet mellan ett företags skulder och dess egna kapital. Underkapitalisering kan anvÀndas inom koncerner dÀr moder- och dotterbolag har skatterÀttslig hemvist i olika lÀnder och kan dÀrmed anvÀnda sig av skillnader i skattelagstiftningen för att minska sina skattekostnader. DÄ moderbolaget finansierar dotterbolaget med lÄnat kapital istÀllet för att skjuta till eget kapital uppstÄr rÀntekostnader som minskar dotterbolagets skattemÀssiga resultat och dÀrmed sjunker skattekostnaderna. Koncerner kan alltsÄ anvÀnda sig av underkapitalisering i syfte att skatteplanera.

Mot bakgrund av aktuell debatt kring sÄvÀl bemanningsföretag som hushÄllsnÀra tjÀnster undersöks i denna studie trivseln hos ett antal anstÀllda hos ett bemanningsföretag som förmedlar konsulter för att utföra arbete inom en hushÄllsnÀra tjÀnst till sina kunder. Fokus i undersökningen Àr hur förvÀntningar, arbetskrav, kontroll, samt socialt stöd inverkar pÄ arbetstagarnas trivsel. Studiens teoretiska referensram baseras pÄ teorier kring arbetstillfredsstÀllelse, Karaseks krav/kontrollmodell, samt tidigare forskning. Det empiriska materialet baseras pÄ en enkÀt, vars svar analyseras och tolkas med hjÀlp av linjÀr regressionsanalys. Resultaten indikerar att trivseln hos de anstÀllda generellt sett Àr hög.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka festivalarrangörers arbetsmöjligheter nÀr festivallandskapet förÀndras. För att göra det har vi identifierat ett antal faktorer som har medverkat till förÀndringen för att sedan urskilja vilka effekter dessa faktorer kan ha för festivalarrangörers arbetsmöjligheter idag och i framtiden.Som metod har en induktiv ansats valts för möjligheten att först samla in empiri om fenomenet och sedan tolka det och formulera det i teorier. Vidare har en kvalitativ forskningsstrategi valts för att upptÀcka istÀllet för att bevisa fenomenet och dÀrav anvÀnds kvalitativa intervjuer för att kunna göra tolkningen sÄ djup som möjligt. Respondenterna jobbar pÄ ett eller annat sÀtt med antingen ideella festivaler eller med etablerade bolag.Studien visar att de faktorer som medverkat till förÀndringen i driftsform bÄde begrÀnsar och möjliggör arbetsmöjligheter för framtida festivalarrangörer. Studien bidrar till en djupare förstÄelse för vad en arrangör mÄste jobba med för att etablera en fungerande organisation och festival och för att kunna överleva i festivallandskapet.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som gynnar det organisatoriska engagemanget samt om kommunikation har nÄgon speciell betydelse i detta avseende. Tidigare forskning har pÄvisat samband mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer och organisatoriskt engagemang. Tidigare forskning har Àven pÄvisat att kommunikation Àr en betydande psykosocial arbetsmiljöfaktor. Undersökningen Àr genomförd pÄ en gymnasieskola i Södra Sverige. Datainsamlingen bestod av intervjuer och enkÀter.

SamhÀllets tillvÀxt Àr beroende av nya och vÀxande smÄföretag. De smÄ företagen Àr i sin tur beroende av kapital för att kunna starta upp en verksamhet och kunna vÀxa. MÄnga gÄnger kan det i ett tidigt skede vara svÄrt att hitta finansiÀrer som Àr villiga att ta den risk som Àr förknippad med nystartade och vÀxande smÄ företag, en möjlig finansiÀr skulle dock kunna vara en företagsÀngel. FöretagsÀnglar Àr privatpersoner som investerar privat kapital och tillför kompetens i de företag som de gör satsningar i. Uppsatsens syfte Àr att granska vilka motiv och beslutskriterier som kan ligga till grund för en företagsÀngels investering samt hur denne kan gÄ till vÀga för att utvÀrdera ett investeringsförslag.

Den största orsaken för ett företag att ge ut warranter Àr möjligheten att snabbt fÄ in nytt kapital i bolaget. NÀr en warrant Àr anvÀnd mÄste Àgaren betala kontant till företaget i utbyte för nya aktier. Detta nya kapital kan sedan till fördel anvÀndas till förvÀrv av företag eller för att betala av en del av bolagets skuld i syfte att förbÀttra kreditvÀrdigheten eller kapitalstrukturen. En sofistikerad prissÀttningsmodell för optioner och warranter Àr Black-Scholes modellen. Denna modell Àr den mest spridda och anvÀnda i vÀrlden för att rÀkna ut vÀrdet pÄ alla typer av optioner.

