Under tio Är, 1965-1974, byggdes en miljon bostÀder i Sverige som del av Miljonprogrammet. Varken förr eller senare har sÄ mÄnga bostÀder byggts under sÄ kort tid. Ofta byggdes de i utkanten av staden prÀglade av modernistiska ideal och med moderna byggtekniker. Idag, nÀstan femtio Är efter miljonprogrammet inleddes, Àr behovet av upprustning akut bland mÄnga av miljonprogrammets bostÀder. Utöver detta uppvisar mÄnga av miljonprogramsomrÄdena sociala problem och pÄ mÄnga sÀtt möter de inte de behov som dagens boende har.

Denna undersökning utfördes vid Malmö Högskola (MAH). Syftet med undersökningen var att kartlÀgga hur könsfördelningen ser ut pÄ socionomutbildningen vid MAH, ge en preliminÀr bild av dess manliga studenter utifrÄn deras attityder gentemot yrket och att söka svaret pÄ frÄgan: Vad Àr det som karaktÀriserar den manliga socionomstudenten? Som huvudfrÄgestÀllning valde vi: Varför vÀljer mÀn att lÀsa till socionom? Och följdfrÄgorna till huvudfrÄgestÀllningen var: Hur pÄverkar det kulturella kapital man bÀr med sig detta val? samt Hur pÄverkar den hegemoniska maskuliniteten detta val? För att svara pÄ detta genomförde vi en enkÀtundersökning riktad till samtliga manliga socionomstudenter pÄ MAH. Intresset för detta Àmne kom till i mötet med arbetslivet, dÀr det samtidigt rÄder brist pÄ mÀn och en önskan om ett ökat antal mÀn. Dessutom syns den skeva könsfördelningen Àven tydligt inom skolan dÀr endast ca 15 % av studenterna Àr mÀn.

Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att utreda om det kontaktnÀtverk som knyts genom frivilligt engagemang under studietiden vid Uppsala universitet förbÀttrar anstÀllningsmöjligheterna efter studierna, jÀmfört med kontaktnÀtverk som skapas utan frivilligt engagemang.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ ansats dÀr vi över telefon, i samsprÄk med respondenterna, har fyllt i en elektronisk enkÀt och sedan utfört en jÀmförande analys mellan tvÄ urvalsgrupper. Urvalsgrupperna har bestÄtt av personer som varit tidigare förtroendevalda vid nÄgon studentförening i Uppsala samt personer som inte varit frivilligt engagerade men som har examinerats frÄn Uppsala universitet.Slutsatser: UtifrÄn vÄra avgrÀnsningar indikerar resultatet frÄn vÄrt urval att ett frivilligt engagemang förbÀttrar framtida anstÀllningsmöjligheter via kontakter. VÄrt resultat indikerar pÄ att personer som varit frivilligt engagerade i högre utstrÀckning bÄde erhÄller information om arbetstillfÀllen och hjÀlp till första arbetet efter examen av kontakter. Majoriteten av dessa kontakter har de frivilligt engagerade trÀffat just genom sitt engagemang.  .

Bemanningsföretag var förbjudna fram till 1992 dÄ lagstiftningen blev mer liberal. Antal bemanningsföretag har sedan dess ökat drastiskt. Trots att anstÀllningsvillkoren för uthyrd personal har förbÀttrats sedan 1992 befinner sig konsulterna alltjÀmt i en speciell arbetssituation. Att vara anstÀlld pÄ bemanningsföretag skiljer sig frÄn att ha en traditionell anstÀllning dÀr arbetsuppgifterna utförs pÄ en och samma arbetsplats. Den uthyrda personalen har exempelvis dubbla chefer, dubbla lojaliteter, vÀxlande arbetsplatser och stÀndigt nya arbetskamrater.

