Ansvarstagande i företag har fÄtt ökad uppmÀrksamhet i och med utvecklingen av begreppet Corporate Social Responsibility (CSR). Intressenter har idag större förvÀntningar pÄ företags ekonomiska, sociala och miljömÀssiga ansvarstagande. Risken med CSR Àr att företag inte gör operationella bidrag mot samhÀllsproblem utan endast ser detta som ett sÀtt att öka sin vinst genom att förbÀttra företagets image. PÄ senare tid har begreppet Socialt Entreprenörskap utvecklats dÀr det frÀmsta mÄlet Àr det sociala och inte det ekonomiska. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur representanter för elbolag yttrar de ekonomiska, sociala och miljömÀssiga ansvarstaganden i deras respektive verksamheten.

Syftet med denna studie var att undersöka vad stress innebÀr, hur det upplevs och orsakas inom RÀddningstjÀnsten, samt hur det kan förebyggas. EnkÀten gjordes utifrÄn ett kvantitativt perspektiv och skickades till larmoperatörer och brandmÀn pÄ RÀddningstjÀnsten. EnkÀten besvarades av totalt 33 respondenter. Deltagarnas Älder togs inte i beaktning, enbart antalet Är av yrkeserfarenhet. Datan analyserades I SPSS, med hjÀlp av ett Chi-tvÄtest och ett Pearsons's r-test.

 Syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur romer upplever sin integration i Malmö. Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa metoden dÄ vi har genomfört sammanlagt Ätta intervjuer med mÀn och kvinnor med romsk bakgrund. Vi har utgÄtt frÄn tvÄ sociologiska teorier: Pierre Bourdieus tvÄ begrepp, habitus och kapital och Erving Goffmans teori om stigma samt att arbetet prÀglas genomgÄende av begreppet integration. Dessa teorier anser vi vara relevanta för vÄrt valda Àmne dÀr habitus och de olika kapitalen har som syfte att förklara hur vÄra intervjupersoner betraktar sin integration i Malmö genom de olika möjligheter de har. NÀr personer upplever svÄrigheter med integration kan detta pÄ olika nivÄer associeras till Goffmans teori som handlar om stigmatisering.

In this undergraduate thesis you will venture on a journey through the land of democratic values and urban planning. My research question is stated as: whether or not urban planning can show effects on democratic values and whether or not the municipalities in Sweden takes these possible effects into account when planning their city centres. You will in my theory part of this thesis be able to read about different views on urban planning and on democracy. Famous authors like Robert D. Putnam and Richard Florida will be examined as well as other theorists on democracy and urban planning.

Organisationspsykologi kan ibland upplevas allt fo?r problemorienterad med stort fokus pa? just problem och konflikter i organisationer. Det finns dock en inriktning pa? de fo?rha?llanden och processer som bidrar till att ma?nniskor, grupper och organisationer kan frodas och fungera optimalt. Denna studie syftade da?rfo?r till att underso?ka eventuella samband mellan positiv feedback, self-efficacy, locus of control och socialt sto?d.

