SammanfattningFlygmarknaden Àr en marknad som pÄ senare Är har genomgÄtt, och fortfarande genomgÄr, stora förÀndringar. FrÄn att ha varit monopolistiskt och hÄrt reglerad har den successivt luckrats upp. Detta har lett till ökad konkurrens, större osÀkerhet och minskad stabilitet. FörutsÀttningarna för ett flygbolag att kunna starta upp och bedriva sin verksamhet Àr hÄrda. För att kunna möta dessa svÄrigheter mÄste ett flygbolag lÀgga upp strategier som tar dessa i beaktande.

Företags vilja att hÄllbarhetsredovisa har ökat markant under 2010-talet. I och med den ökade tillÀmpningen av hÄllbarhetsredovisning skapas Àven behov av ett ramverk. Det ramverk som idag Àr det mest framtrÀdande inom hÄllbarhetsredovisning har skapats av organisationen Global Reporting Initiative (GRI). GRIs mÄl Àr att frivillig hÄllbarhetsredovisning ska vara lika tillförlitlig och jÀmförbar som finansiella rapporter.HÄllbarhetsbegreppet kan delas in i tre omrÄden vilka Àr social, ekonomisk och miljömÀssig. Resultat frÄn tidigare forskning visar att det rÄder stora brister inom hÄllbarhetsredovisning eftersom redovisningen Àr frivillig och det dÀrmed inte föreligger nÄgra lagstadgade krav.

Socialt stöd i rollen som enhetschef inom Socialförvaltningen Àr intressant med anledning av att deras arbete Àr sjÀlvstÀndigt och ensamt. Enhetschefernas mellanposition i organisationen innebÀr att förvÀntningar finns frÄn flera nivÄer inom organisationen. Syftet med studien Àr att öka kunskapsbilden och förstÄelsen för enhetschefers sociala stöd. Jag Àr intresserad av vad de upplever att de fÄr för socialt stöd i chefsrollen samt vilka stödpersoner de anser Àr viktigast. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vilken betydelse socialt stöd har för enhetscheferna i deras roll som chef.

Finansiella kriser kostar marknaden flera miljarder kronor. 1974 bildades Baselkommittén för att försöka förhindra framtida kriser. Kommittén har kommit fram till flera regelverk som hela tiden förbÀttras. De svenska bankerna blir tvungna att anpassa sig till regelverken, vilket pÄverkar flera aktörer.Med denna studie skall vi undersöka vilka konsekvenser Basel III:s nya kapitalkrav och likviditetskrav kan fÄ pÄ de svenska storbankerna och deras privatkunder.Resultat av studien visar att likviditetskrav Àr nödvÀndigt för att banker skall ha tillrÀckligt med likvida medel samt undvika bankkriser under t.ex. en lÄgkonjunktur.

Denna uppsats syftar till att ur svenska socialarbetares perspektiv beskriva och förstÄ begreppet ?interkulturell kompetens? i socialt arbete. För att uppfylla syftet har tvÄ frÄgestÀllningar besvarats, nÀmligen; Hur beskrivs och uppfattas interkulturell kompetens i det sociala arbetet av etnisk svenska socialarbetare? Vilka utmaningar medför den kulturella mÄngfald som finns bland klienter för den svenske socialarbetaren? Metodansatsen Àr kvalitativ. Intervjuer med sex svenska socialarbetare verksamma vid tvÄ invandrartÀta stadsdelar i Stockholm utgör det huvudsakliga empiriska materialet.Socialarbetarnas uppfattningar av interkulturell kompetens skilde sig Ät och i analysen framtrÀdde fyra olika meningskategorier;1) Interkulturell kompetens byggs pÄ kunskap om andra kulturer.2) Interkulturell kompetens skapas i mötet mellan den svenske socialarbetaren och invandrarklienten.3) Interkulturell kompetens nÄs med bÄde kunskap om och mötet med invandrarklienter.4) Interkulturell kompetens Àr förmÄga att interagera med invandrarklienter.En tydlig uppfattning som socialarbetarna gav uttryck för var, att bÄde kunskap om andra kulturer, insikt i den egna etniska tillhörighetens normer och vÀrderingar och förstÄelse för hur den egna etniska tillhörigheten kan pÄverka det professionella arbetet Àr centrala förutsÀttningar för interkulturell kompetens i socialt arbete.

