Ett företags vÀrdeskapande aktiviteter kan indelas i operativa, investerings- samt finansieringsaktiviteter. Företagets framgÄng avgörs i hög grad av kvalitén pÄ de beslut som fattas med avseende pÄ de vÀrdeskapande aktiviteterna. Finansieringsbeslutet innefattar sammansÀttningen av kapitalstrukturen dvs. andelen eget kapital och skulder som finansierar verksamheten. Inom corporate finance finns ett antal teorier som förklarar denna sammansÀttning och mest kÀnd Àr Miller & Modiglianis teori om kapitalstrukturens irrelevans för maximering av bolagets vÀrde.

Syftet Àr att göra en lokal undersökning i GÀvle för att se vad de större kristna församlingarnas sociala arbete bestÄr av och vilka sociala insatser som görs i dessa församlingar. Jag vill Àven undersöka vad diakonin har för roll i dagens samhÀlle.Min metod Àr att genom intervjuer fÄ vetskap om vad det försiggÄr för socialt arbete i kristna församlingar i GÀvle. Jag har gjort en fallstudie dÀr jag har utfört intervjuer med representanter för de större församlingarna. Uppsatsen har en kvalitativ deskriptiv ansats. Mitt kÀllmaterial Àr de intervjuer jag utfört dÀr frÄgorna medvetet Àr öppna för att fÄ ett samtal.

The purpose of this essay is to compare two investigationprojects /evaluationproject (BBICOHPeL) regarding theoretical anchoring and operationmethods. Important questions in our research has been: What from BBIC can be found in the OHPeL-project, what has become of the fundamentals in BBIC when they have been introduced into this new context, has the ecological development theory remained in the OHPeL-project, is it possible to say that the OHPeL-project is a further development, distortion or something completely different from BBIC. To find answers to our questions we have studied 17 protocols from evaluationmeetings in the OHPeL project. This led us to the results that BBIC in many ways are present in the project. There are also differences between the projects.

A?r 2007 uppma?rksammades de oegentligheter som fo?rekom i produktionen av de varor som landstingen ko?pte in till den svenska sjukva?rden vilket medfo?rde att landstingen startade ett samarbete runt socialt ansvar i upphandling. Da? CSR fra?mst kopplas ihop med fo?retag i privat sektor, avser denna kvalitativa studie underso?ka hur CSR som ide? har tagits emot i offentlig sektor och hur den har gjorts om fo?r att passa i sin nya kontext. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och har sedan analyserats med skandinavisk nyinstitutionell o?versa?ttningsteori samt teorin om inramning.

I Sveriges musikbransch ra?der det idag en skev fo?rdelning mellan kvinnor och ma?n pa? inflytelserika positioner. Den skeva ko?nsfo?rdelningen, da?r det pa? de beslutsfattande positionerna syns en tydlig manlig dominans har blivit starkt uppma?rksammad de senaste a?ren, vilket va?ckt intresset fo?r fo?religgande studie. Studiens fokus ligger pa? de kvinnliga akto?rer som har lyckats inta inflytelserika positioner.

SammanfattningAllt fler socialarbetare vÀljer idag att Äka ut i vÀrlden för att arbeta med olika projekt. Det internationella perspektivet Àr av stor relevans för socialt arbete dÄ globaliseringen av vÀrlden gör lÀnder allt mer beroende av varandra och sociala problem krÀver internationella lösningar. Kunskaper om hur man arbetar med sociala problem pÄ en strukturell nivÄ Àr mycket viktigt inom det internationella fÀltet för att uppnÄ hÄllbara förÀndringar.Syftet med uppsatsen har varit att bidra med en förstÄelse för hur socialarbetare arbetar med förÀndring utifrÄn ett strukturellt perspektiv inom socialt arbete i utvecklingslÀnder. Det vi frÄgat oss Àr vilka möjligheter som finns, vilka utmaningar och hinder som kan uppstÄ samt vilka metoder och kunskaper som Àr viktiga vid socialt förÀndringsarbete i utvecklingslÀnder dÄ man arbetar utifrÄn ett strukturellt perspektiv. För att svara pÄ uppsatsens syfte och frÄgestÀllningar har vi valt att genomföra fem kvalitativa intervjuer med socialarbetare med erfarenhet av strukturellt socialt arbete i utvecklingslÀnder.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka deltagares upplevelser av och tankar kring hÀstunderstödd terapi. UtifrÄn detta studerar vi hur hÀstunderstödd terapi Àr en del av socialt arbete. Detta har vi undersökt utifrÄn följande frÄgestÀllningar: ?Hur talar deltagarna om hÀstens roll och betydelse i den hÀstunderstödda terapin??, ?Hur beskriver deltagarna att hÀstens nÀrvaro pÄverkar deras fÀrdigheter och kÀnslor?? och ?Hur upplever deltagarna hÀstunderstödd terapi som behandlingsmetod?? Studiens empiri hÀrrör frÄn intervjuer med fem deltagare i hÀstunderstödd terapi. Vi har gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data.

Idag Ă€r företags Ă„rsredovisningar ett viktigt instrument för att minska den osĂ€kerhet och informationsasymmetri som existerar mellan företag och investerare. I denna studie ses dĂ€rmed agent- och principalteorin som den överordnade teorin dĂ„ studien utgĂ„r ifrĂ„n att företagsledningen i det valda tjĂ€nsteföretaget innehar mer information Ă€n investerarna. Till skillnad frĂ„n tidigare, dĂ„ innehĂ„llet i Ă„rsredovisningar till stor del endast innehöll finansiella redogörelser, sĂ„ fungerar Ă„rsredovisningar idag som en viktig marknadsföringskanal för företag. Årsredovisningar ska informera investerare om företagets verksamhet samt dĂ€rmed legitimera företaget. Denna kommunikation till investerarna via Ă„rsredovisningar Ă€r en svĂ„r och komplex uppgift, speciellt i tider som karakteriseras av ekonomisk kris.