Syftet med den hÀr undersökningen var att studera om socionomerverksamma inom ett antal familjecentraler i JÀmtlands lÀn ansÄg sigkunna bedriva ett förebyggande socialt arbete dÀr. Detta studeradesutifrÄn ett insats-, resurs-, tids- och rollperspektiv. En kvalitativ ansatslÄg till grund för att besvara syftet och frÄgestÀllningarna dÀr femyrkesverksamma socionomer intervjuades. De huvudsakliga fynden iundersökningen visade sig vara att de intervjuade socionomerna harför lite resurser och tid för att bedriva ett förebyggande socialt arbetepÄ de aktuella familjecentralerna. Vidare ansÄg socionomerna att derasroll var otydlig mot de familjer som besöker familjecentralerna mentydlig mot de övriga yrkeskategorierna.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka nÄgra effekter pÄ en definierad region kring Charlottenbergs Shoppingcenter som öppnade hösten 2006. De effekter vi valt att studera Àr effekten pÄ flödet av mÀnniskor och kapital. VÄrt antagande Àr att ett köpcentrum pÄverkar en region utifrÄn ett funktionellt perspektiv. VÄrt antagande Àr att ett köpcentrum pÄverkar en region huvudsakligen utifrÄn sÄ stort upptagningsomrÄde som merparten av besökare, kunder och anstÀllda vid köpcentret bor inom. ForskningsfrÄgorna rörande effekten pÄ flödet av mÀnniskor fokuseras pÄ boende och resande besökare, kunder och personal vid köpcentret.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur barn upptÀcker och uttrycker de matematiska dimensioner de möter under den fria leken pÄ förskolan dÄ de Àr i ett socialt samspel med andra barn. För att nÄ denna kunskap valde vi att göra en observationsstudie med deskriptiv inriktning. Studien genomfördes under det kvalitativa paradigmet. För att samla empirisk data till vÄr studie valde vi att dokumentera med hjÀlp av videokamera. Resultatet av den genomförda undersökningen visar pÄ att barn i höggrad uttrycker olika matematiska dimensioner de upptÀcker i den fria leken dÄ de har ett socialt samspel med andra.

PÄ senare Är har debatten om företags sociala ansvar rönt uppmÀrksamhet bÄde i media och i företagsvÀrlden. FrÄn omgivningen stÀlls allt större krav pÄ att företag skall integrera etiska och sociala hÀnsyn i sin verksamhet och ta ett socialt ansvar för de konsekvenser som företagens verksamhet medför för mÀnniska och miljö. I stort handlar det om krav pÄ att införliva Àven andra vÀrden Àn monetÀr lönsamhet och effektivitet i företagsvÀrlden. Med den ökade makten som globala företag har i vÀrlden Àr det knappast förvÄnande att ocksÄ ökat ansvar krÀvs av dem. Men vad Àr egentligen socialt ansvar? Hur kan företagen ta ansvar och hur lÄngt bör det ansvaret strÀcka sig? Ett ökat ansvarstagande medför ett ökat anseende för företagen och kananvÀndas för att stÀrka företagets varumÀrke.

Syftet med studien var att undersöka hur vuxna individers erfarenhet av att ha en förÀlder med diabetes typ-2 pÄverkat deras sÀtt att tÀnka och se pÄ sin hÀlsa och livsstil. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ undersökning baserad pÄ intervjuer med fem respondenter. De teorier som anvÀndes vid analys av resultatet var Pierre Bourdiues teori om habitus och kapital, Berger & Luckmanns teori om primÀr och sekundÀr socialisation samt The Health Belief Model. I resultatet framkom bland annat att bÄde hÀlsosamma och ohÀlsosamma vanor frÄn uppvÀxten kunde ha en viss inverkan pÄ respondenterna beteenden Àven som vuxna. Erfarenheten av att ha en förÀlder med diabetes typ-2 kunde Àven det ha viss inverkan pÄ hur de uppfattade risken att sjÀlv bli sjuk i framtiden.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien var att undersöka samband mellan socialt stöd och nĂ€tverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa hos gymnasielever i Ă„rskurs tre. FrĂ„gestĂ€llningarna var huruvida det fanns nĂ„gra samband mellan socialt stöd och nĂ€tverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa, vilken form av socialt stöd och nĂ€tverk som var mest relevant och vilken roll dess storlek har, samt om det fanns nĂ„gra skillnader mellan könen i förhĂ„llandet till socialt stöd och nĂ€tverk.MetodUndersökningen Ă€r en explorativ och kvantitativ enkĂ€tstudie dĂ€r totalt 326 individer frĂ„n olika skolor i Eskilstuna, Stockholm och Filipstad ingick. Åldern pĂ„ deltagarna varierade mellan 17 och 21 Ă„r och medelĂ„lder var 18 (±0,7) Ă„r. 198 var tjejer och 123 killar, fem personer ville ej svara pĂ„ frĂ„gan eller uppfattade sig inte som nĂ„got av alternativen. Deltagarna besvarade frĂ„gor med fasta svarsalternativ kring kvalitĂ©n pĂ„ sitt sociala stöd och storleken pĂ„ sitt sociala nĂ€tverk, samt om upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa.