MITTUNIVERSITETETInstitutionen för Socialt Arbete ÄMNE: Socialt arbete, C-kurs HANDLEDARE: Catarina Lundström ABSTRAKT: År 2010 berĂ€knades 5 % av svenska skolungdomar ha diagnosen ADHD. Den höga frekvensen av diagnosen och debatten som förts kring den visar pĂ„ behovet av att granska diagnosen grundligare. Avsikten med denna studie Ă€r att problematisera utredningsprocessen och diskutera diagnostiserandet av ADHD. Vi vill Ă€ven belysa socionomens roll vid en utredning av diagnosen. I denna uppsats diskuteras ADHD-utredningar utifrĂ„n olika synsĂ€tt pĂ„ diagnosen.

Uppsatsen handlar om second moverföretag och dess etablering pÄ marknaden. Sju 2Mo-företag har intervjuats för att finna gemensamma drag i dess etablering i tre steg: förutsÀttningar, strategi och hinder. De flesta 2Mo-företagen har vid sin etablering haft tydliga komparativa fördelar gentemot sina respektive konkurrenter. Det framgÄr att de komparativa fördelarna lÀgre kostnad och differentiering har stor betydelse vid etableringsbeslutet. Det har varit svÄrt att identifiera huruvida företagens timing varit god.

I det samhÀlle vi lever idag ser vi en avsaknad av de sociala band som fanns i tidigare samhÀllen.Detta numera individualistiska samhÀlle skapar en otrygghet föryngre mÀnniskor. De individer som inneharsvagt socialt kapital, dÀr sociala band ingÄr, fastnar lÀttarei en missbruksproblematik.MÄlet med denna studie var att undersöka det fÀlt, som kallas för den tredje sektorn eller civilsamhÀllet. Vi var intresserade avdetstödoch vilka möjligheter detharatterbjuda till de signifikanta andra, dÀr det finnsbarn eller ungdomar som har fastnat i ett drogrelateratberoende. Studien utgörsom en kartlÀggning över de civila organisationerna, som handhar missbruks-problematik,i Karlstad.Datainsamlingsmetoden var semi-strukturerade intervjuer Samtligadata Àr kartlagdmed hjÀlp av analys och kodning som lett fram till kategorier. Anknytning till tre teorier har gjorts: empowerment, socialt kapital och det salutogena perspektivet med KASAM. De teoretiker som Àr kopplade till dessa Àr:Bourdieu,Coleman,Putnamoch Antonovsky.Resultatet visar att det finns ett visst stöd frÄn den tredje sektorn för anhöriga till missbrukande barn eller ungdomar.VÄra respondenter pÄpekar att de önskar en utvidgning av stödet till anhöriga.

The purpose of this study is to use a qualitative approach to get an understanding of what is expected of social workers targeted towards women managers in social services. Nine social workers were interviewed. The empirical data was then analyzed on the basis of gender theory. Respondents did not see their supervisor as a manager but more as a social worker with special tasks. Our empirical data indicates that there is a strong belief that men and women possess different properties.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever i Äk 5 uppfattar det egna arbetet i skolan. Syftet inbegriper ocksÄ hur samma elever upplever deltagande och inflytande i det sjÀlvstÀndiga arbetet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod dÀr vi intervjuat 10 elever pÄ tvÄ olika skolor. I vÄr studie har vi funnit att individualisering Àr nÄgot som prÀglar dagens undervisning i skolan i mer eller mindre utstrÀckning. Detta symboliseras ofta av ett arbetssÀtt vid benÀmningen eget arbete dÀr eleven fÄr arbeta sjÀlvstÀndigt.

Ridsporten Àr Sveriges nÀst största ungdomssport endast fotbollen Àr större. En miljon svenskar kommer i kontakt med hÀstar pÄ ett eller annat sÀtt och cirka 500 000 rider regelbundet för motion, rekreation eller tÀvling. 200 000 Àr medlem i nÄgon av Svenska ridsportsförbundets 980 klubbar. Svenska ridsports förbundet har sett att det blir allt populÀrare att skaffa egen hÀst antingen Àr den uppstallade hemma eller sÄ hyrs en box i ett stall. I ett stall vistas flera individer pÄ en begrÀnsad yta som de ska samsas om.

