Denna studie har som syfte att belysa upplevelser kring betydelsen av ett socialt nÀtverk för före detta frihetsberövade. Studiens avgrÀnsning Àr medlemmar pÄ kamratföreningen KRIS (Kriminellas Revansch I SamhÀllet). KRIS Àr en ideell förening dÀr före detta kriminella och missbrukare erbjuds hjÀlpen till att leva ett liv utanför kriminalitet och droger för att komma tillbaka in i samhÀllet. Begreppet socialt nÀtverk kan ha olika betydelser för olika individer. Det kan röra sig om ett nÀtverk inom yrkeslivet, familjen eller ett brukarnÀtverk.

Syfte: Denna uppsats handlar om kunskapsöverföring med ett specifikt intresse för vad det Àr som gör att kunskapsöverföring fungerar i ett kunskapsföretag. För att undersöka detta har vi studerat ett multinationellt företag med vÀlmÄende personal med syftet att söka förstÄelse för hur kunskapsöverföringsprocessen ser ut i företaget. Vilka processer, tillvÀgagÄngssÀtt och hinder pÄverkar kunskapsöverföring mellan individer? Kunskap betraktas i uppsatsen som en process vilken Àr socialt och kontextuellt betingad. Detta synsÀtt har lett till vÄra frÄgor som svarat pÄ hur företaget möjliggör för social interaktion mellan individer dÀr kunskapsöverföring kan ske samt vilka omstÀndigheter pÄ företaget som underlÀttar eller försvÄrar kunskapsöverföringen.Teori/Tidigare forskning: För att förstÄ vad som pÄverkar kunskapsöverföring har vi bland annat tittat pÄ studier av Inkpen och Tsang, Tsai, McEvily och Reagans samt Levin och Cross.

The purpose of this study was to investigate youth?s experiences of what meaning the nonprofit youth project Husby Marathon had on their social capital and self-identity. In order to answer the purpose a qualitative methodology was used based on interviews with four of the participant youths. Two teories were used, Social capital by Robert D. Putnam and Selfidentity by Anthony Giddens.

Abstract Examensarbetet handlar om hur socialisationsprocesser förstÄs utifrÄn lÀrarperspektiv i en mÄngkulturell skolmiljö. Syftet med examensarbete Àr att förstÄ hur man gör ?elevskapet? i en mÄngkulturell skola och vilka socialisations mÄl som determinerar denna fostransprocess. I min undersökning utgÄr jag frÄn tidigare forskning kring socialisationsfenomenet i mÄngkulturella kontexter och stÀller mig följande frÄgor: Vad fostras barn till i skolan enligt lÀrarna? Vilka metoder anvÀnder sig lÀrarna av i sin undervisning för att fostra barn? Hur ser lÀrarna pÄ sin roll som socialisationsagenter? Hur Àr den ideala eleven enligt lÀrarna? För att besvara frÄgestÀllningarna har jag anvÀnt mig av kvalitativa forskningsmetoder sÄ som observationer i fyra olika klasser pÄ en skola med ett stort antal minoritetsbarn, samt intervjuer med klasslÀrarna.

Dagens företag gÄr allt mer mot att vara tjÀnste- och kompetensorienterade och numera Àr kunskap, erfarenheter, varumÀrken och relationer med omvÀrlden varje företags mest vÀrdefulla tillgÄng. Företagen kan göra mycket för att pÄverka sina intressenters syn pÄ dem och det Àr viktigt att de förstÄr att allt de gör pÄverkar mÀnniskor bild av företaget. Denna uppsats syftar till att identifiera hur kunskapsföretag och tillverkningsföretag försöker pÄverka interna och externa intressenters syn pÄ företaget, genom synliggörandet av det intellektuella kapitalet. Delsyftet med uppsatsen Àr att jÀmföra hur dessa företag synliggör sitt intellektuella kapital. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tvÄ respondenter frÄn kunskapsföretag och tvÄ respondenter frÄn tillverkningsföretag.

TjÀnsteföretagen svarar för en allt större del av vÄr ekonomi, de Àr inte speciellt kapitalkrÀvande och dess verksamhet Àr mer beroende av personalens kompetens som i till exempel i ett konsultföretag. Det finns en stor skillnad mellan marknadsvÀrdet och det bokförda vÀrdet i mÄnga framgÄngsrika företag i olika branscher. Denna skillnad har framkallat konceptet intellektuellt kapital. Framtidens tillvÀxtföretag kommer till stor del att tillhöra tjÀnstesektorn. I vÄrt moderna samhÀlle Àr produkter och maskiner relativt billiga i förhÄllande till löner.

Den ideella sektorn i Sverige omfattar idag allt frÄn smÄ sÀllskapsföreningar till stora fackliga organisationer. Huvuduppgiften för dessa föreningar Àr att generera nytta för sina medlemmar, givare och andra intressenter genom olika verksamheter. Till skillnad mot nÀringsdrivande företag Àr pengarna endast ett medel för att kunna utföra verksamheten i föreningarna och inget mÄl i sig. Syftet med vÄr uppsats Àr för det första, att belysa kopplingen mellan den externa redovisningens beskrivning av organisationens mÄl och eget kapital samt intellektuellt kapital i den del av den ideella sektorn som följer Ärsredovisningslagen. För det andra, om sÄ bedöms möjligt, ge rekommendationer om hur de ovannÀmnda kapitalen kan förvaltas för att pÄ bÀsta sÀtt uppfylla verksamhetens mÄl.