BarnavÄrdslagstiftningen har utvecklats under hela 1900-talet. Den 1 juni 1991 trÀdde den nu gÀllande tvÄngsvÄrdslagen, lagen med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU), i kraft. Gunnar BramstÄng har funnit tvÄ riktlinjer som prÀglat barnavÄrdslagstiftningen under 1900-talet, dels rÀttsstatstanken, dels tanken om individens rÀtt att fÄ skydd och vÄrd av staten. Dessa tvÄ grundtankar ligger Àven till grund för denna uppsats dÀr syftet Àr att undersöka 3 § LVU och rekvisitet annat socialt nedbrytande beteenden ur ett rÀttssÀkerhets- och rÀttighetsperspektiv. I uppsatsen undersöks vad som kan anses vara ett annat socialt nedbrytande beteende utifrÄn en rÀttsdogmatiskt metod.

Syftet med vÄr studie var att studera arbetsplatser inom socialt arbete som anvÀnder terapihundar. Vi ville undersöka om anvÀndande av terapihundar kan ge sociala, fysiska och psykiska effekter hos mÀnniskan. Vi har gjort tre kvalitativa intervjuer med personal pÄ arbetsplatser dÀr terapihundsarbete anvÀnds. Vi har ocksÄ studerat tidigare forskning och litteratur. Den forskning och litteratur vi anvÀnt oss av har vi sammanstÀllt i en forskningsöversikt som tillsammans med intervjusammanstÀllningen varit grund för vÄr analys.

Studiens syfte var att undersöka hur socialt arbete riktat till sexarbetare och som bedrevs i samarbete med sexarbetare utformades pÄ organisationen Reproductive Health Uganda, och hur det upplevdes av dem som var involverade. Metoden var kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med fem socialarbetare pÄ Reproductive Health Uganda och med sex kvinnor som Àr eller har varit aktiva sexarbetare. Materialinsamlingen skedde i Kampala, Uganda, vÄren 2014. De teoretiska perspektiv och begrepp som anvÀndes för att analysera empirin var produktiv makt, erkÀnnande och stigma. VÄr slutsats var att det sociala arbetet riktat till sexarbetare som bedrevs pÄ RHU tillsammans med Moonlight stars upplevdes som givande av samtliga informanter.

 Dagens ekonomi Àr i mycket större utstrÀckning Àn tidigare inriktad mot tjÀnst och kunskapsintensiva organisationer, vilket har lett till en genomgripande strukturell förÀndring, det immateriella kapitalet Àr pÄ vÀg att konkurrera ut de fysiska kapitalen. DÀrför Àr det viktigt att synliggöra denna förÀndring och anpassa redovisningen för att kunna skapa vÀl fungerade arbetsmetoder för företagen. MÄlet med redovisning Àr att redovisningen skall ge en rÀttvisande bild av företagets finansiella stÀllning. Vilka tillgÄngar som skall redovisas i balansrÀkningen för att ge en sÄ rÀttvisande bild som möjligt Àr en svÄr frÄga.Ett företags tillgÄngar kan vara bÄde materiella och immateriella. Kraven för att fÄ aktivera en utgift som en immateriell tillgÄng i balansrÀkningen Àr hÄrda.

I Sverige idag pratas det flitigt om hur företagandet kan förbÀttras och blickarna har i allt större utstrÀckning riktats mot Norditaliens industriella distrikt dÀr företag samverkar i dynamiska kluster och nÀtverk. I fronten för dessa stÄr ett sÄ kallat lokomotivföretag. Karakteristiskt för denna aktör Àr att den Àr mycket framgÄngsrik och Àr djupt rotade i den lokala dimensionen, samtidigt som den Àr ledande pÄ en global marknad. De viktigaste egenskaperna Àr omsorgen för den lokala miljön och den sociala funktionen, gedigna yrkeskunskaper samt betydelse för företagens kompetensutveckling. Syftet med studien var att pÄ ett induktivt, aktörsorienterat metodsynsÀtt studera vad som kan kÀnneteckna ett Norrbottniskt lokomotivföretag och vilken nytta dessa skapar i sin region.