FörÀldraengagemang Àr viktigt för barn, Àven för idrottsföreningar men det ideella arbetet glöms ofta bort. Att vara engagerad idrottsförÀlder Àr en balansgÄng mellan att vara uppmuntrande och att stÀlla krav och att pressa barnen. Syftet var att undersöka hur förÀldrar till barn som deltar i lagidrott ser pÄ sitt förÀldraengagemang. Vad uppger förÀldrar till barn som Àr aktiva inom föreningsidrott för omstÀndigheter som inverkar pÄ deras engagemang? Detta för att se om det finns sakförhÄllanden som förÀldrarna uppfattar som vÀsentliga för deras engagemang.

Syftet med detta kandidatarbete inom Àmnet landsbygdsutveckling, Àr att undersöka och beskriva hur ideellt engagemang rörande flyktingintegration- och miljöfrÄgor kan organiseras pÄ lokal nivÄ. Jag har studerat ett projekt som i dagslÀget drivs pÄ Alsike kloster som ligger strax utanför Knivsta, i Uppland. Projektet syftar till att etablera en ekologisk klosterby vars mÄl Àr integrera flyktingarbete med ett hÄllbart ekologiskt levnadssÀtt. Föreliggande studie bygger pÄ intervjuer med projektdeltagare samt observationer frÄn planeringsmöten med projektet. Med hjÀlp av begreppen sociala nÀtverk, ideell organisation och komplexa system försöker jag beskriva och förstÄ hur detta specifika projekt organiseras, vilka drivkrafter som ligger bakom engagemanget hos projektdeltagarna samt vad som upplevs som möjligheter och svÄrigheter i projektets arbetsprocess.

Bakgrund: Det sociala stödets inverkan pÄ barn och ungdomars idrottsutövande Àr en betydelsefull faktor i strÀvan att uppnÄ inte bara goda idrottsresultat utan Àven en allmÀn positiv utveckling av fysiskt, psykiskt, socialt och kulturellt vÀlbefinnande. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utforska det sociala stödets inverkan pÄ barn och ungdomars idrottsutövande. Design: Litteraturstudie. Metod: Författarna har anvÀnt sig av databaser och elektroniska tidskrifter för att samla in vetenskapliga artiklar pÄ engelska. Elva artiklar valdes ut.

I Sverige a?r fo?ra?ldrar och elever sedan bo?rjan pa? nittiotalet fria att sja?lva va?lja vilken skola de vill. I vilken utstra?ckning det fria skolvalet utnyttjas skiljer sig emellertid mellan olika samha?llsgrupper. Enligt tidigare forskning verkar ho?g socioekonomisk status och utbildningsniva? vara en bidragande faktor bakom ett aktivt skolvalsdeltagande.

Denna litteraturstudies ansats a?r att beskriva hur det sociala klimatet i skolan sta?r i relation till mobbning.Med mobbning menas a?terkommande beteende/ha?ndelser da?r en part blir drabbad, fysiskt eller psykiskt/socialt av en eller flera individers handlande.Med socialt klimat menas huvudsakligen hur relationerna ter sig mellan dem som befinner sig i skolmiljo?n, fra?mst la?rare och elever. Bakgrundsfaktorer sa?som socioekonomisk status, etnicitet och ko?n pa?verkar det sociala klimatet, liksom faktorer ba?de pa? individ-, klassrums- och skolniva?.I studien konstateras att forskning till stor del saknas, som belyser effekter av olika insatser fo?r fo?ra?ndring av det sociala klimatet med ma?let att minska mobbning (kausalstudier). Da?remot finns det en ma?ngd forskningsunderlag som belyser korrelationer mellan olika aspekter pa? det sociala klimatet och hur dessa faktorer korrelerar med mobbningsniva?n pa? respektive skola.Huvuddragen av studiens resultat: Skolklimatet spelar sto?rre roll fo?r flickors beteende a?n fo?r pojkars.