Denna uppsats behandlar smÄ och medelstora fastighetsföretags möjligheter att finansiera sigmed lÄnat kapital, till belÄningsgrader som ligger högre Àn de som de traditionella bankerna vill lÄna ut till. Uppsatsen syftar till att kartlÀgga vilka finansieringsalternativ som finns pÄ den  svenska  kapitalmarknaden  för  smÄ  och  medelstora  fastighetsföretag  och  hur  dessa finansieringsalternativ kan utvecklas.Studien har en kvalitativ ansats. KartlÀggningen baseras dels pÄ sekundÀra kÀllor, och dels pÄ information  tillskansad  genom  intervjuer  med   personer   verksamma  inom   fastighets- finansiering, fastighetsÀgande eller inom akademin.Bland de alternativa finansieringsformerna pÄ kapitalmarknaden för denna typ av företag finns  frÀmst  mezzaninfinansiering  och  obligationsfinansiering.  Mezzaninfinansiering  Àr skulder som upptas med sÀmre sÀkerhetslÀge Àn normala banklÄn.   Obligationsfinansiering upptas  pÄ  kapitalmarknaden  genom  att  skulder  tas  upp  frÄn  aktörerna  pÄ  marknaden. SÀljarreverser,  tillÀggsköpeskilling,  banklÄn  med  hög  amorteringstakt  samt  kapital  frÄn medinvesterare  Àr  andra  former  av  alternativa  finansieringsformer  som  förekommer  pÄ marknaden, och som företag med framgÄng kan anvÀnda sig av i vissa situationer.EfterfrÄgan  av  alternativa  finansieringsformer  Àr  stor.  I  studien  menas  att  mezzanin- finansiering Àr den av de alternativa finansieringsformerna pÄ kapitalmarknaden som fungerar bÀst. Marknaden förvÀntas dock kunna utvecklas och det bedöms finnas plats för fler aktörer.

Immateriella tillgĂ„ngar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmĂ€rksamhet kring deras redovisning och vĂ€rdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler Ă€r tĂ€nkta att förĂ€ndra redovisningen till det bĂ€ttre med mĂ„l att ge en sĂ„ korrekt och verklighetsnĂ€ra bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp Ă€r redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgĂ„ngar och vilken finansiell pĂ„verkan redovisningsreglerna har genom att rĂ€kna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen Ă€r inriktad pĂ„ att forska kring immateriella tillgĂ„ngar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nĂ€mligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia dĂ€r en fallstudie har utförts.

Företag pÄ NASDAQ OMXS Small Cap har sedan 2008 omfattats av svensk kod för bolagsstyrning, Koden. Kodens mÄlgrupp Àr företagen men syftet Àr att frÀmja investerares och aktieÀgares intressen. Det Àr sÄledes rimligt att stÀlla krav pÄ att Kodens regler Àr av hög kvalité utifrÄn deras perspektiv. I studien undersöks vilka samband som existerar mellan reglerna i Koden angÄende styrelsen och Small Cap företagens lönsamhet, mÀtt som rÀntabilitet pÄ totalt kapital. Sambanden anvÀnds sedan för att avgöra om reglerna i Koden Àr korrekt utformade eller om de behöver modifieras.

Denna studie underso?ker den enskilda fo?retagarens syn pa? skatteverket och o?vriga fo?retagare inom restaurangbranschen samt hur dessa pa?verkar fo?retagarnas insta?llning till skattefusk. Tidigare studier visar att kontroll och sanktioner har en motsatt effekt pa? medborgarnas samarbetsvilja. Sa?ledes genomfo?rdes denna studie med avsikt att underso?ka vilken inverkan ovan na?mnda relation har pa? samarbete, tillit, samt na?tverk av relationer ur ett fo?retagarperspektiv.