Denna c-uppsats handlar om hur de Àldre invandrarnas sociala liv pÄverkas av migrationen samt vilka tankar de har kring sin omsorgssituation. För att fÄ en djupare kunskap och förstÄelse för de Àldre invandrarnas sociala situation samt deras förvÀntan pÄ Àldreomsorgen gjordes en kvalitativ intervjuundersökning med sex Àldre invandrare frÄn Bosnien och Somalia. En jÀmförelse mellan de bÄda grupperna redovisades inom olika teman, umgÀnge, de nÀrstÄende, Äldrandet och hemlÀngtan, omsorgen i det nya landet. Resultaten studerades utifrÄn ett interaktionstiskt perspektiv och den teoretiska kunskapen om socialt nÀtverk och socialt stöd. De bÄda grupperna hade kommit till Sverige pÄ grund av krig i sina hemlÀnder, de hade inte valt att flytta utan blivit tvungna att fly frÄn hemlandet.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Att vÀlja gymnasieskola med idrottsinriktning av Pierre StÄhl. Jag har gjort djupintervjuer med sex elever som lÀser pÄ gymnasiet, gemensamt för dem Àr deras idrottsinriktning. Syftet Àr att undersöka och ta reda pÄ vad för studiemotiv de intervjuade eleverna i undersökningen har till att vÀlja ett gymnasieprogram med idrottsinriktning. Uppsatsen undersöknings del bestÄr av en kvalitativ intervju som ger svar pÄ hur eleverna tÀnkt och resonerat inför gymnasievalet. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit Pierre Bourdieus centrala begrepp kapital, habitus och fÀlt. Utöver detta har jag anvÀnt mig av Anders Lovéns avhandling kvalet inför valet samt Anna Sandells- Utbildningssegregation och sjÀlvsortering.

Aktiemarknaden fyller en viktig funktion genom att förmedla kapital frÄn placerare till företag med behov av kapital för investeringar. För att aktiemarknaden ska kunna förmedla kapitalet pÄ ett sÄ bra sÀtt som möjligt Àr det av största vikt att aktiekurserna reflekterar all tillgÀnglig information, det vill sÀga att marknaden Àr effektiv. Ambitionen med denna uppsats har varit att undersöka om sÄ kallade insiders med hjÀlp av asymmetrisk information kan göra övervinster pÄ aktiemarknaden. För att finna svar pÄ detta har vi utifrÄn vÄr teori utarbetat en arbetshypotes, nÀmligen att det finns ett positivt samband mellan insynshandel i ett företag och dess aktiekursutveckling. Undersökningsunderlaget för studien omfattade de mest omsatta bolagen pÄ Stockholmsbörsen under en treÄrs- period.

Finansiella kriser kostar marknaden flera miljarder kronor. 1974 bildades Baselkommittén för att försöka förhindra framtida kriser. Kommittén har kommit fram till flera regelverk som hela tiden förbÀttras. De svenska bankerna blir tvungna att anpassa sig till regelverken, vilket pÄverkar flera aktörer.Med denna studie skall vi undersöka vilka konsekvenser Basel III:s nya kapitalkrav och likviditetskrav kan fÄ pÄ de svenska storbankerna och deras privatkunder.Resultat av studien visar att likviditetskrav Àr nödvÀndigt för att banker skall ha tillrÀckligt med likvida medel samt undvika bankkriser under t.ex. en lÄgkonjunktur.

Bakgrund: Socialt företagande utmÀrks av entreprenörens förmÄga att identifiera samhÀllsproblem och tillmötesgÄ de sociala behoven i samhÀllet. Det finns olika definitioner av socialt entreprenörskap, och dessa antyder att de styrande drivkrafterna skiljer sig ifrÄn de i traditionellt entreprenörskap. De motivationsfaktorer som den sociala entreprenören har skulle kunna Äterspeglas i hur verksamheten bedrivs och hur organisationens grundtankar förmedlas ut i företaget. Vidare skulle detta kunna ha en pÄverkan i strÀvan efter företagets uppsatta mÄl, vare sig deÀr socialt, miljömÀssigt eller ekonomiskt motiverade.Problemformulering: Vad finns det för drivkrafter hos en social entreprenör samt hur genomsyras det i företaget?Syfte:Syftet med uppsatsen Àr att genom fallstudie skapa ökad förstÄelse för den sociala entreprenören samt hur den motivation som finns visar sig iverksamheten.Metod: För uppsatsen har en kvalitativ ansats valts,och baseras pÄ en fallstudie av ett företag vars verksamhet utgÄr ifrÄn socialt entreprenörskap.

