Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt.För att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt har vi anvÀnt en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har Àven anvÀnt oss den hermeneutiska tolkningen för att kunna belysa och jÀmföra vÄra respondenters syn pÄ kommunikation och ledarskap. VÄr studie har visat att nationell kultur har en stor pÄverkan pÄ bÄde kommunikation och ledarskap i ett internationellt projekt som kÀnnetecknas av komplexitet och risker för missförstÄelse. Detta beror pÄ att de personliga vÀrderingarna skiljer sig Ät mellan olika nationella kulturer. SprÄkbarriÀr, olika arbetssÀtt och arbetsmetoder, i det flesta fall Àr det kulturella skillnader som medför svÄrigheter i under projektets gÄng.

Studiens syfte Àr att undersöka mÀnniskors stressrelaterade utmattning, sociala/ praktiska stöd och ÄterhÀmtning var för sig utifrÄn variablerna kön, yrkesmÀssig nivÄ och att vara förÀlder. Studien har en kvantitativ ansats och materialet kommer frÄn StressProfilens databas Är 2008-2010. Ett stratifierat urval gjordes pÄ Äldrarna 20-49 Är som gav 3161 respondenter. Resultaten testades med univariat ANOVA i en 2x2x3 faktoriell design med mellangruppsvariablerna kön, barn och yrke. Det gjordes för respektive beroendevariabel stressrelaterad utmattning, socialt stöd och ÄterhÀmtning.

Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser av utbrÀndhet ur ett somatiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Vidare var syftet att belysa de copingstrategier som kvinnorna anvÀnt sig av för att kunna ÄtergÄ till arbetet. Ett ytterligare syfte var att belysa hur ovanstÄende aspekter förÀndrats enligt kvinnorna efter utbrÀndheten och vilka copingstrategier de anvÀnt sig av för att förhindra ny utbrÀndhet. Fem kvinnor intervjuades och materialet analyserades med hjÀlp av teoristyrd och induktiv tematisk analys. Resultatet kopplades sedan till teorin om kognitiv vÀrdering, self-efficacy teorin och teorier om naturens och den fysiska aktivitetens betydelse för vÀlmÄendet.

Uppsatsen syftar till att med hjÀlp av de begrepp, vilka kretsar kring företagsansvar, utforska den nya typen av socialt ansvarstagande, benÀmnt GCC. Författarna lyfter fram tre svenska multinationella företag och undersöker hur de tar ett socialt ansvar i förhÄllande till GCC. Företag kan genom att tillÀmpa GCC, adressera makroproblem och i samband med detta generera vinst. Samarbete och driven ledare Àr nyckelord i dessa sammanhang..

En rad aktualiteter i dagens media under de senaste Ären inom bank- och finansvÀrlden tyder pÄ att bankerna ses som en kategori av tjÀnsteföretag som i dagslÀget har ökat krav av transparens. Den lagstadgade finansiella redovisningen förbiser sÄdana faktorer som kan vara av betydelse för att skapa ett transparent och legitimt företag vilket gör att företagen tar till sig möjligheten och kompletterar Ärsredovisningar med tillÀggsupplysningar. Företagsöverlevnad beror till en stor del pÄ legitimitet som erhÄllas frÄn aktieÀgare och investerare, givet att tjÀnsteföretags handlingar mÄste överensstÀmma med aktieÀgares och investerares förvÀntningar och krav pÄ verksamheten. Redovisning av intellektuell kapital via Ärsredovisningar kan bidra till en bÀttre insyn i organisationen och dess beteende för aktieÀgare och investerare.Syftet med denna uppsats Àr att skapa förstÄelse för hur tjÀnsteföretag genom extern redovisning av intellektuellt kapital kan efterstrÀva transparens och skapa legitimitet. För att besvara studiens syfte genomfördes en fallstudie pÄ de fyra svenska storbankerna med utgÄngspunkt i aktörssynsÀtt.

Kunskapsföretag utmÀrks av att produktionen Àr icke standardiserad, kreativ, individberoende samt komplext problemlösande. Den vÀrdefullaste tillgÄngen i kunskapsföretag Àr dÀrför det som kallas humankapital, det vill sÀga de mÀnskliga resurserna i form av individernas förmÄga, kunskap, kompetens och erfarenhet. Humankapitalet Àr den tillgÄng i företaget som skapar andra tillgÄngar och samtidigt Àr detta kapital det som Àr svÄrast att sÀtta ett vÀrde pÄ. VÀrdering av humankapital kan pÄverka den externa bilden av ett företag, men Àven internt kan vÀrderingen ha en viktig roll. Syftet med denna kandidatuppsats Àr att beskriva hur vÀrderingsresultaten kan anvÀndas internt i företaget.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Inom riskkapitalfonder Àr det vanligt med olika former av vinstdelningssystem.Under senare Är har en problematik uppdagats vad gÀller beskattningen av dendel av vinstdelningen som uppkommer vid avyttring av portföljbolag sombrukar kallas carried interest. Fokus vid diskussionen har frÀmst varit i vilketinkomstslag ersÀttningen i form av carried interest beskattningsmÀssigt ska tasupp, antingen som inkomst av tjÀnst eller som inkomst av kapital. SkatteverketÀr av uppfattningen att carried interest Àr prestationsbaserat och att inkomstensÄledes ska tas upp och beskattas som inkomst av tjÀnst hos de personer somutfört arbete som skapat mervÀrde i portföljbolagen. Andra Àr av Äsikten attcarried interest, som hÀnför sig till avkastning pÄ kapital, ska beskattas som enkapitalinkomst.Syftet med uppsatsen Àr att reda ut pÄ vilka grunder beskattningen kan ske i deolika inkomstslagen. FrÄgan regleras inte uttryckligt i lag utan har i stÀlletöverlÀmnats till rÀttstillÀmpningen.