SammanfattningCorporate Social Responsibility, CSR, Àr ett samhÀllsengagerat arbetssÀtt som fÄr allt större utrymme hos organisationer och företag, bÄde i investerat kapital och investerade resurser. Studier som gjorts inom Àmnet tyder pÄ att CSR-arbetet gÄtt frÄn att vara ett vÀlgörenhetsarbete till att mer och mer formas till en vinststrategi hos de företag som engagerar sig i arbetssÀttet. Ett vÀlformulerat och uttalat CSR-arbete kan bidra till mÄnga organisations- och samhÀllsvinster sÄ som ökad attraktivitet, stÀrkande av varumÀrket och ett blomstrande samhÀlle. Med detta i Ätanke formades ett önskat studieobjekt dÀr utgÄngpunkten landade i sociologiska resonemang om socialkonstruktivism. Syftet med arbetet var att genom en narrativ analys undersöka hur CSR-arbete fungerar som en del utav företags berÀttelser om sig sjÀlva.

Inkubatorer definieras av National Business Incubation Association som en ?dynamisk process för utveckling av mÀnniskor, affÀrer och företag. Inkubatorn bistÄr entreprenören med aktiv och anpassad managementsupport, finansiella, tekniska och kommersiella nÀtverk samt en kreativ tillvÀxtmiljö med tillhörande kontorsservice?. I detta examensarbete ger vi en historisk tillbakablick och en överblick över inkubatorer verksamma i Sverige.

The purpose with this review is to investigate evidence-based practice (EBP), and which arguments are used to justify EBP. The year of 2006 Bergmark and Lundström published an article regarding the problems concerning EBP. They are discussing that several different definitions of EBP are existing, which they mean can lead to difficulties using the EBP-methods in real life. In this study six articles, from the years 2007-2011, have been analyzed using Mertons structure-functional theory and Lipskys theory of street-level bureaucracy. Different definitions of EBP are discussed in the articles and there seem to be a need to clarify the concept.

This study examines gender differences in the perception and utilization of social support in traditional female- and male workplaces. This study confirms results from earlier studies which suggest that there are gender differences. The survey instrument measures four types of social support: informational, instrumental, appraisal and emotional among 314 working women and men. Women report higher levels of social support on all four types. There is a significant difference in instrumental support between women working in female dominated workplaces compared to men working in male-dominated workplaces and between some of the trades.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa och förstÄ hur fenomenet förÀldraskap konstruerats över tid, för att försöka förstÄ varför förÀldraskap idag krÀver insatser frÄn riksdag och regering och pÄ sÄ sÀtt kan liknas vid ett socialt problem. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: Hur har fenomenet för-Àldraskap konstruerats pÄ 1970-talet och idag? Har förÀldraskapet Àven tidigare inneburit problem och hur sÄg dessa problem i sÄ fall ut? Vilka likheter och skillnader finns det i hur förÀldraskapet framstÀlls pÄ 1970-talet och idag? Den metod som anvÀnts i uppsatsen Àr diskursanalys. De teore-tiska perspektiv som anvÀnts i studien Àr socialkonstruktivism, teorier om diskurs och teorier om det sociala problemets karriÀr. Empirin bestÄr av 40 artiklar frÄn tidskriften Vi förÀldrar och tvÄ stycken SOU-betÀnkanden.I texterna finner författarna att fenomenet förÀldraskap framstÀlls vara pÄ god vÀg mot att etable-ras som ett socialt problem i samhÀllet.

Bakgrund och problem: Sedan första januari 2008 har det varit informationskrav för statligt Àgda bolag i Sverige att rapportera i enlighet med GRI:s riktlinjer. Att inkludera den sociala dimensionen i denna redovisning har ökat i betydelse och uppmÀrksammats som en viktig del i samhÀllets hÄllbarhetsarbete. Det större hÄllbarhetsbegreppet, dÀr Àven miljö finns kvar som en viktig del, Àr nytt med sina omfattande sociala aspekter. Socialt ansvar innefattar mÄnga omrÄden vilket kan leda till flera tolkningar av vad som Àr att ta ett socialt ansvar i sin hÄllbarhetsredovisning. Av den anledningen Àr det av sÀrskilt stort intresse att se till hur de statligt Àgda bolagen redovisar socialt ansvar utefter GRI:s riktlinjer kring socialt ansvar men Àven kring det sociala ansvartagandet bolagen tar utöver indikatorerna.Syfte: Studiens syfte Àr att beskriva hur svenska statligt Àgda bolag redovisar sitt sociala ansvar utefter GRI:s riktlinjer.

Syftet Àr att undersöka orsakerna till varför före detta alkoholberoende kvinnor valde att förÀndra sina liv och hur de fÄtt livet att fungera nyktert. FrÄgestÀllningarna Àr: ? Vilka har varit de bidragande orsakerna till att kvinnorna valde att förÀndra sina liv? ? Har det varit behandlingen, den eventuella eftervÄrden eller andra faktorer som hjÀlpt kvinnorna till ett nyktert leverne?? PÄ vilket sÀtt ser kvinnorna annorlunda pÄ sig sjÀlva och sin kvinnlighet, före och efter behandlingen?Studiens har gjorts genom en kvalitativ metod som bestÄtt av sju intervjuer med kvinnor ur passande mÄlgrupp. Analysen har gjorts utifrÄn tre teman, behandling, nykterheten i vardagen och kvinnlighet. De teorier som anvÀnts har varit genusperspektiv, Kasam, Coping och Bourdieus begrepp kapital, habitus och fÀlt.