Bakgrund: Att Ă„ldras medför ofta en naturlig begrĂ€nsning av aktiviteter. I alla kommuner i Sverige skall socialnĂ€mnderna verka för att gruppen Ă€ldre mĂ€nniskor fĂ„r behĂ„lla sin sjĂ€lvstĂ€ndighet under trygga förhĂ„llanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Äldres livskvalitet pĂ„verkas av att ha ett socialt nĂ€tverk och delta i aktiviteter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva samband mellan socialt nĂ€tverk och levnadsvanor hos Ă€ldre. Metod: Studien bygger pĂ„ datamaterial ur SNAC (The Swedish National Study on Aging and Care) som Ă€r en pĂ„gĂ„ende studie. I studien har datamaterial frĂ„n 1372 deltagare anvĂ€nts. Data bearbetades med hjĂ€lp av SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) i en kvantitativ metod med hjĂ€lp av Spearmans rangkorrelation. Resultat: Resultatet visar att variabler valda med anknytning till socialt nĂ€tverk korrelerar med variabler valda ur deltagarnas levnadsvanor.

Nigeria Àr ett av vÀrldens mest etniskt mÄngfaldiga lÀnder. Landet har under senare Är, trots ett alltmer demokratiskt styre, erfarit ett uppsving av etniska konflikter. Med en konstruktivistisk syn pÄ etnicitet Àr orsaken till konflikterna inte given, utan kan elimineras. De nigerianska ledarna har dock inte lyckats med detta, utan snarare gjort problemen Àn mer komplicerade. DÀrför syftar denna fallstudie till att analysera civilsamhÀllets möjligheter och hinder att fÄ bukt med de etniska konflikterna.Genom tillÀmpande av teorier om inter- och intraetniskt civilsamhÀlle samt socialt kapital finner vi att civilsamhÀllet, som genom en bred definition Àr livfullt och heterogent i Nigeria, i dagslÀget Àr för svagt och fragmenterat.

Syftet med denna kvalitativa uppsats har varit att utifrÄn ett genusvetenskapligt perspektiv studera socionomstudenters uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Studiens övergripande syfte samt frÄgestÀllningar har besvarats genom att sex socionomstudenter har intervjuats inom ramen för tvÄ fokusgruppsintervjuer. De data som genererades har studerats dels utifrÄn genusordningens tvÄ grundlÀggande principer (könens isÀrhÄllande samt manligthetsnormen), dels utifrÄn begreppen homosocialitet, heteronorm och intersektionalitet. Uppsatsens huvudsakliga resultat synliggör att socionomstudenterna som deltog i studien gav uttryck för ambivalenta uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Denna ambivalens synliggjordes dÄ studenterna vid flertalet tillfÀllen betonade att det var individen snarare Àn dennes könstillhörighet som var relevant inom socialt arbete för att andra gÄnger ge intryck av att kön ÀndÄ kan spela/spelar roll.

Socialsekreterare Àr en yrkesgrupp med stora pÄfrestningar emotionellt och ÀrendemÀssigt. Enligt tidigare studier har belastningen pÄ socialsekreterare de senaste tio Ären ökat. Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur socialsekreterare upplever sin arbetssituation. UtifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv belyses vilka emotioner som uppkommer i arbetet och hur socialsekreterare hanterar dessa samt vilken betydelse socialt stöd har för hur de uppfattar sin arbetssituation. Studien bygger pÄ en sammansatt metod bestÄende av kvalitativa intervjuer och textanalys.