Studien avser coaching inom socialt arbete med socialkonstruktionistisk utgÄngspunkt. Coachingen bedrevs inom projektet "StÀrkt skydd för utsatta barn", LÀnsstyrelsen i SkÄne lÀn. Studien syftade till att utforska med vilken mening och betydelse som coachingen anvÀndes inom kontexten av socialt arbete. I studien berÀttas om hur coachingen inneburit utveckling av och lÀrande av metoder och tekniker men framför allt personlig och professionell utveckling för deltagande socialsekreterare. Coachingen omtalas frÀmst som öppna dialoger - involverande dialogiska samtal -med utforskande förhÄllningssÀtt initierat av coachen genom olika frÄgestÀllningar och gemensamma reflektioner.

I denna studie undersöks hur smak, status och klass uttrycks i reality-TV-programmen FÀrjan (Kanal 5) och Danspalatset Playa del Sol (TV3). I program som dessa fÄr vi följa mÀnniskor som Äker pÄ kryssningar, semestrar och shoppar, alltmedan vi förvÀntas skratta Ät dem. De Àmnen som dessa program behandlar Àr tÀtt förbundna med en förstÄelse av klass. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att belysa klassaspekter och smakhierarkier. Vidare kommer representationen av smak diskuteras i relation till klass och status. UtifrÄn denna förstÄelse av klass som relaterat till smak och status skall sedan klasspositionering i programmen undersökas.

Synen pÄ barns sociala nÀtverk och socialt nÀtverksarbete har förÀndrats över tid mot att de resurser som finns i barnets omgivande nÀtverk alltmer tillvaratas. Ofta har det funnits brister i det omgivande sociala nÀtverket hos barn som socialarbetare inom olika fÀlt mött. Syftet med föreliggande studie var att fÄ fördjupad kunskap om socialarbetares yrkeserfarenheter och reflektioner avseende professionellt socialt arbete med barn och deras omgivande sociala nÀtverk. Syftet var ocksÄ att spegla socialarbetares yrkeserfarenheter av det sociala nÀtverkets betydelse för barns livssituation. Studien Àr kvalitativ och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra socialarbetare med lÄng yrkeserfarenhet inom omrÄdet.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Denna uppsats syftar till att undersöka socialarbetares uppfattningar om massmediers framstÀllningar av och pÄverkan pÄ socialt arbete och professionen.Vi har genom kontakter fÄtt tag pÄ samtliga respondenter. Urvalet har skett genom ett snöbollsurval dÄ vi var ute efter en specifik mÄlgrupp, socialarbetare som arbetar inom SocialtjÀnsten. Respondenterna har i fokusgrupper fÄtt diskutera om sina egna uppfattningar av socialt arbete och massmedia utifrÄn tre artiklar som berör socialt arbete. En fokusgruppsguide utformades och anvÀndes som stöd vid fokusgrupperna. Fokusgruppsguiden berörde teman sÄsom hur de uppfattar att massmedier framstÀller socialt arbete och socialarbetare, om de uppfattar att massmedier pÄverkar socialt arbete och socialarbetare och hur de skulle vilja att massmedier framstÀller socialt arbete och socialarbetare.Socialarbetarnas uppfattningar av massmediers framstÀllningar var att det övervÀgande var negativa.

Syftet med studien Àr att reda pÄ hur fritidspedagoger upplever datorspelande pÄ fritidshemmet och deras uppfattningar av hur datorspelande kan bidra till lÀrande i relation till verksamhetens uppdrag med fokus pÄ en meningsfull fritid. VÄr forskningsbakgrund behandlar lÀrande i datorspel och uppfattningar kring datorspel i skolan och kommer att bearbetas tillsammans med resultatet frÄn vÄr kvalitativa intervjustudie.Vi utgÄr ifrÄn den fenomenologiska livsvÀrldsteorin dÀr vi studerar uppfattningar och erfarenheter kring fenomenet datorspelande. Vi intervjuar ett antal fritidspedagoger och fÄr ta del av deras erfarenheter och upplevelser av datorspelande.I intervjuerna framgÄr det att fritidspedagogerna, oavsett egen erfarenhet, Àr positiva till datorspelande som komplement till andra aktiviteter pÄ fritidshemmet, men att mÄnga saknar den kunskapen som krÀvs för att det ska kunna göras med ett pedagogiskt innehÄll. De upplever ocksÄ att barnen lÀr sig bland annat sprÄk, samarbete, social kompetens och problemlösning genom datorspelande..