Studieobjektet Àr den privata bloggen, och teorin bestÄr av Goffmans dramaturgiska modell dÀr intryckstyrningen Àr i absolut fokus. Bourdieus symboliska kapital anvÀnds ocksÄ i syfte att analysera och koda blogginlÀggen.Uppsatsen syftar sÄledes till att ge svar pÄ hur intryckstyrningen kan appliceras pÄ bloggen och hur intryckstyrningen fÄr nya villkor i bloggens vÀrld och hur intryck styrs nÀr ett fysiskt möte inte sker. UtifrÄn dessa har mina tre stycken frÄgestÀllningar stÀllts upp.Materialet bestÄr av sju bloggar. De Àr alla bloggar som drivs av privatpersoner, och kretsar kring bloggarens vardagsliv med allt vad detta innebÀr. Det Àr sÄledes en fallstudie som anvÀnds eftersom urvalet inte Àr större Àn dessa sju bloggar.

Det finns idag ett starkt empiriskt stöd för att socialt stöd motverkar ohÀlsa. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om coachning pÄverkar upplevelsen av socialt stöd. Vidare undersöks om coachningen har olika effekt pÄ stödkategorierna emotionellt, vÀrderande, informations- och instrumentellt stöd, samt om upplevelsen av socialt stöd till följd av coachning pÄverkas av om denna Àr sjÀlvvald eller inte. Den kvantitativa enkÀtundersökningen besvarades av 39 personer som deltagit i en coachningsprocess. Resultaten visade pÄ en tendens att coachning pÄverkar upplevelsen av emotionellt, vÀrderande och informativt stöd.

Denna studie Àr en fallstudie i syfte att visa pÄ vilka faktorer som pÄverkar anvÀndande av kunskapshanteringssystem pÄ en arbetsplats med speciella förutsÀttningar. Det studerade fallet Àr en arbetsplats med endast deltidsarbetande studenter som oftast arbetar pÄ egen hand vid olika tider. Intervjuer med medarbetarna visar pÄ att anvÀndande av andra system Àr en viktig faktor som kan förhindra bÄde delande av kunskap och sökande av information via kunskapshanteringssystem. Studien har jÀmförts med tre tidigare studier för att visa pÄ likheter och skillnader mellan arbetsplatser med olika förutsÀttningar..

Syftet med studien var att undersöka socialt stöd hos svenska professionella golfspelare. För att besvara syftet undersöktes följande frÄgestÀllningar: (1) Hur upplever svenska professionella golfspelare socialt stöd? (2) Hur beskriver svenska professionella golfspelare socialt stöd? En intervjuguide baserad pÄ Social Support Scale skapades och intervjuerna genomfördes pÄ (N=10) professionella golfspelare. De var mellan 20-27 Är och hade tÀvlat i golf mellan 6-14 Är pÄ bÄde en nationell och internationell nivÄ. För att analysera resultatet anvÀndes en kvalitativ innehÄllsanalys med deduktiv ansats.

I studien kom vi fram till att kapitalstrukturen inte alltid Àr uppbyggd pÄ ett likartat sÀtt.UtifrÄn de valda förtagen i IT branschen pÄvisas det att kapitalstrukturen inte Àr utformad pÄ samma viss. TjÀnsteföretagen pÄvisar en likartad kapitalstruktur med avvikelse frÄn företaget New Wave. DÀremot i Industri branschen var kapitalstrukturen utformad pÄ en likartad modell..

Syftet Àr att fÄ förstÄelse för och kunskap om förhÄllandet mellan friskvÄrd och gemenskap i en organisation med utgÄngspunkt i de anstÀlldas perspektiv. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie pÄ ett företag. De datainsamlingsmetoder vi har anvÀnt oss av Àr observation, samtal och intervjuer. VÄr grundlÀggande slutsats Àr att det finns ett förhÄllande mellan friskvÄrd och gemenskap, för den anstÀllde. FriskvÄrden ger gemenskap inom laget, avdelningarna och i organisationen som helhet..

I denna studie har prestationsa?ngest underso?kts i relation till tre olika typer av socialt sto?d och tva? faktorer inom tidspress. Tidigare forskning pekar pa? att socialt sto?d spelar en betydande roll fo?r minskad prestationsa?ngest i studier, samt att tidspress ger en o?kad effekt. Underso?kningen hade 151 manliga studenter fra?n tva? olika program pa? en ho?gskola.

Bakgrund och problem: Det föreligger en problematik i kreditbedömningsprocessen som berör svÄrigheten att bedöma ett  bolags vÀrde samt dess ÄterbetalningsförmÄga. Vanligtvis vÀrderas organisationer utefter sina finansiella rapporter men eftersom de inte alltid inkluderar immateriella tillgÄngar i form av intellektuellt kapital skapas en informationsasymmetri. Informationsasymmetrin kan vara en orsak till eventuella felbedömningar av ett företags riskutsatthet och framtida utveckling och sÄledes till ett nekande av sökt kredit. Forskare lÀgger skulden pÄ redovisningssystemet men vi vill lyfta frÄgan om problemet Àven kan ligga i kreditbedömningsprocessen.Syfte: Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur banker, i rollen som finansiÀrer, behandlar intellektuellt kapital hos kunskapsintensiva företag vid en kreditbedömning. Avsikten Àr att beskriva, tolka samt reflektera kring kreditprocessen för att pÄvisa vilken betydelse det intellektuella kapitalet har för kreditbeslutet.Metod/Empiri: Studien har utförts som en kvalitativ undersökning baserad pÄ intervjuer och praktikfall.