Förtroende har sitt ursprung i trygghet och sÀkerhet. För att lÀmna ifrÄn sig personlig information krÀvs att man kÀnner förtroende och sÄledes Àven trygghet och sÀkerhet. TillgÄng till personlig information Àr en viktig konkurrensfördel för ett företag. Samtidigt utgör den personliga informationen ett problem eftersom mÄnga kunder kÀnner en oro att lÀmna ifrÄn sig denna. Oron beror pÄ osÀkerhet om vad som kan hÀnda med den information man lÀmnar, denna oro kan i sin tur leda till brist pÄ förtroende.

Detta examensarbete behandlar den sociala hÄllbarhetsaspekten och utgÄr ifrÄn normativa principer för ett omrÄdes utveckling. Arbetet görs tillsammans med Akademiska Hus i Lund, som Àr ett fastighetsbolag som bygger och förvaltar lokaler för den akademiska vÀrlden. OmrÄdet som ska utvecklas tillhör konceptutvecklingsprojektet ?KunskapsstrÄket?, som innebÀr att utveckla ett attraktivt, levande omrÄde, med noder som knyts samman med resten av Lund. Uppsatsen bestÄr av tvÄ huvudmoment, en teoretisk del och en förstudie. Den teoretiska delen har sin utgÄngspunkt i teorier kring hÄllbarhet och olika former av kapital, vilka resulterar i en analysmodell. Förstudien utgör en projektplan för ?Program för social hÄllbarhetsanalys?, som Àr ett processverktyg för omrÄdesutveckling. En kvalitativ metod anvÀnds i detta arbete genom intervjuer.

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera vad och hur det skrivs om kvinnor och feminism i texter inom socialt arbete. Studiens frÄgestÀllningar handlade om vilka omrÄden och sammanhang kvinnor frÀmst beskrivs inom, vad och hur det skrivs om kvinnor samt vilken relation feminism och socialt arbete har i texter. Empirin bestod av 24 nummer av tidskriften ?Socionomen?, frÄn Är 2009 till 2012. De texter som valdes ut var brukstexter i form av annonser, notiser och reportage med kvinnor i fokus.

Syftet med denna studie var att undersöka vad stress innebÀr, hur det upplevs och orsakas inom RÀddningstjÀnsten, samt hur det kan förebyggas. EnkÀten gjordes utifrÄn ett kvantitativt perspektiv och skickades till larmoperatörer och brandmÀn pÄ RÀddningstjÀnsten. EnkÀten besvarades av totalt 33 respondenter. Deltagarnas Älder togs inte i beaktning, enbart antalet Är av yrkeserfarenhet. Datan analyserades I SPSS, med hjÀlp av ett Chi-tvÄtest och ett Pearsons's r-test.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ om den kommunala demokratiska processen har berörts av projektet Medborgarpaneler. Vi fick uppdraget av Gnosjö kommun att genomföra en halvtidsutvÀrdering av projektet. Projektet startade i november 2007 och kommer att pÄgÄ under tre Är. Vi har anvÀnt oss av bÄde kvantitativa datainsamlingsmetoder och kvalitativa djupintervjuer, som vi senare har sammanstÀllt och analyserat, för att fÄ fram material till vÄr undersökning.De resultat som vi fÄtt fram visar pÄ att det Àr ett lyckat projekt frÄn kommunen och att det finns ett intresse att utveckla det efter projekttidens slut, detta enligt de politiker vi intervjuat.Valet av intervjupersoner gjordes pÄ följande vis, vi mailade politiker i Gnosjö kommun och de tre första som svarade intervjuade vi. Vi skickade ocksÄ ut enkÀter till deltagarna i Medborgarpaneler via de befintliga mail-listorna som fanns.