Att som entreprenör utveckla en ny idé till en kommersiell och lönsam produkt Àr ingen lÀtt uppgift. Förutom de rent tekniska utmaningarna sÄ mÄste expansionen av företaget och utvecklingen av produkten eller produktionsprocessen finansieras. Denna uppsats kommer att behandla frÄgan om det finns nÄgra framgÄngsfaktorer eller fÀllor som expanderande teknikföretag lÀtt hamnar i genom en kvalitativ studie av tvÄ case-företag. MÄlet med denna uppsats Àr att pÄ djupet studera vad expanderande företag bör tÀnka pÄ vid extern finansiering med kapital mot Àgande, Àven kallat riskkapital. UtifrÄn teoriavsnittet kommer samband att kopplas till case-företagens genomförande av den externa finansieringen.

Syften med vÄr studie var att undersöka begreppet utanförskap och dess koppling tillvissa bostadsomrÄden. Vi intervjuade personer verksamma inom socialt arbete, och medstrategiskt ansvar för att implementera politiska direktiv gÀllande att bryta utanförskapet.Undersökningen genomfördes med semistrukturerade kvalitativa intervjuer samt enfokusgruppintervju, och informanterna tillfrÄgades om sina uppfattningar om begreppenutanförskap och utanförskapsomrÄden. Vi fann att informanterna definierade utanförskapsbegreppetgenom att prata om vad utanförskap inte Àr. Ett motsatsförhÄllande uppvisadesi resonemang kring innanförskapet och dess bestÄndsdelar. Informanterna uppgavÀven delaktighet som en motsats till utanförskap, och arbete som en viktig komponenti delaktigheten.

The purpose of this thesis is to investigate how the research library of LinnĂŠus University is used by students as a meeting place. Building upon Putnam's theory of bonding and bridging social capital and Audunson's conception of high and low intensive meeting places, it aims to explore the research library's potential for creating social capital and thus strengthening both learning and democracy in a university context. Borrowing part of the survey design from a study conducted as part of the Norwegian PLACE project, this study collects responses from 134 students as to their use of the library as a meeting place. The results show that the LinnĂŠus University library is used for a variety of meetings of both high and low intensity, why it should provide a good setting for the creation of social capital. There seems to be a connection between how often one visits the library, as well as to which department one belongs, and how one uses the library as a meeting place.

Syftet med studien Àr att studera den diskursiva konstruktionen av det förebyggande sociala arbetet med ungdomsbrottslighet, genom att studera underlaget till en aktuell insats (Sociala insatsgrupper). Ett diskursanalytiskt tillvÀgagÄngssÀtt har varit styrande i teoretiska samt metodologiska övervÀganden. UtgÄngspunkten för analysen har varit generell diskursteori samt teorier om diskurser som styr socialt arbete. En slutsats Àr att det bÄde finns diskurser för ett individinriktat samt strukturinriktat fokus men att det förstnÀmnda har vidare utrymme i de studerade texterna vilket tyder pÄ att det sociala arbetet med ungdomsbrottslingar till stor del influeras av dominanta individinriktade diskurser sÄ som: biomedicinska, juridiska samt "psy" diskurser. Vilket fÄr som konsekvens att sociala insatser konstrueras med fokus pÄ att förÀndra individers beteende och att fokus pÄ strukturella faktorer negligeras.

Diskussionsforumet Flashback Forum har med sin slogan ?Yttrandefrihet pÄ riktigt!? etablerat sig som det forum pÄ Internet dÀr kontroversiella Äsikter och provocerande material fÄr fritt spelrum. Detta gör forumet till en tacksam forskningskontext nÀr det gÀller förestÀllningar om nÄgot sÄ allmÀngiltigt som vÀlfÀrdsverksamhet. Studiens syfte Àr att synliggöra de förestÀllningar om socialtjÀnsten och socialarbetare som finns pÄ Flashback Forum, bilda en diskurs av dessa och sedan jÀmföra diskursen med andra diskurser kring samma fenomen. Flashback Forumdiskursen genomsyras av fyra teman; Misstro mot socialtjÀnsten och socialarbetare, SocialtjÀnsten och socialarbetares verksamhet, SocialtjÀnsten, socialarbetare och kön samt Tilltro till socialtjÀnsten och socialarbetare.