AffÀrsÀnglar Àr inget nytt fenomen pÄ dagens globala marknad. Enda sedan Columbus tid har affÀrsÀnglar investerat kapital i företag och stöttat nya idéer. Idag har begreppet affÀrsÀnglar fÄtt en mer framtrÀdande roll i vÄrt alltmer komplexa samhÀlle, vilket tyder pÄ att politiker och företagare har fÄtt en större förstÄelse för affÀrsÀnglarnas betydelse för företagstillvÀxt och företagsutveckling. AffÀrsÀnglarnas verksamhet Àr emellertid fortfarande relativt outforskat. AffÀrsÀnglar definieras som privatpersoner vilka investerar eget kapital i form av kunskap och pengar i företag genom ett aktivt eller passivt deltagande.

Introduktion: Att vÀnta pÄ ambulans kan antas betyda ett vÄrdlidande för patienter. Det finns möjlighet för larmoperatören pÄ SOS-alarm att prioritera pÄ ett sÄdant sÀtt att vÀntetiden varierar patienter emellan. Det Àr ocksÄ möjligt för ambulanssjuksköterskan att fördröja tiden frÄn det att uppdraget tilldelats till det att ambulansen startas. Tidigare forskning pekar pÄ kopplingar mellan vÄrdlidande och vÀntan pÄ vÄrd. Föreliggande pilotstudie mÀter skillnader i vÀntetid mellan tvÄ socialt skilda stadsdelar i Göteborg och relaterar vÀntetid i termer av vÄrdlidande.

Mobbning Àr ett relativt utbrett problem bland vÄra skolungdomar och dess konsekvenser för den utsatte elevens vÀlbefinnande Àr mÄnga gÄnger allvarliga. Det Àr dÀrför av stor vikt att framförallt arbeta aktivt för att stoppa mobbning, men Àven att söka mildra de negativa konsekvenserna av den. Syftet med denna uppsats Àr att studera den psykosomatiska hÀlsan bland mobbade niondeklassare i Stockholmsregionen, samt att undersöka om socialt stöd i skolan och hemmet kan mildra eventuella negativa hÀlsokonsekvenser till följd av mobbning. Syftet Àr Àven att uppmÀrksamma eventuella könsskillnader kring dessa frÄgestÀllningar. Socialt stöd har visat sig vara betydelsefullt för hÀlsan bÄde i förebyggande syfte och vid direkt utsatthet av stress och negativa hÀndelser i livet. Denna uppsats utgÄngspunkt Àr att socialt stöd verkar enligt buffertteorin vid mobbning.

Planerade organisationsförÀndringar Àr vanliga men fortfarande misslyckas mÄnga organisationer med att implementera förÀndringar pÄ ett effektivt sÀtt. DÄ organisationsförÀndringar vanligen ökar osÀkerheten bland medarbetare Àr det intressant att undersöka hur detta pÄverkar medarbetarnas upplevelser av sin arbetsmiljö.Studiens syfte Àr att undersöka kommunikationens roll i en turbulent organisationsförÀndring för att se vilka följder kommunikationen kan fÄ pÄ medarbetarnas upplevelse av sin arbetsmiljö. Fokus Àr pÄ hur de upplever arbetskrav, kontroll över sitt arbete och socialt stöd.En sekundÀranalys gjordes av Kommun X medarbetarenkÀt. Denna skickas Ärligen ut i november. EnkÀter frÄn Äret innan och Äret efter organisationsförÀndringen analyserades i statistikbehandlingsprogrammet SPSS.Analysen visade att organisationsförÀndringen inte pÄverkade medarbetarnas upplevelse av sin arbetsmiljö.

Att gĂ„ i pension kan innebĂ€ra en stor förĂ€ndring i livet för en mĂ€nniska.Vissa upplever pensioneringen som nĂ„got negativt medan andra ser det som enchans att fĂ„ tid för sig sjĂ€lv och sin omgivning. Att lĂ€mna arbetslivet kanmedföra att vi Ă€ntligen fĂ„r tid att sysselsĂ€tta oss med det vi alltid drömtom, men inte haft tid för. För att en mĂ€nniska ska behĂ„lla sin hĂ€lsa ochsitt sociala vĂ€lbefinnande Ă€r det viktigt att hon fortsĂ€tter vara socialtaktiv. Syftet med denna kvalitativa studie var att ta reda pĂ„ hur pensionĂ€rer upplevt pensioneringen samt vilken inverkan pensioneringen haft pĂ„ deras sociala liv. Åtta intervjuer har genomförts med nyblivna pensionĂ€rer dĂ€r intervjupersonerna fick berĂ€tta fritt om sina erfarenheter av att bli Ă€ldre.